Castle - First Season

Okej allihop, sista pokerrundan för ikväll.

Fy! Det är bara... Det är inte ens midnatt.

Vissa ska jobba imorgon bitti.

Jaså, alla anställda. Okej.

Fy. Jag lägger mig.

Du får ursäkta mrs R, men du lägger dig ofta.

Varför fortsätta spela med dåliga kort?

Mamma brukar inte spela Texas Hold 'Em.

Hon spelar strippoker. Det kan vara ganska intressant.

Jag föredrar strippoker, där vinner man även om man förlorar.

- Jag höjer till 20. - Jag synar.

Vi säger 100.

- 100 dollar? - Våga.

- Tycker du? Jag lägger mig. - Den här smörjan.

Du då, Castle? Du har redan lagt pengar.

Du är väl inte rädd för lite action?

"Action" är mitt andra namn.

Oroa dig inte, raring, han bluffar.

När han blinkar för mycket har han usla kort.

- Mamma. - Tja...

Okej, då kör vi.

Så där.

- Va? - Han blinkar inte,

men nu trummar han, då har han kanske utmärkta kort.

Vad är det? Är du rädd för lite action?

Jag satsar allt.

Besegra honom, Beckett.

Ja, han ska få betala.

Det här kan du inte skriva dig ur, va?

- Heja, Beckett! - Kanske nån borde byta

namn till "Förlorare".

- Förlorare. - Vad säger man?

Det var inte min kväll.

Jag sa ju att han bluffade. Det är...

Det är blinkningarna. Du har rätt.

Beckett.

Vi är där om 20 minuter. Mord på Henry Street.

- Jag tar hand om det här. - Tack.

Ni är åtminstone redan i stan.

Men det är efter midnatt!

Mord sover aldrig, mrs R.

Inte vi heller.

Sa nån "mord"? Vänta! Hämta min rock.

Se vad upphetsad han är.

Som ett barn på julafton.

Med ett lik under granen.

Är det motorolja?

Det ser så ut. Men jag måste tappa ut vattnet och analysera det.

Visst är det motorolja. 10W-40. Det finns tomma dunkar i garderoben.

Vilken dåre dränker en kvinna i motorolja?

Nån försöker säga oss nåt.

Jag har redan sagt till polisen att när de väl har checkat in,

vill jag inte veta vad de gör.

Hennes väska var borta och det fanns inget ID-kort.

Betalade hon rummet med kreditkort?

Den som hyrde rummet

i fredags betalade kontant för fem dagar.

De skulle vara borta ikväll,

så vid midnatt kollade jag

om rummet var tomt och hittade henne i badkaret.

Det blir svårt att rengöra det.

Om nån skulle träffa henne här...

Jag släpper inte in gästerna. Det är inte Ritz.

- Uppenbarligen inte. - Ikväll då?

Nån skum typ som kom eller gick?

- Hej, Bill. - Jasmine. Läget där nere?

Du beskrev precis halva deras kundkrets.

Oidentifierad kvinna i 40-årsåldern. Vid god hälsa.

Hon har en vigselring utan inskription.

- Dödsorsak? - Drunkning.

Hon har ett fult krossår i bakhuvudet.

Nån slog henne medvetslös

och badade henne i motorolja.

Jag hittade det här i hennes ficka.

En biljett från Metro North-pendeln.

Offret tog tåget från Westchester igår morse.

Westchester till Manhattan? Lång väg för oljesmörjning.

När gifta kvinnor tar in på billiga hotell, handlar det alltid om sex.

- Eller droger. - Ett vinglas

- innehöll Remian. - En sömntablett.

Det här var inget passionsbrott. Rummet var uthyrt fem dagar

och nån lagrade motorolja där. Det krävs planering.

Fina förortsdamer tar inte tåget till stan

utan att återvända och utan att nån märker det.

Polisen i Irvington fick ett samtal från Michael Goldman

som anmälde sin fru, Allison, försvunnen.

Klädsel och beskrivning stämde.

Hon åkte iväg för att jobba och återvände inte.

Han visste att nåt var fel.

Stackars kille. Såvida han inte är mördaren

och försöker dölja brottet genom att ringa

innan kroppen har upptäckts.

Ska vi förhöra honom innan vi dömer honom?

- Har du adressen? Tack. - Okej.

Jag förstår inte. Var hittades hon?

På ett enkelrum i stan.

Hon var tillfällig gäst på hotellet.

Varför var hon på ett sånt ställe?

Vet du vem hon kan ha träffat?

Nej. Vi var lyckligt gifta. Vi hade inga hemligheter.

Du sa att din fru åkte till stan för att jobba.

Hon arbetade deltid.

Vi hade det lite svårt ekonomiskt. Jag förlorade mitt jobb.

