Le prime 200 righe.
Det är okej! Jag är här. Här är jag! Det är okej.
- Sätt ner den nätt och försiktigt? - Vid konfiskeringen. Läs skylten nästa gång.
Du förstår inte. Jag ska möta min frus flyg. Låt mig ta bilen.
Visst. Imorgon, 8 till 16. Betala 40 dollar, så är den din.
Skriv inte upp den.
Kom igen, det här är min svärmors bil. Hon är redan sur för jag inte är tandläkare.
- Jag är snut. Los Angelespolisen. - Jag var i LA en gång. Hatade det.
Jag förstår. Jag gillar det heller inte...
Akta stötdämparen, den är av plast. Ta det lugnt.
Ge mig en chans, va? Jag har varit snut i New York City.
Jag flyttade till LA för min fru fickjobb där. Vad säger du?
Här är vi i Washington, demokratins hjärta. En hand tvår den andra.
- Kom igen, hörru. Det är jul. - Så fråga jultomten om en ny bil.
God jul, polarn.
Varsågod, Murray.
Skitstövel.
- Hej. Var är telefonerna? - Därborta.
Leonard Adkins har en nyhet som blir hetare för varje minut.
Säkerheten var hög idag på Escalan flygplats i republiken Valverde,
dit regeringskällor meddelar att den avsatte generalen Ramón Esperanza
kommer att anlända för utlämning till de Förenta Staterna.
För två år sedan ledde generalen landets arméer mot ett kommunistuppror,
i en kamp finansierad av amerikanska pengar och rådgivare.
Esperanzas fall från makten skapade oro
i hans hemlands regeringsval, och även i vårt land,
när Pentagon tjänstemän anklagades för att ha försett honom med vapen,
trots regeringens bojkott.
Bevis för att Esperanzas styrkor skändade grannländernas neutralitet
fick regeringen att stoppa biståndet.
Esperanza står anklagad för att ha ersatt det monetära stödet med kokainsmuggling.
Trots att Esperanza avsattes som överbefälhavare tidigare i år,
nåddes inte beslutet att utlämna honom förrän igår.
Washington-källor påstår att ett telefonsamtal var avgörande, ett samtal från...
Ja ja.
Kunde jag hitta en telefon så ringer jag dig, vem du nu är.
Ursäkta mig. Tack ska du ha.
Det här är McClane. Var det nån som ringde?
- Jag hoppas jag är någon. - Älskling! Var är du? Har du redan landat?
Det är nittiotalet, vet du.
Mikrochips, mikrovågor, faxar, flygtelefoner.
För min del tycker jag framsteg nådde sin höjd med djupfryst pizza.
Hör du, vi kommer att bli ungefär en halvtimma försenade.
Jag ville bara tala om det. Är ungarna okej?
De kommer att vara på högvarv så mycket socker som dina föräldrar ger dem.
Skällde mamma på dig för att du lånade hennes nya bil?
Nej. Inte än.
Hör du, älskling. När du landar, kan vi inte bara hyra en bil,
checka in på ett hotell, lämna ungarna hos dina föräldrar.
Beställa rumsbetjäning? En flaska champagne, vad säger du?
Det säger vi.
Då ses vi om en halvtimma, älskling. Jag älskar dig. Hejdå.
Är inte tekniken ett under?
- Min man tycker inte det. - Det gör jag.
Jag brukade bära omkring på de där förfärliga Mace-grejorna.
Numera...
Zappar jag varje käft som jäklas med mig.
Jag provade den på min lille hund.
Han haltade i en hel vecka, stackarn.
Ursäkta mig.
Du ser väldigt bekant ut.
Det hör jag ofta. Jag har varit på tv.
Ja, det har jag med.
- Tar du verktygen? - Visst.
Det här är Amy Nichole, direkt från Escalan flygplats,
dit den avsatte generalen Ramón Esperanza just anlänt under sträng bevakning.
Den avsatte diktatorn verkar triumferande.
Han vinkar åt folkmassan som vore han på valkampanj.
... tusentals politiska fångar, inklusive den nye presidenten.
Utan tvekan har han fortfarande många trogna anhängare både här och utomlands.
Flertalet rykten går på Capitol Hill att andra...
- Jaha? - Sir, vi kontrollerar vår utrustning.
- Några problem med ledningsrören? - Det vet jag ingenting om.
- Gör det något om vi tar en titt? - Stig på, bara.
Det verkar liksom inte rätt, att stänga den här kyrkan.
Församlingen fortsätter använda den, men det är inte detsamma.
Den har funnits till i många år, och jag har funnits här med den.
Ja, det känns som en del av mig dör med den här kyrkan.
Det har du rätt i.
... kokainsmuggling och mutande av regeringstjänstemän.
Man skulle inte tro det om honom, men hur munter han än verkar,
kan de inte dölja faktumet att USA:s kamp mot droger har tagit sin förste krigsfånge.
Det här är Bovete. Klubbhuset är öppet.
Vid Dulles, står männen från justitieministeriet
och väntar på att gripa denna symbol för Amerikas kamp mot kokainet.
Slaget är nästan vunnet, men krigets utkomst är osäkert.
Samantha Coleman, WNTW, för kvällsnyheterna.
Det är uppfattat, överste. Klart slut.
Det var översten.
Alla är i position. Hur är vädret?
Vi har snöbyar utefter hela Virginias kust.
En ny stormfront är på väg in från nordost.
- Gud älskar infanteriet. - Amen.
Verkställ era uppdrag.
- 15.51. Märk. - Koll.
Senare.
Det är kallt där ute, hörni! Jag stampade fötterna i fem minuter.
Två cappuccino. Snabba ryck.
