The Ambulance

"Översatt av PK"

Det här är en historia om vad som kan hända en kille,

när han pratar med en främmande kvinna på gatan.

Titta, där är hon!

Jag visste att jag skulle se henne igen.

- Vart vill du äta lunch? - Det spelar ingen roll.

Thai mat?

- Hörru, kan du inte se att hon är precis där?

- Nej, vart då? - Precis vid hörnet nära juvelaffären!

Mörkt hår, mörka ögon... - Hur kan du se det härifrån?

Jag har bra ögon!

- Jag vet inte vilken av dom du menar.

Vi kommer aldrig att få ett bord, Josh!

Okej, gå i förväg du, jag hinner ifatt dig.

Jag måste få träffa henne den här gången.

Ursäkta mig! Jag är ifrån känslobyrån och jag måste ställa dig en fråga.

Är du gift eller kär? - Och jag behöver bli lämnad ifred!

Gå härifrån.

- Vet du, jag visste att du skulle vara rak första gången jag såg dig..

..och när var det, kanske du undrar? Jo, varje dag vid lunchtid.

Jag ser dig alltid här ute och har velat komma fram och säga hej!

- Hej! - Hej, hur är det med dig?

Och varje dag tappar jag alltid bort dig i folkmassan.

- Du kan ge mig 30 sekunders försprång och tappa bort mig igen!

Akta dig!

Du blev nästan överkörd. - Det blev jag inte!

Jag är fullt kapabel att korsa gatan på egen hand.

- Inse det, jag räddade precis ditt liv och därför är jag ansvarig för det,

åtminstone tills efter lunch så,

ta tag i en arm!

- Jag har träffat otäckare killar än dig, jag kan bara inte minnas när!

- Jag visste att du skulle vara charmig!

Du kan kalla mig Joshua.

Varför är jag så stygg mot dig?

Vad? Är du inte så här mot alla du träffar?

Jag vet vad det är! Du är arg för att du inte fick något på din födelsedag, visst?

- Eller hur? - Nej!

- Vad är det som händer? Hur är det med dig?

- Jag säljer Sony Walkmans... - Jag tar den!

Jag vill inte ha något av det här!

- Klart att du vill, de här grabbarna måste jobba för att försörja sig.

Om de inte fanns vore du tvungen att handla i en butik,

och betala skatt,eller hur? Okej ge mig den handen!

- Du är bara en aning tokig! - Bara en aning.

Titta vad fint det ser ut! - Åh förtjusande!

Jag uppskattar din genosoritet men jag är inte intresserad av att dejta,

dig eller någon annan!

- Du är fullständigt osocial, vilket är uppmuntrande.

Ingen konkurrens! - Du skulle inte gilla mig om du lärde känna mig.

Den risken tar jag.

- Om du ursäktar, jag har en läkartid.

Jaså, är det något fel med dig?

- Nej, det är inget fel på mig... - Berätta, vad har du dragit på dig?

Jag bara skojar! Det är alltid skönt att ha någon att gå till doktorn med,

någon ute i väntrummet, som väntar..

- Jag uppskattar det! Kan du gå tillbaka med det här?

- Det är okej, oroa dig inte, den är oförstörbar, precis som jag.

- Skänk lite småpengar! - Vad sägs om lite varor?

Vad sägs om imorgon? Jag möter dig utanför din byggnad...

Jag är väldigt yr!

- Du är verkligen sjuk, eller hur? - Det blir snart bra.

- Vad är fel? - Jag önskar att alla lämnade mig ifred!

Vad har jag nu gjort?

Okej oroa dig inte, jag kommer inte lämna dig, okej?

- Hon är nere, skicka in Ambulansen.

- Jag är ledsen! - Det är okej.

Jag är ledsen att utsätta dig för det här.

- Nöjet är mitt! Låt mig ta av mig jackan.

Kan någon ringa en ambulans, okej? -Okej!

Okej, lyft på huvudet.

Okej, lägg ner huvudet, såja!

- Det verkar som att du föll för fel tjej.

- Se hur snabbt du fastnade för mig?

Vad har hon fått att dricka?

- Jag borde sluta med mina trippel Martini luncher.

Speciellt utan mig.

- Du bör inte släppa mig ur sikte, Josh!

Det är en riktigt bra idé.

Jag stannar med dig, oroa dig inte för något.

Hej killar, hon är här!

Vi promenerade bara och hon föll ihop.

- Jag har känt mig konstig hela dagen.

Jag är på väg till doktorn.

- Vilket sjukhus tar ni henne till? - St. Francis!

Okej, St. Francis!

- Jag vet inte ens era namn. - Cheryl.

- Cheryl, vad har du för efternamn?

Vad?

Vad? Jag kan inte höra dig!

Jag slutar klockan sex, då kommer jag ner och träffar dig, okej?

Du, Stanley, är det okej om jag går tidigare?

Jag har en tjej på sjukhuset. - Sjukhuset?

- Japp - Personligen gillar jag mina friska,

men gå du!

- Hej, hur är det med dig? En ung dam fördes hit idag,

ungefär ett, kvart över ett, denna eftermiddag.

Hon föll ihop nära 57:e och 5:e avenyn.

