The Bad Guys: Haunted Heist

Långt innan Tuffa gänget satte skräck i stan

och började hacka,

förklä oss,

dyrka upp lås

och slåss för att nå toppen av den kriminella världen,

fanns där en vanvettig, legendarisk och djävulusisk skurk

som hette Ragnvald E. Ruskig.

Ruskig älskade stöldgods mer än nånting annat,

men allra mest ett visst föremål, nåt av det äldsta som nånsin stulits.

Nåt som skapat imperier, startat krig och inspirerat till croissanter.

Amuletten Månskäran.

Han blev paranoid av oro för att nån skulle sno den, som han snott från andra.

Han låste in sig och ägna sina sista dagar åt att dyrka sin älskade amulett.

Innan han dog avlade han ett sista löfte.

Om nån skulle drista sig till att stjäla av hans stöldgods, skulle han hemsöka den

för evigt!

TUFFA GÄNGET EN KUSLIG KUPP

Visst är det den perfekta halloweenstöten?

Ragnvald E. Ruskigs herrgård?

Glöm det. Du vill bara skrämma oss, som alltid på halloween.

När har jag nånsin gjort det?

Att sno från en mumie på halloween var en toppenidé, Varg. Varg?

Den här är nog full av skatter.

Bu!

Säg inget. Vi är inte klara.

Härligt med halloween-stöts-latte.

Ett öga!

Där fick jag er!

Och så i fjol…

- Försiktigt. - Ingen fara, ingen laser stoppar mig.

Har den!

Lurade!

Okej, ibland kan jag inte låta bli. Men i år blir det annorlunda.

Ingen har nånsin stulit från Ruskig.

Genom att göra det på halloween visar vi att Tuffa gänget inte är rädda för nåt.

Är det inte roligare att dela ut broccoli till bus-eller-godis-ungar?

Det älskar jag!

De, bara: "Tack för godiset… Broccoli?!"

Och vi: "Stick, din lilla räka!"

Amuletten är legendarisk, men alla sägner om den…

Tänk om Ruskigs ande kommer. Man kan inte ge spöken snytingar!

Ni tror väl inte på det där?

Känguru-gänget försvann spårlöst när de gjorde inbrott där.

De klantade nog bara till det och använde spökhistorierna som svepskäl.

Jag vet att jag har busat förut, men det här stöldgodset är för bra för sånt.

- Är ni med? - Det är lockande.

Det enda som bräcker en croissant är en gammal croissantformad juvel.

- Jag kan spela rollen som orädd. - Så klart att vi är med.

Jag håller vakt här

medan ni söker igenom den inte alls läskiga och hemsökta herrgården.

Men jag är ju redan förklädd som spejare!

- Vi får väl göra det båda två. Synd. - Vi behöver inga spejare. Kom nu.

Ruskig gjorde herrgården inbrottssäker, så grindarna öppnar inte sig själva…

Det var bara vinden.

Förskjutna låsskift är svårdyrkade,

men för ett proffs som jag är det som en kaviarmacka.

Inget wifi… Behövs det ens en hackare här?

Behövs det ens en hackare?

- Hånar det läskiga ekot mig? - Hånar det läskiga ekot mig…?

- Det är bara eko. - Varför ekar då inte din röst?

…inte din röst…

Vi måste hitta gravkammaren där Ruskig sägs ha dött med amuletten.

Det är bara en staty!

Städa upp efter er, spindlar.

Människor har så konstiga huvuden. Jag vänjer mig aldrig.

Titta, det är han.

- Han följer mig med blicken. - Det är en synvilla. En illusion.

- Varde ljus! - Det är mindre läskigt när det är tänt.

Här skulle behöva dammas.

Ett spökpiano!

- Jag drar. - Musiken… Jag står inte ut!

Det är bara ett självspelande piano. Ni vet, ett sånt som man vevar igång.

Ja, hur kunde ni bli rädda för ett sånt?

- Ta den stora firren! Mer kött! - Hördu!

Det här är värre än musiken!

Det var nog bara pannan som startades när vi tände.

Jag trodde vi var Tuffa gänget, inte "skraja för små ljud"-gänget.

Fokusera nu.

Om Ruskig gömde amuletten i en gravkammare dolde han nog ingången dit.

Det skulle jag göra. Men aldrig posera så där.

Vänta lite. Porträttet…

"Mitt byte är er lika fördolt som mitt namn."

Ragnvald E. Ruskig…

Ragnvald E. Ruskig…

Vad är det nu?

Förlåt, jag slogs bara av en tanke.

Tänk om E i namnet står för tonen E. Det kanske är så man öppnar graven.

Minns ni hur jag gick in för jazzstöten? Jag spelar nåt i tonarten E.

Jazzstötar… Det handlar lika mycket om bytet man inte tar som det man tar.

Här måste gravkammaren vara.

Jätteroligt, Varg… Men du lovade faktiskt, inga bus.

Det är inte jag som låter.

Den rör sig av sig själv!

Jag har aldrig sett de där tjuvarna förut. Jag är på din sida!

Vänta lite…

Hördu!

- Min kompis här utmanar dig i tvekamp. - Nej!

Jo, lita på mig.

Jag visste att det här var en enkelbiljett!

Den var mekanisk, som pianot.

Bara kugghjul.

Som teknologi, fast utan teknologi. Snyggt!

Rustig lämnade så klart inte herrgården oskyddad när han dog.

Han riggade den så att den skulle verka hemsökt.

Sägnen om förbannelsen över den som stal från honom

hittade han på för att avskräcka framtida skurkar.

Det är förstklassigt lurendrejeri.

Smart drag. Synd för honom att vi drar mer smartare.

Det blev fel.

"Mest smartast", heter det ju.

Detta är alltså Ruskigs kriminella helgedom. Otroligt!

I min helgedom finns bara fisar.

- Snacka om antiklimax. - Nu drar vi hem.

Vilken episk stöt! Jag, bara: "Sug på den här, yxriddare!"

Och ni: "Hurra, du är så modig, häftig och snygg!

Så var det inte alls.

Hallå?

Jag ser ingenting i dimman.

Ni har stulit från mig!

- Stängde inte du av den där? - Jo!

Jag kunde inte låta bli. Glad halloween, fegisar!

Ni är såna barnungar.

Vad vacker den är.

Ni är väl inte fortfarande sura för i går?

Du gick för långt. Se här vad du har gjort.

Du har stulit min ungdom!

Den allra värsta av stölder.

Nog för att vi är skurkar, men även skurkar ska stå vid sitt ord.

Kom igen, det var ju bara på skoj.

Fokusera på resultatet. Vi stal från Ragnvald E. Ruskig.

Tur för dig att bytet blev bra.

Vi behöver åtminstone aldrig återvända till det där olustiga huset.

Är du fortfarande skraj? Allt var ju fejk. Ta lite kaffe, så känns det bättre.