Ursäkta mig. Det här låter nog lite långsökt, men jag tror jag såg...
Såg vadå?
Elvis. Elvis Presley.
Jävla turister. Det borde finnas en lag.
Det finns många från justitiedepartementet här.
- Finns det någon anledning till det? - Bara rutin.
- Några kommentarer, sir? - Inte nu.
Tack, sir.
Det är överste Stuart där borta.
Hade lite problem med personal. Fick en ersättare i sista stund.
- Hur är säkerheten här? - Som vi trodde... ett skämt.
- Skulle vi kunna få några ord? - Ni kan få två: "Fan" och "heller".
Inga foton, din vänstervridna häxa.
Gamla nyheter.
Hörru.
- Vad är det? - Har du nyckel till dörren?
Visst. Varför?
Därför att jag vill att du ska öppna den åt mig.
- Finns det en snut i tjänst här i krokarna? - Flygpolisen.
Gå och hämta dem.
Sådär ja. Perfekt. Klar att användas.
Det är förbjudet område. Vad är det för fel?
- Orkade ni inte vänta på inlämningen? - Vi jobbar här.
Då får vi väl se era ID.
Så klart. Inga problem.
Jösses. Helvete!
Vad är det här, skiftarbete?
- Han kom in hit och visade upp en bricka? - Jaa. Han sa åt om att ta ner er hit.
Herregud.
Din jävel!
Håll still!
Bra gissat, skitstövel. Jag är snut. Han var boven.
Var är ditt ID?
På väg till Cleveland?
Du förklarade ingenting. Du föste bara tillbaka mig hit i den här boskapsvagnen.
- Sir, vi sa åt dig det var överbokat, - Okej. Jag accepterar det.
Kan ni inte ge mig förstaklassmaten mitt tv-bolag betalade för?
- Vet du vem jag är? - Ja. Vi har sett ditt program.
Ditt avsnitt, "Flygande skrot" var en objektiv studie av luftfartssäkerhet.
Det var inte hälften så inspirerande som "Himlens bimbos", eller hur, Connie?
Ni tycker att ni är roliga.
Bra. Jag känner din sort.
Och jag din. Så sitt ner, sir.
Bra.
- Flygvärdinnan. - Mr Thornberg.
Du kan inte få monopol på min tid.
- Jag sitter inte nära den kvinnan. - Ursäkta mig?
Han menar att han har tagit ut kontaktförbud mot mig.
Jag får inte komma honom närmare än 15 meter.
50 meter. Så sätter ni mig i denna delen, strider ni mot ett domstolsbeslut.
Jag kan stämma er och det här flygbolaget.
Den där kvinnan har anfallit och förödmjukat mig.
Vad gjorde du?
Slog ut två av hans tänder.
Skulle du vilja ha lite champagne?
Förlåt, konstapel McClane. Jag måste kolla.
Här är ditt vapen och polisbricka.
Tack.
Herregud!
Vad i helvete håller ni folk... Vad gör ni?
Det här är en brottsplats. Ni måste spärra av området.
- Det är upp till kommissarien. - Då kanske ni kan ta mig till honom.
- Var är Cochrane? - Han klarade sig inte.
- Ni är sena. - Vi stötte på problem, översten.
Nån snut dödade Cochrane. Jag klarade mig precis, sir.
Slutförde ni er uppgift?
Ja, sir, men... Cochrane, sir.
Då är förödelsen minimal. Straffet skulle kunna bli hårt.
Misslyckas du igen, kommer kammaren inte att vara tom.
Du kan gå.
Vem är det? Kom in.
- Kommissarie Lorenzo? - Ja.
- Jag är John McClane... - Jag vet vem du är.
Du är skitstöveln som precis brutit mot sju flygfarts- och fem distriktsbestämmelser
genom att springa omkring och skjuta på folk på min flygplats.
- Vad fan kallar du det? - Självförsvar.
Tror du den där Los Angeles-brickan ger dig särbehandling, här?
Nej, men kanske lite professionell hövlighet.
På en flygplats under julveckan? Du skojar med mig.
Okej, skit i hövligheten. Kan vi ta det professionellt?
Dina grabbar lämnade precis en brottsplats.
Du kan inte avsluta på tio minuter.
- Du måste stänga av området ta bilder... - Läs inte lagen för mig, din höjdare.
Jag vet vad jag gör. Vi ska kolla fingeravtrycken.
Vi tar alla bilderna. Vi samlar upp fibrerna.
Efter att 400 mänskor har trampat förbi? Ni har tur om ni får fram era egna avtryck.
- Stäng av området... - Å, stäng av området?
Är det så enkelt? Att bara stänga av området?
Jag har alla från frimurarna
till de förbannade scouterna här inne.
Jag har bortappade barn, hundar... Inte nu. Senare!
Jag har internationella diplomater.
Jag har en jäkla ren som flugits hit från nån jäkla djurpark.
Men John McClane har ett litet problem.
Stäng hela jäkla flygplatsen.
- Vad tror du de säger däruppe? - Ring och hör efter.
Jag behöver inga jäkla krimtekniker berätta för mig att nån snorunge snodde bagage.
Bagage? Typen pekade en Glock 7 mot mig. Det är ett tysktillverkat porslinsvapen.
Det syns inte på bagageröntgen och kostar mer än du tjänar i månaden.
- Jag kanske har högre månadslön än du tror. - Om det är mer än 1,98 dollar...
Hörru, McClane, börja inte tro på din egen publicitet, va?
Jag vet allt om dig och Nakatomi-grejen Los Angeles.
Bara för att du är en stjärna på tv, är inte det ett faktum.
No comments yet. Be the first to leave one.