Hennes namn tack!

Hon heter Cheryl.

Allt är sparat under efternamn.

- Hon är medellång, har vackra ögon, mörkt hår.

Jag hörde henne säga till ambulanspersonalen att hon är diabetiker, om det kan hjälpa?

- Ursäkta! - Förlåt.

- Det var inte till någon hjälp alls.

- Jag har varit här sen tio i morse och ingen sån har kommit in.

- Och detta är det enda St. Francis sjukhuset?

- De skulle aldrig ha kört henne hit om hon blev skadad på 57:e och 5:e.

- Vänta, jag sa inte att hon var skadad, jag sa att hon föll ihop.

- Ge mig ingen attityd, de skulle ha fört henne till Roosevelt Sjukhus.

Ta den här och stör dom istället.

- Tack så mycket. Ursäkta, jag kan inte läsa detta?

Ansträng dig mer.

Och glöm inte dina rosor.

Dom är till dig.

- Vi har bara haft en Jane Doe här idag, en kvinna runt 60 år.

Vad har du för relation till henne?

En vän.

- En väldigt nära vän, om du inte ens vet hennes efternamn.

- Doktorn, varför är jag fastbunden?

Bli inte upprörd,du trivs här

- Varför låter dom mig inte ringa? - Vi kommer låta dig ringa ett samtal.

Vi låter dig ringa din rumskamrat, och du ska säga exakt det jag talar om för dig!

- Det här är inte ett vanligt sjukhus.

- Vi kan göra saker här som dom inte kan göra på andra sjukhus.

Vi kan bota diabetes.

Det är inte möjligt.

- Vi tar delar av bukspottskörteln från en gris..

och sedan lägger jag ett membran över dom som jag har utvecklat för dom.

Vi inplanterar det i din kropp, och du behöver aldrig mer insulin igen.

- Sluta! Sluta!

- Jag är ledsen men jag gillar att röra vid människohud genom en kirurghandske.

Du gör de andra upprörda.

Finns det andra?

Ja det finns många andra.

Men jag lovar att operera dig före någon av dom!

Du måste bara vänta en dag eller två, det är allt.

Du tänker döda mig, eller hur?

Ja, så småning om.

Men jag lovar dig, du kommer ha perfekt hälsa innan du dör.

Är det inte fint?

- Serietidningar? Hittar du på serietidningar?

Tja, någon måste ju göra det.

Förr brukade jag gilla gamla skämtböcker, och speciellt de gamla serierna.

De fick mig att uthärda gymnasiet.

Men nu för tiden är de för bisarra, och konstiga..

Serietidningar skrämmer mig nu för tiden.

Du måste vara lättskrämd, för att vara en polis menar jag.

Jag vill berätta en sak, som...

jag inte har anförtrott till många som har kommit in här. Sitt!

Jag hade ett nervöst sammabrott en gång. - Verkligen?

- Efter 14 år i kåren kom det över mig utan någon förvarning alls.

- Jag vet att poliser har mycket press på sig, med höga självmordstal...

Jag sa ett nervöst sammanbrott!

Jag har aldrig haft något.

Inte?

Du ser ut som en mycket driven ung man.

Har du några karriärproblem?

- Om jag inte gör färdigt elva stycken innan fredag,kommer jag ha det!

Det här är hon, kommissarien.

- Jag vet vem hon är! ja...

Veronica från serietidningen Acke. Hon ser ut som Veronica.

Nej, det gör hon inte.

Du kanske har hittat på henne?

- Och varför skulle jag vilja göra det?

- När jag tänker på det så finns det en polis på mordroteln,

som ser ut som Sopprot.

Han blir jämt förbannad när jag säger det.

- Kommisarien, tror du att vi kan hitta henne?

- Sitt. - Ja herrn.

Vad tror du att det var som hände?

Ambulansen hämtade henne, men vart åkte dom?

Jag vet inte!

- Dom kanske har tappat bort henne. - Tappat bort henne?

Ja.

Dom kanske stannade vid ett trafikljus, och hon föll ur?

Det är osannolikt, kommissarien.

- Hör på mig. Hon kommer dyka upp!

En grej med kvinnor är att de alltid dyker upp.

Och när hon gör det så fråga vad fan hon har för namn!

- Får jag rita ambulansen till dig?

Jag kan inte hindra dig.

Vad vill du?

- Glöm inte bort att du har en tid hos tandläkaren klockan fyra.

- Hur i helvete kan du veta det?

Har du rotat i mitt skrivbord igen?

Hur kan du, så fort jag får ett hål, veta om det före mig?

Jag vet inte vad du pratar om.

Din bilförsäkring måste betalas idag!

Försvinn från mitt kontor!

Du sa att du skulle rita mig en bild?

Jag håller på med det.

- Som jag sa, hon ser fortfarande ut som Veronica för mig.

Tack!

- Och det där ser ut som en riktigt gammal ambulans.

Vad?

Vad gjorde jag för fel?

- Du var inte särskilt övertygande. - Åh, tack!

- Och du är inte speciellt observant. Inget bra vittne alls!

- Varför är det så viktigt för alla att misstro mig?

- Besvärar du alltid flickor på gatorna?