Le prime 200 righe.
SmallTown (2015) (Ire) Crime
Fan, David. Du ser för jävlig ut.
Trevligt att träffa dig också, Marcy. Välkommen in.
–Vad har hänt med ditt öga? –Vad är det för fel på mitt öga?
–Vad i helvete! Jag har en blåtira. –Menar du det?
Hur fick jag det?
Vad i helvete!
Hur fan ska jag veta det? Vad gjorde du i går kväll?
Vi gick till en bar och sen...
...gick vi till en fest.
Sen kom jag hem vid...
–Jag kom hem i alla fall. –Ja, med en blämma från en fajt.
Kan du sluta klämma åt mina kulor. Jag mår redan skit.
Vad gör du här så tidigt?
Du vet vad jag menar. Jag trodde vi skulle ses i kväll.
–Det var inte det jag ville prata om. –Vad är det som är så viktigt?
–Tänker du göra slut? –Ja.
–Menar du allvar? –Ditt liv är ett stort skämt.
Det är en sak att gå ut med kompisarna en fredag eller lördag.
Men ni går ut tre, fyra kvällar i veckan. Det är dags att skärpa sig.
Det är dags att växa upp.
Helt underbart.
Du gör inte bara slut, utan du ger mig också levnadsråd på vägen.
Perfekt. Kombinerat med baksmällan ger det löften om en underbar lördagmorgon.
Det är fredagmorgon, din dumma jävel.
Greg...? Nej, du dör inte.
–Jag ser Jesus. –Nej, det gör du inte.
Han är vår granne.
–Var vaknade du? –Inte fan vet jag.
–Jag fick i mig lite meth. –Det grejar du.
Hälsa mamma att jag älskar henne och fixa bort mina droger annars.
Jag älskar dig, David. Jag måste skita.
Din dumma jävel.
–Hej, farsan. –Du har missat det roliga.
–Förlåt, men Marcy har dumpat mig. –Fick du den där av henne?
Nej, två separata händelser. Den är jag heller inte stolt över.
–Det är ingen fara med mig. –Vi har hunnit med det vi ska göra.
Lite att göra? Ja, städning och lönerna är kvar.
–Jag kan städa om du vill betala dem. –Det låter kanon.
Förlåt att jag var sen.
–David...skärpning. –Jag vet. Dåligt omdöme.
Och öl...alldeles för mycket öl.
–Hej, mamma. –Hej, gubben.
Jag fick precis höra det. Jag är ledsen. Mår du bra?
-Vad pratar du om? -Det är ju slut.
–Hur har du hört talas om det? –Jag har Facebook.
–Har du Facebook? –Javisst. Alla har det.
–Inte jag. –Det borde du ha. Det är underbart.
–Jag passar på den. –Mår du verkligen bra?
Ingen fara... Dags att gå vidare. Jag hade inte tänkt gifta mig.
Relationer är inte lätta. Speciellt när man blir slagen.
Herregud, mamma!
–Hallå. –Tjena. Är du redo att bli dyngrak?
–Dyngrak? Jag trodde du var döende. –Det var förut.
–Vad fan vill du gå ut för då? –Två skäl.
–Ett: Bli av med baksmällan. –Genom att dricka mer?
–Ja. Och två: Vad kan man annars göra? –Jag vet inte.
Sitta i mitt sovrum. Utan solljus och existens.
–Jag trodde vi hade planer. –Marcy dumpade mig imorse.
–På morgonen? Det är sjukt. –Jag vet.
–Hur mycket satmara åt hon imorse? –Det var inte så illa.
–Hon hade humör bara. –Djävulskt humör.
–Underbart. –Du kan hitta bättre.
–Fräscha till dig och kom hit. –Jag är deprimerad.
–Jag vill bara dränkas i min sorg. –Upp med hakan.
Nu går vi och blir asfulla. Älskar dig.
Älskar dig också.
Du ser ut som skit. Du skulle ju fräscha till dig.
Lägg av. Jag höll just på att komma in i min självorsakade avskildhet–
när du ringde för att dra ut mig.
–Vad är problemet? Marcy var hemsk. –Det var hon inte.
Det var hon. Se på mig. Jag ska måla upp en analogi.
Vissa flickor är änglar, andra inte. Din tjej föll inte från himlen.
–Inte? –Hon kastades ur helvetet.
–Bra analogi. –Tack. Elefanten i vardagsrummet.
–Vad är det med ditt öga? –Ingen aning.
Jag tror jag ramlade eller nåt. Minns inte.
–Du har det. –Jag hade helst undvikit det.
Där fick jag för att jag drack vodka med Bryan på ljusa dagen.
Du kan dra åt helvete. Och du kan dra åt helvete.
Dra åt helvete.
–Vad är det? –Dra åt helvete!
Att döma av mitt blå öga, så gäller det mig också.
–Vad står på kvällens agenda? –Att bli utslagen. Aspackad.
Knulla en tjej som...haltar.
–Det vanliga? –Ja. En sån kväll.
Vi blev aspackade igår. Kan vi inte bara ta några drinkar? Kanske prata?
Inte hänga ut till gryningen. Vore skönt att inte vara bakis imorgon.
Jag tänkte inte säga nåt. Men det där var droppen.
Han måste höra det här. David, du måste ta dig ur emofasen du går igenom.
–Emofasen? –Du har bara gnällt sen examen.
Jag avbryter dig där. Det har du. Vi har talat om det bakom din rygg.
–Du har varit tjurig. –Vad fan?
"Min tjej hatar mig". "Jag hatar mitt jobb". "Jag hatar mitt liv".
Det är inte rättvist. Det är riktiga problem.
Nej, det är vita människors problem.
Marcy dumpade dig imorse. Problemet löst. Du hatar ditt liv. Bra.
