Midsomer Murders

God dag, miss Simpson. Trevlig eftermiddag.

- God dag, miss Simpson. - Hej, Anna.

- Smyger du iväg? - Inte precis smyger, Lucy.

- Du har varit ute hela dan. - Jag säger inte var.

Hittade du inget? Du får bjuda mig på te i år.

- Vänta och se! - Om du har tur...

Korallrot!

Ut med dig!

Jag ber om ursäkt. Jag visste inte vem jag skulle ringa.

Ja. Ni har varit till stor hjälp.

Tack.

God kväll. Jag vill ringa ett nummer i Brighton.

Vilket nummer är det?

MORDEN I BADGER'S DRIFT

- Här är det. - Det hade jag aldrig trott,

God morgon, Tom. Det var länge sen. Vi ses bara över lik.

Hon dog av bruten nacke. Frågan är om hon verkligen föll.

Ja, jag såg märkena i mattan.

Hon kan ha fått ett slag i nacken.

Och sen släpades hon hit. Men det verkar vettlöst.

Vem vill ha ihjäl en åttioårig ungmö? Hon var inte rik.

Hon var lärare. Vi larmades av grannen mittemot. Mord, sa hon.

Naturligtvis är det mord.

Jag såg Emily komma vid sex och visste att nåt hade hänt.

- Hur visste ni det, mrs Bellringer? - Hon drämde igen dörren.

Vissa stänger dörrar och andra drämmer igen dem. Emily stängde.

Hon låste inte sin cykel. Emily var väldigt rädd för tjuvar.

Det är vi alla nu för tiden. Inget ont om er!

Hon måste ha varit väldigt upprörd.

- Vet ni vad? - Nej.

- Sist vi sågs gick hon mot skogen. - För att leta efter en blomma?

Korallrot. Det är en orkidé, ingen blomma.

Vi har inte sett nån på sju år. När jag fann en sist bjöd Emily på te.

- Vi tävlade. - Hon var väl upprörd över blomman.

- Knappast. - Hade hon plockat orkidén?

Nej, hon hade märkt ut och fotat den.

Röda band för henne, gula för mig.

Det låg en kamera på bordet. Vi ska se om filmen finns kvar.

- Tack så mycket. - Ni utreder väl?

- Jag vet att nåt är på tok. - Vi ska utreda saken.

Jag måste gå dit i morgon. Jag har inte sagt nåt till bina.

Man måste berätta för dem när nån dör. Annars försvinner de.

- Spritt språngande galen. - Tror du henne inte?

Vad har hon att gå på? En igenslängd dörr och en olåst cykel?

Slöseri med tid.

Är ni mr Barnaby?

Kriminalinspektör Barnaby. Vem är du?

Jag heter Dennis Rainbird. Mitt visitkort.

- Begravningsentrepenör? - Ja. Jag bor i Badgers Drift.

Jag ville titta förbi. Miss Simpson var en kund.

Hon hade köpt vår sidenbegravning. Ett av våra kompletta paket.

Väldigt elegant, men oss emellan...

...fick hon rabatt. Min mamma var hennes elev.

- Kan jag ta med mig den avlidna? - Det går inte än.

Jaså? Då misstänker ni nåt fuffens?

- Jag hörde att hon bröt nacken. - Vem sa det?

- Det vet hela byn. - Du kan inte ta kroppen.

Förstått... sir?

Där har ni visst en riktig konstapel.

Säg till när ni är redo för mig.

- Ser du bilen? - Ja.

Jag trodde inte att de var så välbetalda.

Undersök kameran och telefonerna. Hör efter vem hon ringde efter sex.

- Ni tar det alltså på allvar? - Jag fyller ut tiden till middan.

Jaha. Kameran och telefonen. Vad ska ni göra?

- Jag ska åka till läkaren. - Nåt på tok?

Emily Simpsons läkare. Hon lider kanske av yrsel.

Hon ramlade kanske bara. Hur som helst vill jag veta.

Nej. Hon klagade aldrig för mig.

Hon var frisk för sin ålder.

- När såg ni henne sist? - För några där sen, kanske.

Jag tittar gärna in efter mina hembesök och tar en sherry.

Pratades ni vid det senaste dygnet?

Nej, jag var i Causton igår. Sjukhuset där.

Nej, pappa, det var i tisdags.

Du åker till Causton på tisdagar och torsdagar. Jag försöker hjälpa till.

Du har rätt, tack. Jag var inne hela dan i går.

Jag såg på cricket.

- Ni misstänker väl inte mord? - Vi utesluter inget.

Jag shoppade i Causton i går.

Jag gillar att shoppa. Fråga Pookie.

Det räcker att följa efter min frus kreditkortskvitton.

- Gud! - Judy!

- Vad är det med henne nu för tiden? - Det är den där pojken.

Ja, han är konstnär. Jag kan ropa på henne,

Det behövs inte. Jag antar att Judy är er styvdotter?

Ja, jag är Trevors andra hustru.

Jag vet inte hur vi kan hjälpa er.

Känner ni till nån som tyckte illa om miss Simpson?

- Som kan ha velat skada henne? - Nej.

Ingen skulle vilja skada henne. Hon hade inga fiender.

- Är det den store stygge polisen? - Ja, Barnaby.

- Han har inget blåljus. - Jag önskar han inte kommit.

- Vänta! Precis så där! - Michael?

Jag älskar den där blicken du har. Det är ögonen.

Ja. Ledsna och milda.

Och en aning rädda.

Jag önskar att du inte skämde ut mig så där.

