The Offer

- Hej, Joe, trevligt att ses. - Trevligt att träffas.

Hej, Joe.

Trevligt att träffas.

- Mr Bonanno. - Mr Colombo.

- Vad gör du? - Vadå?

Skit i cannolin.

Man är en capo när man verkligen måste vara boss.

Vi måste skaffa dig en plats vid bordet.

Det är enda sättet att påverka.

Lucchese och Gambino, de där trötta jävlarna.

En av dem måste sluta.

Vill du att jag tar hand om det?

När tiden är inne.

Med oss två vid makten,

kan vi göra saker som de borde göras.

Mr Colombo.

- Kom in, Dominic. - Här.

- Kom in. - Ursäkta mig.

Förlåt att jag avbryter.

- Jag såg er... - Det var inte nödvändigt.

...och jag köpte dem till er och era vänner.

- Det var fint. Tack. - Vi är så tacksamma.

Bra.

Jag sitter i ett möte nu.

- Ursäkta. Gud välsigne er. - Nej.

- Gud välsigne er, mr Colombo. - Vi ses snart.

Ursäkta mig.

Vad var det?

Han är skyldig mig.

Han äger bageriet på Grand.

Hans barnbarn är sjuk, så jag sköt upp räntan i sex månader.

Om du vill bli boss, måste du börja agera som en.

Börjar du bli en mjukis?

Barmhärtighet skickar fel budskap.

Jag sa åt honom att om han inte betalar inom sexmånader,

skulle jag döda hans familj.

Jag tar ungen först och tvingar familjen att se på.

- Så ska det låta. - Ja.

Det är förändringen vi behöver.

Jag tvekar ändå om platsen.

Det måste finnas ett annat sätt.

De delar inte ut dem precis, Joey.

Om du vill ha platsen...

måste du ta den.

Baserad på Albert S. Ruddys memoarer från Gudfadern

- Underbar morgon, Bobby! - God morgon, mr Evans.

- God morgon, mr Evans. - Hej, raring!

Välkommen tillbaka, Julie.

- Mr Evans, god morgon. - Hej.

Hej, Bob.

Kopiorna såg bra ut igår.

Du gör ett så bra jobb. Fortsätt med det.

Men håll koll på budgeten.

- Evans! - Johnny Potatis!

- Det ser bra ut. - Du gillar det, va?

Jag kom för att säga

att Hank, fan i mig, inte kan regissera.

Men du, stjärnan, du satte den.

God morgon, Bob.

Det borde det vara.

Det skulle vara det om jag sluppit kolla kopior

av Tarzan and the Jungle Boy igår.

Herregud, vilken skit.

Men solen skiner. Det är fortfarande en bra dag.

Vad har vi? Överraska mig.

Bluhdorn har problem med att förstå

Eastwood i huvudrollen i en musikal. Han vill prata.

Neil Simon ringde.

Han säger att det måste vara Lemmon.

Men Lemmon gör det bara om Matthau är med

och han vill ha 300 000 för filmen.

Och Bluhdorn säger:

"Under inga omständigheter betalar vi nån 300 000 dollar för att spela i nåt."

Han sa några andra saker...

Var inte rädd. Vad sa han?

Han sa att han hade ett brännjärn med ditt namn på,

om du behöver en bättre bild av studions ekonomi.

Ta ett djupt andetag. Så här ska ni göra.

Peter, du ska skicka en kopia av Clints album Cowboy Favorites

till Bluhdorn, så ändrar han sig.

Du, Sheila, ska säga åt honom... Säg åt Charlie Bluhdorn

att han kan spara eldjärnet till premiären.

För om den filmen påminner om pjäsen, Omaka par

så kommer den att rädda studion.

Annars ställer jag mig på alla fyra för honom.

Tack, Sheila. Peter, du stannar.

Du, Ruddy?

Jag betalar dig inte för att läsa.

Jag vill ha kontrakten på mitt skivbord idag.

De låg på ditt skrivbord i morse.

Bra.

Du sätter oss andra i dålig dager, Ruddy.

Det gör du så bra själv, Dave.

Fin bil, sir.

Lite ny lack skulle göra susen.

Eller en blåslampa.

Hej, Ruddy!

