Taxi 2

Vänster. Trean.

Jean-Louis Schlesser skickas iväg i sin helvetesmaskin.

Han har nummer 10. som Zidane.

30 meter, vänster. Bromsa.

Rallyvärldsmästare -98 och -99.

Paris-Dakar-vinnaren alla vill slå.

Vänster, full gas.

Sätt lite fart. Vi blir omkörda.

Jag ger full gas.

Han bakom ger mer gas. Akta.

Han blinkar. Är det Vatanen?

Nej, det är en taxi.

Kan du flytta skrothögen? Jag jobbar.

- Är det rätt håll? - Det är en genväg.

Genväg!

- Låt inte en taxi vinna. - Aldrig!

Ledsen, men en turist spärrar vägen.

Det ser ut som en tävlingsbil.

Det är en pajas som impar på brudar.

Det ser inte bra ut med en taxi i häcken.

Jag skakar honom av mig.

Han kör på mig!

Jag knuffar lite för att hinna fram.

Lugn, damen. Vi är snart framme.

Varför står det så många längs vägen?

De har semester, monsieur.

Semester!

- Heja Jean-Louis! - Bravo, Jean-Louis!

Och nummer 10. Det är inte Schlesser...

Det är en taxi.

Jag såg inte hans nummer...

17 minuter och 25.

Folk spyr alltid efteråt. Inte när jag kör.

Mår du bra, vännen?

- Vem behöver hjälp? - Hon. Vattnet har gått!

Tillåt mig.

- Ni håller på att föda! - Trodde du jag stickade?!

Hämta instrument. Hon föder här.

Jag måste iväg. Och klädseln är helt ny. Kan ni göra det där ute?

Vattnet har gått.

Vart har det gått?

Krysta!

Håll andan! Krysta!

Hej, Lilly.

Du skulle ha ätit lunch med mina föräldrar för en halvtimme sen.

Jag kommer med en gång.

Du ska träffa pappa för första gången, Daniel.

Han väntar när du fjantar runt.

Det här är superviktigt.

Super? Är mina föräldrar 92 oktan?

Lugna ner dig.

Mamma gör rostbiff och pappa vankar runt, men ta god tid på dig.

Jag beklagar, men jag sitter fast här.

Sitter fast? Vem är det som skriker?

Det är en kvinna.

Tack, det hör jag. Vad gör du?

Jag ser bara på. Det är inte som du tror, hör du det?

Jag hör nog kossan.

Det är väl ingen jag känner?

Nej, jag har precis träffat henne.

Nu kommer det! Det kommer!

Tror du jag är dum?!

Du sätter på en jävla kossa i taxin när mina föräldrar väntar på dig!

Nej, hon skriker för att hennes vatten gått. Hennes man är här.

Är hennes man där? Trekant i taxi?

Kan ingen förklara det för henne?

Tala med henne. Det är ert fel.

Jag är mannen. Det är underbart.

- Hör på, Lilly... - Jag ska strypa honom.

Han är ju helt till sig. Vill du tala med doktorn?

En doktor också?

Jag svär, jag säger sanningen.

- Nu kommer barnet. - Krysta!

Jag svär, det är ett barn.

Ett barn?

Ja, jag ser huvudet. Tror jag...

- Får du barn med henne? - Nej, han är inte alls lik mig.

Han är ful och skrynklig och ser ut som en trädgårdstomte.

- Så där. - Det är fantastiskt.

- Driver du med mig? - Hör på mig.

En kvinna har precis fött barn utanför förlossningskliniken i min taxi.

Hon har sabbat klädseln.

Slå inte det stackars barnet. Det har inte gjort nåt.

- Nu hör jag inget. - Det är fantastiskt.

Hoppas nästa födsel du ser blir min.

Helt okej. Jag kan stanna här och vänta. Här ser väldigt trevligt ut.

Om tio minuter ska du vara hemma.

Inte tvillingar? Kan vi packa ihop? Jag måste faktiskt vidare.

Där är du. Vad är det? Har din vän problem?

Det var en nödsituation på sjukhuset. En komplicerad förlossning.

Där måste liv ständigt räddas. Det respekterar jag.

Jag vet inte vad jag ska säga. Du var fantastisk.

Jag vet.

Hoppas du inte blir av med körkortet.

Ingen fara. Jag har inget körkort.

Det är med stor glädje och sinnesrörelse-

som jag ger dig ditt första...

...körkort!

- Är du säker? - Helt!

Jag vill inte pressa dig till nåt.

Det gör du inte. Det är ärligen förtjänat.

Inte för att det är min 27:e uppkörning?

Det hade inte spelat nån roll om det så var nummer 100.

Du är redo. Verkligen redo.