Hur vill du bli utskämd då, Pookie?

- Vad köpte du i Causton? - Kläder.

- Finns det kläder kvar att köpa? - Börja inte.

Du har en viss summa. Om du slösar...

Så gör du vad då?

Hallå? Ja, det är Barbara Lessiter.

- Vem är det? Vad vill ni? - Vi vet båda vad jag vill, kära du.

Det enda ni borde fråga är... hur mycket?

Fem hundra pund, mrs Lessiter.

Det kostar det för att jag ska vara tyst.

Annars har jag nåt att berätta, eller hur?

- Vem var det? - Ingen alls.

Gå härifrån, Pookie. Låt mig vara ifred!

- Just det, Troy. - Maten är klar.

Ja, Troy. Tack. Det var det jag ville veta.

- Vad är det för nåt? - Deila Smith.

Stuvad lammbringa med svamp- dumplings. Hon har aldrig fel.

- Precis vad jag tänkte. - Var det Troy?

- Jag vill gärna träffa honom. - Nej, det vill du inte.

- Hur går utredningen? - Jag tror att det är mord.

- Jag känner att det är det. - Emily var väl väldigt gammal?

- Hur dog hon? - Hon bröt nacken.

Cully kommer i morgon. Hon vill träffa dig.

Jag vet hur du är när du börjar med ett fall.

- Jag måste gå ut i kväll. - Tom!

Emily Simpson ringde två samtal innan hon dog, sa Troy nyss.

Ett till nummerupplysningen. Hon sökte ett nummer i Brighton.

- Och det andra? - Det är det märkliga.

Hon ringde till hjälplinjen.

Jag förstår det. Jag förstår hur det känns.

Du menar att hon kan komma tillbaka. Det finns hopp.

Jag är kvar, Stewart. Ta tid på dig. Jag finns här.

"Jag måste prata med nån. Jag vet inte vad jag ska göra."

- Det var ungefär så hon började. - Fortsätt.

Sen sa hon att hon sett nåt.

Att hon måste berätta för nån och att det var helt otroligt.

Sa hon inte vad det gällde? Pressade du henne inte?

Sen sa hon att hon skulle ringa nån annan. Att hon visste precis vem.

- Sen tackade hon och la på. - Sa hon inget mer?

Jag är ledsen. Det var nåt mer, men jag kan inte tänka.

Om du kommer på nåt kan du väl ringa?

- Självklart. - Tack, miss Bazely.

Terry. Vi använder bara förnamn här... Tom.

Ja, tack. Två bacon. Äggröra.

Och rostat bröd. Tack.

God morgon, sir. Får ni inte lagad frukost hemma?

Nej, Troy.

Jag fick journalen av dr Bullock.

Slagen med ett oidentifierat tungt föremål i nacken.

- Hon blev visst mördad. - Jag är förbluffad.

Jag har framkallat fotografierna.

Hon hittade tydligen blomman.

Det måste ligga nånstans här.

Får jag se fotot igen?

- Det är vår första blomjakt. - Orkidéjakt.

Sir!

Där är Emilys markör. Och orkidén.

Korallrot. Den är så vacker.

- Stackars Emily. - Hon dödades inte för en orkidé.

Nej, Troy. Men hon hittade nåt som upprörde henne...

Stå stilla! Använd ögonen.

- Gräset är platt och kvistar brutna. - Har nån rullat runt här?

Är det vad Emily såg? Två som pippade? Ursäkta.

- Har du en tång? - Jag har en armékniv.

- Vad är det? - Svarta fibrer.

- Från deras kläder? - Snarare en filt eller matta.

Det låter troligt.

Jag vill att området letas igenom.

Jag vill att området letas igenom!

Kan det handla om det? Att hon såg två "göra det".

- Det ser ut så? - Varför döda henne? Otrohet, kanske.

Det kan ha varit stjärtgossar.

- Menar du homosexuella? - Jag sa ju det.

Du är lika politiskt korrekt som ett massmöte i Nürnberg.

- Vems hus kan det här vara? - Hur så?

Där finns ett rum med utsikt.

Ni måste vara mr Barnaby! Iris Rainbird. Stig på.

- Du också. Jag ska dricka te. - Vi ses nästa vecka.

Tack, Anna.

Städerskan. Oärlig och alkoholiserad, men det är hopplöst att hitta folk.

Kom in!

Rakt fram.

Slå er ner.

Denny! Sätt på tekannan!

Hur kan jag hjälpa er?

Stackars miss Simpson.

- Hon undervisade mig. - Ja, er son sa det.

Det förefaller som att ni ser en hel del från ert näste.

Mitt gömställe. Jag observerar ofta naturen.

- Fåglar. - Jag såg ett par kikare.

Ja. Ni anar inte hur många skilda arter jag kan iaktta.

Här är Denny! En sån duktig pojke! Här är teet.

Varsågod, inspektören. Klöver är ansjovis.

Hjärtan är lax, spader är Marmite och ruter är konserverat kött.

- Jag tar bara en kopp te. - Jag också, tack.

Jag förmodar att ni vill veta om jag såg nåt när miss Simpson dog.

Tanken har slagit mig. Gjorde ni det? Det var mellan...

Sju och åtta i går kväll. Och ja, mr Barnaby-

jag såg nån. Katherine Lacey.

Hon bor i Holly Cottage på andra sidan byn från miss Simpson.

Hon bor med sin bror. Michael Lacey. Han kallar sig konstnär.

- Inte för hon finns där. - Nej, ni träffar henne på Tye House.