Space: Above and Beyond

Ikväll står vi inför en ny himmel.

Efter 150 års sökande efter annat liv-

-har tystnaden från universum försäkrat oss om att liv är unikt.

Vi är ensamma.

Ni och jag...

...är de första att sprida liv till stjärnorna...

...till den här planeten...

...den mest avlägsna människan lyckats ta sig till.

Jag vet att många därhemma säger-

-att vi är här bara som en statussymbol.

Andra säger att vi är ute efter rikedomar eller att vi bara flyr undan.

Men jag vet att vi är här tack vare vår tro-

-vår tro på varandra, på en bättre värld.

Raketbränslet som tog oss hit kan förbrännas-

-men vår tro på oss själva, och på varandra...

...i framtiden...

...kan aldrig bli det, kommer aldrig bli det.

Kom igen, Buzz. Vad är det?

Det är okej, Buzz. Det är bara en meteorskur.

Mayday! Mayday! Det här är Vesta-kolonin-

upprepar, Vesta-kolonin.

...attackeras av okända varelser. Många är döda.

Översatt av Vajnis

T minus 40 sekunder, nedräkningen fortsätter.

Tank-trycksättning okej.

- Uppfattat. - Tellus, kontrollen här-

-A.P.U.-start grönt. Ni har skeppets dator.

Uppfattat. Klart slut.

Tellus, klart för auto-sekvensstart. Lås visiren och initiera syresättning.

Uppfattat. Tellus ut.

T minus 20 sekunder och räknar ned.

- Reservkraften är startad. - Fungerar.

Uppfattat, A.P.U. Tellus ut.

T minus tio, nio...

...åtta, sju, sex, fem...

...fyra, tre.

Nedräkningen stannar. T minus tre sekunder.

Tellus, ni är klara för start. Simulerad start-sekvens komplett.

Återställ nedräkningen till 9 timmar, 15 minuter, 12 sekunder.

Ni är klara för start.

Vesta-kolonin fick träna mycket längre.

Dom har problem. Kontakten med Vesta bröts i morse.

Blir jag så här upphetsad av en provstart, behöver jag ingen raket.

- Sista nedräkningen. - Jag vet.

Alla vet inte om deras drömmar kommer uppfyllas.

Våra drömmar uppfylls definitivt om nio timmar och två minuter.

Lystring! Kolonisatörerna Aprey, West, Celina, Brown...

...Glick, Gonzalez, Hyan, Larly, Mannesis, och Gatharian...

...anmäl er till Overmeyers kontor omedelbart.

Där borta!

Kolla honom.

Förstod det. En Tank. Jag kan lukta mig till dom.

Jag sa åt förmannen att inte anställa honom. Upp med honom.

Jag hade två farbröder som dog-

-i kriget mot A.I. för att Tanksen inte ville slåss.

InVitro-plutonerna upplöstes när jag var liten.

Jag har aldrig haft med dom att göra.

Det gör dig ännu mer värdelös.

Jag bad aldrig om att bli född.

Bra. Då kan du be om att få dö.

Kom igen. Fråga.

Fråga.

Bort från bilen.

- Ni måste skydda mig. - Vad fan håller du på med?

- Ut med dig! Kom ut därifrån! - Släpp den!

Han är galen. Han är en Tank.

Vad har du gjort?

Ut med dig. Du gör han galen.

Släpp den!

- Han försökte ju hänga mig. - Jag sa, släpp den.

Jävla InVitros, de är alla likadana.

InVitros? Kalla honom för det han är, en Tank.

Vi skulle anmäla oss på en gång-

-och sen låter dom oss vänta i två timmar?

Dom andra behövde inte vänta.

God eftermiddag, sir. Start-simulationen gick perfekt.

Ska vi fortfarande åka?

Ni känner ju till den växande rättighets-rörelsen för InVitros-

-dom som är framavlade i konstgjorda befruktnings-tankar.

Vi har all rätt att stödja InVitros.

Dom är människor som oss, bara fram- avlade från föräldrar som aldrig levt.

Igår kväll fick Tellus styrelse-

ett nytt direktiv från USA:s senat.

Rymdfärden stoppas-

-såvida inte tio InVitros är med ombord.