Förlåt att jag är sen, Mitch. Jag hade svårt att hitta hit.

Hur kan du inte veta var Chateau ligger efter ett år i LA?

Försök att inte imponera på för många tjejer med den skjortan ikväll.

Vadå? Jag kom direkt från jobbet.

Jag vet fortfarande inte vad du gör. Det är kontrakt eller nåt, va?

Jag har sagt det 13 gånger.

Tror du verkligen att det fastnar den här gången?

Det är en bra poäng.

Vi tar ett glas.

Wendy.

- Hej, Mitch. - Hej.

Jag undrade just var alla snygga brudar var.

Här är de.

Hur är läget? Johnny.

Trevligt att träffas, Bob.

Detsamma.

Vem är det där?

Bob Evans. Chefen för Paramount.

Han har fler kontakter än Gud.

Och han är alltid solbränd.

Nikita. Du vill inte missa det här.

Vi gör det. Kom.

Hör upp, det här är min granne, Al Ruddy.

- Hej. - Hej.

Mitch vänner är mina vänner.

Okej.

Är det säkert att du bara är manusförfattare?

Jag är i fel bransch.

MÖT FÖRFATTAREN MARIO PUZO

Vad gör jag för fel? Ingen kom.

Det här är det bästa du har skrivit, Mario.

Sex år bortkastade.

The Fortunate Pilgrim var min mors berättelse.

Du vet, jag...

Jag trodde att världen skulle identifiera sig med den.

Tre personer kom och ingen köpte en bok.

Jag vet inte ens vad jag ska skriva längre.

Folk gillade att lyssna på delen om maffiakillen.

Toppen.

Det var tre avsnitt.

Har du nånsin tänkt på att skriva en maffiabok med mer än så?

Jag ägnade barndomen åt att gömma mig för de där gangstrarna.

Hell's Kitchen var proppfullt av dem.

Så skriv om det du vet.

Så att de kan skjuta mig?

Tänk på saken.

21 Club, tack.

Anthony.

Ja...

Du är skyldig vår vän 1 000 dollar.

Ja.

Jag har...

Jag har 40 dollar.

Ta dem.

Hur mycket är vi skyldiga?

Det vill du inte veta.

Jag trodde att den här boken var den rätta.

Vi skulle kunna betala tillbaka honom och...

Vad ska vi göra, Mario?

Candida vill att jag skriver om maffian.

Jag gifte mig med dig för att du är konstnär, inte en fäsör.

Fäsörer säljer böcker.

De kan betala för sina barns utbildning.

Fäsörer lånar inte pengar från dem man inte ska låna ifrån.

Hur mycket är vi skyldiga?

Femtusen till två lånehajar.

Några tusen till banken.

Dessutom är jag skyldig min bror.

Skit i konsten. Börja skriva.

- Ska jag skriva om maffian? - Ja.

Hur berättar jag den historien annorlunda?

Alla vet att de stjäl.

De kontrollerar spelandet. De har horor, fackföreningar.

Så det kanske inte bara är en bok om maffian.

Vad menar du?

Killarna du växte upp med,

de skiljer sig inte så mycket från dig, invandrare.

De äter, de dricker, de älskar, de gråter.

De oroar sig för barnens framtid. Precis som vi.

Och de dödar.

Okej, vi dödar inte.

Men boken kanske handlar om att hitta orsaken till att vi skulle kunna.

- Ha en fin kväll, - Du också, raring.

- Okej. - Hej.

Hejsan. Hur mår ni?

Fint. Ha så trevligt.

Jag är tillbaka. Vad han än sa så ljuger han.

- Hur står det till? - Bra.

Ni ser du intressant ut. Är du intressant?

Det beror på sällskapet.

Det är ett bra svar.

Vem är din vän, Mitch?

Francoise Glazer, det här är min granne, Al Ruddy.

- Vad gör du? - Programjobb.

Programjobb? Vilket tv-bolag?

Jag programmerar datorer för Rand Corporation.

Jag vet fortfarande inte vad det betyder.

- Rand Corporation? - Ja.

Jag är imponerad. Det är försvarsarbete.

Det är hemligt, det är inte topphemligt.

Och du? Vad gör du?

Hon äger marken du sitter på, min vän.

Hotellet?