Demons

Det var inte ditt fel.

Lyssna inte på honom. Han är bara vidskeplig.

Dumt att säga det till en präst som ska utföra en andeutdrivning.

Det är dumt överlag.

Du borde nog gå innan de kommer och hämtar kroppen.

Så vitt jag vet var du aldrig här.

Inte i kväll, i varje fall.

Men jag vill träffa dig igen.

Jag behöver träffa dig igen.

Förlåt mig.

Jag gjorde en felbedömning.

Jag vet inte varför jag använde det ordet.

Hej då, Kayleigh.

Colin?

Vi ses.

Jewel?

Kayleigh!

FJORTON MÅNADER SENARE

Det gjorde vi.

Den eftermiddagen hos mina föräldrar, trodde du nånsin att vi skulle...?

Jag vet inte vad jag trodde.

Det var mycket att smälta den dagen.

Mycket av det jag trodde förut var fel.

Men...

Jag är glad att vara här med dig nu.

Även dåliga saker...

...hemska saker, kan hända av en orsak.

Jag vill verkligen tro det.

Jag trodde att allt hände av en orsak.

Inte jag.

Jag har aldrig trott det förrän Jewel...

Förrän vi...

Jag vet, för många djupa samtal för det här tillfället.

Jag ska hålla tyst.

Trevlig bröllopsresa, till min make som snart är en berömd romanförfattare.

Trevlig bröllopsresa, älskling.

Vad är det?

Kayleigh?

Får jag vara med?

Kayleigh? Älskling?

Allt är bra.

Det är ingen fara.

ÅTTA ÅR SENARE

Nej, Jewely!

Bubblor!

Du leker med elden när du spiller på mammas tidning.

Jag tröttnar heller aldrig.

- Här är den! - Varför fick jag inte läsa den på plattan?

- För att det är ohögtidligt. - Det har du nog rätt i.

HAMPSTEADS "DEMONER" ÄR DJUPARE OCH MÖRKARE

- Det är en bra recension. - Det borde den vara.

Du lär gilla den.

- Jag läser den också. - Läs fortare, då.

- Vilken tid kommer Eddie och... - Lara.

...Lauras flyg?

Inte Laura, Lara.

- Utan U. Det är mer inne. - Visst.

Klockan två.

Jag åker och lämnar Jewel hos Ariel innan min lektion och sen ses vi här.

- Det låter bra. - Kom, Jewel. Dags att klä på sig.

Ge pappa en puss.

- Ingen fara. Pappa städar upp röran. - Säg "tack, pappa".

Folk säger att Gud är ett påhitt, men det är ett farligt påhitt nuförtiden.

Men den verkliga faran är hans antagonist,

ondskans verklige fader, "Den fallne"...

...i vars grepp världen nu är.

Men jag antar att jag predikar för döva öron.

Inte sant, fader Hampstead?

Så är det nog.

Tack, mamma.

Säg mig...

Hur länge har Jewel betett sig märkligt?

Sen vi fann henne i skogen med den där pojken. Hur länge sen var det?

Det är inte märkligt för en tonåring, i synnerhet inte Jewel.

Nu börjar hon igen.

Kayleigh ska snart utexamineras från en fin privatskola i New Orleans,

med en examen i filosofi, uppenbart sekulär filosofi.

- Vad heter den där tysken? - Pappa, börja inte nu.

Det var du som började, raring.

Individualism, självupptagenhet, världslighet.

Det är Satans domän, rätt och slätt.

Men jag är stolt över min dotter.

Hon har sparat mig en massa pengar på den där skolan.

Jag kan bara vara en god förvaltare, för inte kan jag bestämma deras öden.

Men min allra hemligaste rädsla, fader,

är att förlora mina båda döttrar till den onde.

- Till fördömelse. - Gode gud...

Har ni tagit Jewel till en läkare?

En medicinsk läkare?

Varför då? Hennes åkomma är andlig.

Kyrkan kräver att hon undersöks av en läkare eller psykolog

innan riten kan utföras.

Min dotter är inte galen.

Hon är besmittad.

Enligt Kants kategoriska imperativ är det som ger en handling moraliskt värde

inte dess utgång, utan motivet bakom.

För Kant är vägen till helvetet inte kantad av goda intentioner,

för intentionen bakom är avgörande.

Det var allt för i dag.

Summan pengar de gav mig för nästa film är helt jävla sanslös.

Ärligt talat så är det rätt skrämmande.

Kan en enda succéfilm rättfärdiga 80 miljoner dollar?

- Är det verkligen rationellt? - Nej, det är det inte.

Alea iacta est. Tärningen är kastad.

Det var gamla goda minnen.

Du har gjort andra bra filmer och reklamfilmer. Det var på tiden.

