Malcolm in the Middle: Life's Still Unfair

Jag har ringt och ringt men Tristan svarar inte.

Så mitt barn får prata med henne åt mig.

Jag vet. Alla mina spärrar är borta.

Hon vill inte prata.

Var det allt? Du var där i en halvtimme.

Hon gillar att prata med mig.

Sa du att hon kan ringa mig, sms:a eller komma när hon vill?

Att jag gör vad som helst för att det ska bli bra?

Ja, jag sa att du är en desperat dåre.

- Gillade hon det? - Pappa.

- Säg exakt vad hon sa. - Hon vill att du fixar din röra.

Jag med.

Deras bröllopsdag är imorgon. Vi hinner gå.

Då kan vi båda vara i din familj.

Det här är bästa julen.

- Så fint! - Älskar presenterna.

Det är fantastiskt!

Reese, den fantastiska middagen,

städade upp allt själv, alla presenter,

så omtänksamt och generöst. Det blev verkligen

den bästa julen.

Är det mitt fel att alla andra jular varit skit?

- Va? Nej, jag... - Ja, Reese, det är

ditt fel att alla jular varit skit.

Kolla vem som skyller på alla utom sig själv.

Du ska inte kritisera nån. Billig parfym, Richie Rich.

Bättre än: "en donation gjordes i ditt namn."

Hur blir det pengar?

Vi stavade iallafall ditt namn rätt.

- Vem ger svarta sockor i julklapp? - Varför förstörde du detta?

Tack för att du släpade hit mig. Nu hatar jag julen!

Nej. Går inte. Du förstår inte.

Jag skyddar folk jag älskar från folk jag älskar.

Det var orättvist av mig att skicka dit dig.

Inget barn ska behöva ta detta.

Vi är överens om det.

Vad har jag gjort? Nej! Hon är den rätta!

Leah, bli aldrig kär i nån som är bättre än du, okej?

Du kommer bara svika dem!

Din idiot! Nej!

- Om jag tröstar honom... - Idiot!

- ...så fortsätter han. - Din idiot!

- Tristan! Jag... - Jag...

Livet är orättvist

Vilket rån.

Oj, hej.

Okej, var sån då.

Mamma, Reese fick äntligen mod nog

att komma ut från sitt gömställe och möta din ilska.

Hon shoppar idag.

Jag gömde mig under hennes bil.

- Vad vill du? - Hämnas.

Vad har jag gjort?

Du fick reda på vad jag gjorde. Vet du vad det här är?

- Ett helt sönderslaget rum. - Vet du vilket rum?

- Nej. - För du är så välartad

och har aldrig varit där.

Rektorns kontor. Du förstörde det.

- Vad? - Som en protest över

den långsamma utvecklingen av mångfald.

Vad gjorde du? Skrev du en lapp

- "Jag gjorde det. Kram, Kelly." - Snälla du.

Jag blev proffs 20 år innan du föddes. Det är lätt.

Kopiera din handstil tillräckligt bra så att det ser ut som att du döljer din.

Se hur du uttrycker dig.

"Det finns ingen aktivism utan överträdelse."

Du gav mig den!

Ser du vad jag gjorde med hans bebisbild? Det kommer fokusera känslor.

Vad är det med dig?

Du kommer aldrig veta. Rapporten är hemlig.

Jag kommer, mamma!

Måste reda ut navelsträngen!

Jag ser ljus!

Jag står ut med sprattlandet men inte dinglandet.

Jag klarade det, mamma! Hej, världen!

Oj. Vilken stor, stark röst.

Hej där.

Jag heter Hal.

- Hur mår du? - Varm och yr och illamående.

Mamma kände såhär varje dag i nio månader, så därför gillade hon inte mig.

Jag har tänkt på min mammas lista.

- Åh, nej. - Nej, det är bra. Jag har insett

att jag varit orättvis.

Hon måste ta hand om pappa, Malcolm och Reese är skitstövlar.

Hon är äldre nu.

Hon får inte näring av kaoset som tidigare.

Wow. Jag är så stolt över dig.

Du har mognat precis inför papparollen.

Iallafall, hon har panik över

hur mycket hon spenderar och jag tänkte att vi har det bra.

Vi kan hjälpa till. Kanske kan vår

gåva bli 1 000 dollar till festen.

Det var snällt. Vänta lite. Du vill bara flytta upp på listan.

Ett steg. Vi ska ha barn. Hur är inte det topp sju?

Ja, vi ska ha barn.

Hur kan du vara så mammafixerad?

För att hon gör mig galen!