Jag har bett dig gå på universitetet med mig i höst. Ett par roliga år till.
David, se på mig. Du har ett bra liv.
Du har vänner som älskar dig, en familj som stöder dig, ett bra jobb.
Lägg av den här jävla melankolin och gaska upp dig.
–Du går mig på nerverna. –Nu blev skiten på allvar.
Justin Bieber är en stor artist. Han ska inte kasta bort sin potential.
Kompis. Det blev fel.
–Förlåt. –Det är okej.
Jag har väl gått igenom nån sorts 20-årskris.
Åt helvete med det. Nu ska vi ha kul.
Men...jag åker inte söderut. Jag menar det.
Förra veckan förlorade jag mina nycklar, mitt kreditkort, min mobil.
Det gör du varje helg.
–Touché! –Inte söderut.
–Vill ni ha en till? –Ja!
Skål för Marcy. Och för att jag är fri.
Åh, nej! Jag måste hitta en ny person att ha sex med.
–Hej, hur är läget? –För jävligt.
–Ser du tjejen därborta? –Ja.
Jag gör grundjobbet för att knulla henne ikväll.
–Hon? Varför? –Varför inte, kompis?
Hon är bara tjejen till kvällsslutet. Hon ska inte träffa mina föräldrar.
Jag förstår varför inte.
–Förklara "tjejen till kvällsslutet". –Det är sent, du är på baren.
Du måste gå hem. Och vill hitta en sån.
–Du vill ta med henne hem. Ha sällskap. –Så det kallas "sällskap" nu.
–Sällskap? –Försöker bara få spruta.
–Är det nåt på gång? –Bryan vill knulla torpedtuttarna där.
–Fan vilka tuttar hon har. –Vad är det för fel på henne?
Inget. Hon är bättre än förra veckans.
Hur mår Carl? Jag saknar honom.
Är alla dina pojkvänner linebackar i NFL?
Som att ha en bönpåse på skrevet.
Som om Delta Burke skulle köra över dig som en buss.
Racka inte ner på Delta.
–Du gillar stora kvinnor? –Stora kvinnor suger stora kukar.
–Baren stänger, vad gör vi? –Jag vet inte.
–Vi åker söderut. –Nej. Vi skulle ju inte söderut.
Du är min polare. Du liknar lite han i The Cure.
-The Cure är ett bra band. -Ja, det är de.
Nej. Sluta... Vi byter tempo.
Nej. Nej. Okej.
Jag sticker dit nu.
Hallå!
Fan.–God morgon, mamma och pappa.
Hej, raring.
–Hur mår du? –Som skit.
–Jag känner mig inte som P. Diddy. –Vad är det som händer med dig?
Jag vill inte prata om det.
Klara? Skiten ska åka ner som båten i den där jävla fejkfilmen.
–Vilken film? –Bill Zane och Frances Fisher. Titanic.
–De två namnen kom du på? –Ja.
Vilken skitfilm det var. Kate Winslets tuttar var det enda äkta.
–Och hon hade mer plats på dörren. –Titanic var ett riktigt fartyg.
–Alla vet det här. –Lägg av!
–När då? –Bokstavligen för hundra år sen.
–Jag står fast vid min åsikt. –Gör du?
–Ja, det gör jag. –Då är du en idiot.
Om jag har fel...
–Amy! Har du näspiercing grejorna? –Ja.
Har jag fel så piercar jag näsan.
–Och om jag har fel? –Då gör du det.
Jag har föreställt mig dig fel.
Med nitar, inte ringar.
Fan också. Dumma båt.
Kanske gråta. Jävla Jack Dawson. Typiskt.
–Taskigt av dig att låta mig göra det. –Det var inte det jag pratade om.
–Varför ser jag ut som en hora? –Ärligt talat så minns jag inte.
Låt oss bedöma skadorna.
–Jag tror jag har problem. –Det har vi alla.
Vi har inte ett problem. Vi måste kolla hela våra liv.
Det var som fan.
–Vad fan är det där? –Jesus jävlar.
Askungen, askungen, dygnet runt.
–Dra åt helvete. Varför städar jag? –För att jag är trött.
–Vad gjorde vi i går kväll? –Antingen hade kylskåpet mens.
Eller nån gjorde ritualoffer.
–Han vill prova det. –Brad? Den djävulen.
–Jag vet inte. Jag är nervös. –Det är ett åtagande.
Har du provat det?
–Vad är det här? Vad gör du? –Jag går inte på golvet.
–Jag vidrör inte golvet? –Resten av kvällen?
–Men om du måste pissa? –Är det där ditt piss?
En av dem. Jag blandade ihop dem. Men de smakar likadant.
Vidrigt! Du är en sjuk jävel!
–Vad fan har ni gjort med min källare? –Förlåt.
Vidrigt.
När jag får reda vem som pissade i min förbannade urna...
Det minsta av hennes problem.
Herregud! Förlåt. Är du okej?
–Jag såg dig inte. Förlåt. –Det är cool.
Förlåt mig.
–Hej. Följde du efter mig? –Nej. Nej, nej.
Definitivt inte. Det är för att butiken är inredd så.
Hur flödet går i butiken. Du går i samma riktning som jag.
Jo. Jag följde efter dig. Förlåt.
Du är väl ingen våldsman? Som tar mig till din skåpbil?
Vad? Våldsman? Och jag äger ingen skåpbil.
Definitivt ingen med en motivmålning av mig som riddare kämpande mot en drake.
Det skulle vara cool. Bilen. Inte om du var våldsman.
Skåpbilar är inte cool längre. Scooby Doo-tiden är över.
Det är bara äckel som kör såna.
Skåpbilar och äckel hör ihop som makaroner och ost.
No comments yet. Be the first to leave one.