- Fast inte som "Torrent". - Jösses, Eddie. Din knöl.

Förlåt så mycket, älskling.

Men inte som "Torrent". Det är en fantastisk titel.

Det var din roman. Jag står i skuld till dig, kompis.

Ge mig en puss, din rättfärdige fan.

- Det var bara källmaterialet. - Källmaterialet är själva filmen.

Storyn är allt. Den är kittet. Den är som carraramarmor.

Även om industrin älskar spektakel så hänger allt på storyn.

Karaktärerna är allt, och det var du som tillförde dem.

De är dina.

Falsk blygsamhet klär dig inte.

Det gjorde det inte heller när du var präst.

Hur snart får jag klä av mig och hoppa i poolen?

Du har väl ett träplank och gott om tequila?

Varför i hela friden bär jag och lastar på dina väskor?

Jag vet inte. För att jag är fantastisk?

Börja inte hjälpa till nu.

Jag vill leka med dig mer.

Jewely?

Hej, älskling.

- Hur är det? - Det är bara bra. Vad är det?

Kan du köpa ananasjuice och jalapeños på hemvägen?

Javisst.

Inte för att verka fördomsfull, men varför har hon lila hårtestar?

Hon gjorde dem som en hyllning till Prince efter att han dog.

Jäkligt sexigt, enligt mig.

- Tänk att högstadietjejer gillar Prince. - Hon är nästan 25.

Det är alltid nåt.

Det är en betydande ålderskillnad mellan dig och din bättre hälft, skitstövel.

Då så, Kayleigh.

Vill du smaka señor Eduardos margarita med ananas, koriander och jalapeño?

- Jag ska bara ta på min baddräkt. - Lara gjorde inte det.

Bara en tanke...

Hur överlevde jag att umgås med dig på Irland?

Allvarligt? Du överlevde enbart tack vare min vägledning i sedeslöshet.

Och många liter öl. Gud älskar de onyktra.

Amen.

Jag är faktiskt skälet till att ni två blev tillsammans.

Hade jag inte lett dig längs vägen mot självdestruktivitet,

så hade du aldrig funnit kyrkan och drivit ur anden ur hennes döda syster.

Förlåt, var det okänsligt av mig?

Jag saknar filter.

Jag är världens största skitstövel. Förlåt.

Det är okej.

Gå och se till så att Lara inte bränner sig.

- Solen är mycket starkare här nere. - Bra idé.

- Mår du bra? - Ja, jag ska bara ta på simkläder.

Kom här.

Mår du verkligen bra?

Ja, jag tänkte bara på orsakssambandet.

Ansvaret. Det moraliska ansvaret.

Man kan verka vara skyldig utåt även om man egentligen inte är det.

Teoretiskt sett bör man då slippa juridiska eller moraliska konsekvenser.

Jag bar ansvaret.

Det hade kunnat gå annorlunda.

Lyssnade du inte? Kanske Eddie gjorde det.

Orsakssamband är vanskliga.

Skärp dig nu, Kayleigh.

Det slumpade sig så att bartender var präst

i en liten kyrka utanför Dublin.

Så det var vi dumskallar och fader...

Hette han Mike?

Mike, just det.

Vi var där varje kväll och söp oss fulla och pratade om historia och teologi.

Vid ett tillfälle frågar Colin: "Hur kan du vara både bartender och präst?"

Att vara präst är ett heltidsjobb, och han var ju där varenda kväll.

- Och han svarar: - "Puben är min riktiga kyrka."

"Mitt kall." Det var så vackert.

"Till kyrkan går jag bara för att göra mitt vanliga jobb."

"Så många förlorade själar."

Lustigt att ni båda hamnade i nöjesbranschen.

Den är bara så ytlig.

Jag ser inte att jag är i nöjesbranschen.

Lägg av! Så klart du är det.

Jag studerade faktiskt konsthistoria, alltså historia plus konst.

Sen gick du vidare till bilreklam och pundarkomedier.

Så insiktsfullt för att vara en högstadietjej.

Hon är minsann en spydig liten naturkraft.

Förresten, hur träffades ni två nu igen?

Eddie var stamgäst på kliniken där jag jobbade.

Akupunktur, medicinsk marijuana och vackra kvinnor.

Vad mer kan en man önska?

Javisst, gumman.

Jewely vill prata med sin pappa.

Ariel säger att hon har gråtit sen hon kom dit.

Så märkligt.

Ursäkta mig.

Hej, min fina tjej.

Vad är det?

Hon är bekymrad. Kayleigh, alltså.

Nånting tynger henne.

Kan vi undvika att ta det nu?

Emmie och Marcus landade precis.

Kroppen övervinner anden. Kroppen övervinner anden.