Jag har alltid varit hennes största problem.

Bränderna, kollo-upploppen,

uppgörelsen med åklagaren.

Hon blev nästan flintskallig av all stress.

Jag vet inte. Jag vande mig.

Och trots att du fattar hur meningslöst och självdestruktivt det är,

tänker du omfamna den här galenskapen?

Ja, du fattar! Älskar dig.

Men gud, sa du så? Du är så modig.

Jag bryr mig inte om dem.

Vem lurar jag?

Det måste rinna av dig.

Jag andas social ångest.

Det är lätt när man är söt.

Jag tror att alla har saker de oroar sig för.

SA DU ATT JAG ÄR SÖT!!!???

Är det burgare eller wok i skolan på måndag?

Jag försökte vara cool.

Wok. Måndag är alltid wok.

Säger jag att du är stilig så härmar jag.

Jag visste att jag var bra på att flirta.

Kom in!

Hej, gumman.

Förlåt igen för i morse, men jag vill att du ska veta

att jag har tänkt igenom allt ordentligt och nu är jag lugnare.

- Okej. - Mitt hjärta är krossat.

Men jag accepterar att det är slut mellan Tristan och mig.

Så nu är jag ledsen.

Men det är en sund ledsamhet som jag kan bearbeta

genom att fokusera på bra saker, som dig.

Jag ska fokusera mer på dig.

- Jag tycker det... - Jag vet att det sista

nån i din ålder vill ha, är mer tid med pappa.

Jag fick en bra idé. Minns du Old School Manny's?

- Ja. - Fortfarande kvar.

- Det var länge sen. - Älskar det.

- Jag med. - Pommesen var otroliga.

- De var äckliga. - Nej! Var de?

Allt med det där stället var äckligt.

Kackerlackor på toa. Videospelen klibbiga.

Fick plåster i en macka en gång.

- Jag minns det inte så. - För du var liten och det var vår grej.

Vi pratade om skolan och dina drömmar och...

Varför mamma drog om hon älskade mig.

Hade aldrig nåt bra svar på den.

Men vi äter middag ikväll. Du och jag.

Okej? De har Zombie Massacre III.

Vi kan spela och jämföra mardrömmar.

- Låter superbra. - Jag ser verkligen fram emot det.

Du kan fortsätta prata med pojken.

Längtar.

Du har det skönt.

Vill du be om nåd?

Nej. Jag kom för att tacka dig.

Hela grejen har varit en lärdom.

Om vad du är kapabel till.

Att hämndlystnad kan såra folk.

Och det är okej.

Ditt personnummer är 987-65-4327.

Jag lärde mig kontakta Skatteverket

om orapporterad videoinkomst.

Jag har inte orapporterad videoinkomst.

Då är allt okej.

Skatteverket lyssnar inte på dig.

Tänkte det också.

Men de sa att statsskulden är 35 biljoner dollar

så de lyssnar på alla.

Okej, du vann.

Jag har gjort det här länge, så jag vet.

Just nu är varje hämnd jag testar meningslös.

Det kommer att slå tillbaka.

Och på nåt sätt ser jag ändå fram emot det.

Jag kan inte bestämma mig.

Är detta festligt, romantiskt eller bara klyschigt?

Jag har inte tid. Vad tycker du?

Jag slutar om fem minuter.

Tio sekunder efter är det glömt.

Du har rätt. Klyschigt.

Hej, Abe. Jag har ringt Hal hela dagen.

Var är ni nånstans?

Lois, ja, ja.

Kul att höra från dig.

Är allt klart till festen?

Nej, för jag behöver Hals hjälp. Var är han? Var är ni?

Jag hör hur glad du är. Vi ser alla fram emot den.

- Abe! - Ja,

snart klara hos frisören.

Det tar bara längre tid än vi trodde. Mario är extremt noggrann.

Oj! Vi är på väg in i en tunnel.

Frisör... tunnel.

Jag fattar inte hur du kan se ut exakt som jag,

men så mycket bättre än jag gör.

Strumporna. Jag kommer aldrig att ha såna.

Hal, du har allt jag har. Jag är du.

Lägg av.

Det här är kul men vi är här för jobb.

Kan du berätta om Hal?

Så länge jag kan minnas har jag varit fångad av en genomgripande rädsla.

Rädslan har varit min följeslagare,

inte som ett tillstånd eller abstraktion, utan nåt påtagligt, förkroppsligat.

Intressant. Fortsätt.

När jag var sju och hela huset skakade

och gungade under tyngden av min fars krossade drömmar.