Vi fick lämna vår lägenhet.

Vad tyckte din fru om att flytta till förorten?

Hon gillade inte det. Allison saknade stan.

Hon fick ett jobb.

Hon jobbade tre dagar i veckan i en klädbutik på Manhattan.

En butik på 72nd Street som hette Lehane's.

Hon sa att det var...

Förlåt. Hon sa att det påminde henne om gamla goda tider.

Jag försöker få ihop Allison Goldmans sista timmar.

Först ringde jag till Lehane's där hon jobbade.

Jag sa: "Godmorgon, sir.

"Jag vill prata om Allison Goldman."

- Och? - Han sa: "Vem?"

- Allison jobbade inte där. - Inte igår, aldrig nånsin.

Om hon inte åkte till stan för att jobba,

vad gjorde hon då där?

Och hur kom hon hem fredag kväll

med 400 dollar i kontanter till familjen?

Castle hade kanske rätt. Det gällde kanske sex.

Hon var en familjekvinna.

Kom till min dotters skola kl. 15.30.

Skolan är som en happy hour-bar.

Hon hade kanske en pojkvän.

Ja, en pojkvän. Nån hon mötte i kön på Zabar's,

eller på museet som hon gick in på för att undvika regnet.

Kanske nån hon redan kände från stan.

Nån som påminde henne om de gamla goda tiderna

innan hon fick ge upp lägenheten med utsikt över floden.

Nån som gav henne lite kontanter

och lite annat också.

Allison Goldman skulle inte ha nån billig affär.

Personen måste ha betytt nåt för henne.

Nån som brydde sig om henne. Nån som lyssnade på henne.

Men nu ville han ha mer tillbaka för allt han investerat i henne,

- nåt hon inte var villig att ge honom. - Som att lämna sin man.

När hon inte ville det, blev han våldsam.

- Ja. - Jag känner mig så dum.

Jag letar efter bevis

när man bara behöver hitta på nåt.

Den här låtsas-pojkväns-mördaren,

har han nån låtsasadress?

Inspektör Beckett?

Mr Goldman. Vad är det?

Min advokat ringde socialkontoret imorse

för att meddela att Allison avlidit.

Han faxade det här till mig för två timmar sen.

Ett dödsbevis?

Ja, för Allison Porter. "Porter" var min frus flicknamn.

Det står här att Allison Porter dog 1963.

När hon var tre månader gammal.

Men det här barnets personnummer är detsamma som min frus.

Min fru var inte den kvinnan hon sa sig vara.

Hela vårt liv tillsammans var en lögn.

I 20 år

levde den här kvinnan under falskt namn. Det är vansinne.

Ja. Hennes man var rätt omskakad.

Jag säger då det.

När en kvinna gifter sig och inte berättar

vem hon är på 20 år, då är hon kriminell.

Mata Hari. En skum dam.

Med andra ord, en bra skådespelerska.

På tal om det, du tycks ha ärvt min talang.

- Jaså? Vad menar du? - Pokerspelet. Du lät Beckett vinna.

- Jag vet inte vad du pratar om. - Lägg av. Jag såg dina kort.

Jag ville inte ta hennes pengar framför hennes vänner.

Kate Beckett är inget våp

som behöver en stark karl som tar hand om henne.

Hon är en riktig kvinna och såna vill inte bli beskyddade.

- Hon har rätt, pappa. - Ja.

Jag försökte vara snäll!

Castle. Ja, jag är på väg.

Jag är på väg till stationen

för att ta reda på vem den här Mata Harin var.

Allison Goldmans e-postkonto.

Allison skriver: "Lee, kan vi träffas på tisdag istället?"

Lee svarar: "Visst. Samma plats."

Tisdag, dagen då hon blev mördad.

Så Allisons låtsas-pojkvän har ett verkligt e-postkonto.

Han kallades "LWax220" på Internet.

Mannen kände inte igen det.

Internetavdelningen spårade det. Killen är författare.

Riktig författare? Eller nån som tog en skrivkurs?

Han heter Lee Wax.

Han skriver om verkliga brott.

"Ankelsockor och blod. Den sanna historien om en hejarklacksledare,

"en scout och mordet som chockade Amerika." Lägg av.

Han blev kanske trött på att skriva om mord

och bestämde sig för att begå ett själv.

VÄNDSTEKT DÖD av LEE WAX

Vad är det här?

Din vinst från häromkvällen.

Jag är ingen idiot. Du förlorade med flit.

- Hur listade du ut det? - Det spelar ingen roll.

- Ringde min mamma dig? - Jag vill ha revansch.

Visst. Vill du spela, så spelar vi. Vad sägs om imorgon?

Med dina mysterievänner?

Skojar du? Nej. De skulle besegra dig lätt.