- Då får jag tacka. - Bra.

- Jag backar ut. - Nej!

Sluta! Rör ingenting! Jag backar ut den!

- Jag ordnar det. - Vi ska ordna det.

Fick jag inte precis mitt körkort?

Jo, det fick du.

Men man ska ju inte överdriva. Du får ta det lite i sänder.

Nu tar du ditt körkort och går hem - till fots. Förstår du?

Jag förstår. Men jag kommer i morgon, om du skulle ångra dig.

Nej, nej! Jag är inte där i morgon. Inte heller de närmaste dagarna.

Jag blir förflyttad till Paris.

Är det här en avskedspresent?

Du är ju min mest envisa elev.

Envisa!

Bil & Båt, tack.

Nej, det är okej. Jag bjuder på den.

Nu är han här, mamma.

Ja, ja... Då äter vi!

Förlåt, det händer inte igen.

Inte om du gör bort dig i dag. Min pappa är mycket sträng.

Dumheter. Din pappa är nog snäll innerst inne.

Hur fick han annars en dotter med så blå ögon?

Du måste vara försiktig.

Oroa dig inte, det grejar sig. Vi blir säkert goda vänner.

- Han är väl inte snut? - Nej.

Då är det lugna puckar. Jag kan inte med snutar.

Pappa? Det här är min vän Daniel.

Du är alltså läkare?

Kom igen. Fatta mod.

Roligt att träffas. Jag har hört så mycket om er.

Hör du illa, eller vill du inte svara?

Jag är inte läkare... Jag är läkarkandidat.

På vilket år?

Första. Det vill säga, snart på mitt andra.

Andra året?

- Du är inte så ung. - Edmond!

Va? Jag inspekterar bara den nye rekryten. - Svara!

Nej, jag är inte så ung. Men det är för att jag jobbar-

- för att försörja min familj och betala mitt kör... mina studier.

Börjar man jobba när man är tolv år blir man fort gammal.

Vad är det för jobb?

Just nu kör jag taxi... Ambulans!

Det var därför jag var sen.

Men det är viktigt för mina studier. Ett öga på vägen, ett på patienten.

Två saker på en gång? Då gör man många misstag.

Det håller jag inte med om. Ni är själv ett bra exempel.

Hur då?

Jag ser att ni har många medaljer.

Det visar att ni har en fin karriär.

Sen ser jag på er dotter... Vacker, intelligent, välutbildad.

Ni har uppenbarligen lyckats med att göra två saker på en gång.

Jag har också kört ambulans. I Algeriet 1959.

Ett öga på vägen, ett på kulsprutan.

De sårade såg vi på sen - om de fortfarande levde då!

Min rostbiff är redan död och vill ut ur ugnen.

Uppfattat. Jag är döhungrig. Framåt!

Nu kommer den stora prövningen: Tre timmar krigshistorier.

Jag frikopplar och rullar lugnt och fin igenom.

- Jag gjorde dig inte illa? - Inte alls.

Bra. För jag hörde din höft knaka.

- Det är min! - Ska vi ta en paus?

Nej, jag klarar mig.

Jag var bara rädd att jag skulle göra dig illa. Det går över.

Det känns redan mycket bättre.

Jag kunde ha masserat dig, men om du mår bra nu...

Den omedelbara smärtan är borta-

- men långt nere känner jag mig lite öm och stel.

Kanske hade lite massage gjort gott.

Okej, gott folk. Vi avslutar med free fighting i fem minuter.

Hälsa.

- Vill du byta partner? - Nej, det är okej.

Jag vill ju inte göra dig illa.

Vad snällt att tänka på mig, Émilien.

Är det så du vill ha det?

Jag har tränat judo sen jag var fyra. Jag kan lära dig ett och annat.

Det är fusk. Ditt leende kan smälta ett element. Jag blev distraherad.

Riktiga motståndare ler inte. Det är orättvist!

Hör upp, sumonissar!

Det är möte med chefen om fem minuter!

Vad gör du? Har du tappat linserna?

Ja, men jag ser tillräckligt bra för att klå upp dig. Stick nu!

Jag försöker bara hjälpa till.

Har du varit på judo många gånger?

Bara två tre gånger. Det är inte min sport.

- Vilken är din sport? - Karate.

Det är mycket mer effektivt.

Min är pingis. Duger inte i strid, men filosofin är densamma.

Den uppåtgående solens anda.

Det är lätt att uttala.

"Con" som i början på "korkad". Va, Émilien?

Och "nichon"...

Ursäkta, Petra. Det är bara ett exempel.

Och "a" som i "aaaah."

Connichonoua! Nu provar ni.

Utmärkt.

- Vad betyder det? - "Goddag" på japanska.