Med dom snäva begränsningar avseende vikt-

ransoner och person-kapaciter...

Menar ni att vi blir omplacerade?

Tyvärr är det min plikt att informera er om-

att en av er-

kommer inte att vara med ombord.

- En av oss? - Nio andra får inte heller åka.

- Fördröj starten. - Åker vi inte inom sex timmar-

-är prognosen att maskhåls- passagen till Tellus-

inte öppnas på tolv år.

Skicka dom med nästa koloni.

Nästa koloni-uppdrag är om fem år.

Det är medlemmar i Kongressen som måste göra så här nu.

- Vi säger upp oss båda två. - Ni är skyldiga att utföra uppgifter-

-på detta uppdrag, uppgifter ni klarar av-

uppgifter ingen annan är tränad för.

För att inte nämna konsekvenserna det innebär att bryta ert kontrakt.

Och så känner jag er båda två.

- Åka ut i rymden är er dröm. - Drömmen var att åka tillsammans.

Jag håller med om att det här direktivet stinker.

Jag kämpade emot så mycket jag kunde.

Hellre än att beordra er, låter jag er bestämma vem som ska få åka med.

Det finns ett alternativ för en av er.

Det är möjligt att marinkåren ska ansvara för kolonisternas säkerhet.

Ska vi ska sätta våra liv på spel för en möjlighet?

Vi har gjort allt du bett oss om. Vi följde reglerna.

Vi gav programmet allt vi hade.

Dom här InVitros har inte tränat.

Senatorerna har inte gjort uppoffringar.

Ska vi betala för misstag dom gjorde innan vi föddes?

Ni låter dom kasta bort vårat liv. Vi trodde på er.

Det enda ni kan tro på är varandra.

Kom med erat beslut före 21:30 ikväll.

Dom kommer nu. Ljuset.

Shane, ta hand om dom. Kom ihåg vad jag sa.

A.I. Dom är här. Fort.

Jag älskar er.

Alla tar avsked till sina familjer.

Jag trodde aldrig vi skulle säga farväl till varandra.

Vi flyr vår väg då.

Till vilket liv då?

Bryter vi kontraktet, vill ingen anställa oss.

Vi tvingas tjäna programmet i 20 år.

Höll dom sitt ord till oss? Programmet var allt jag nånsin trott på.

Och nu är det ingenting.

Du trodde på lika rättigheter för InVitros.

Inte på bekostnad av våra rättigheter.

Vi har tränat och uppoffrat oss, vi har drömt...

...tillsammans.

Nu kanske vi måste hitta en annan dröm.

Vi kan inte tillbringa våra sista timmar tillsammans som offer.

Vi måste på något sätt ta kontrollen.

Gantry 4, avsluta dom sista förberedelserna.

Hydrokultur laddad och säkrad.

Tellus rapportera in. Tänder primära startsekvensen.

Det här är HP-centralen.

Vi får in onormala värden av CO2 på nivå 22.

Vi har honom.

- Nathan? - Nej, Kylie. Det måste bli du.

Jag skrev det här åt dig när vi skulle landa.

- Jag kan inte åka nu. - Jag hittar dig.

- Kom nu,kämpa inte emot. - Jag hittar dig!

Nathan?

Jag tror på dig.

Varför skrev du på?

Jag bara gjorde det.

Jag heter Nathan.

- Hej. Shane Vansen. - Hej.

Mike Pagodin.

Vanessa Damphousse.

Damphousse. Betyder det något på franska?

Antagligen, men mina vänner kallar mig bara "damn fool".

Namnet har en tuff klang.

Polarna kallar mig Pags, som om jag vore en hund.

- Trevligt att träffas, Pags. - Detsamma.

Jag vet att det är vår första dag.

Men när tror du vi får våra plan?

127:e. Dom är skälet till att jag gick med.

"The Angry Angels", dom bästa som finns och kommer finnas.

En dag...

...är jag med där.

Dom kommer skrika mycket, va? Hoppas dom inte gör det.

Hör upp. Det här är marinkårens depå för Rymdflyget i Loxley, Alabama.

Ni har nu lämnat hemmet, och här bestämmer jag.

Ni får inte prata, äta, sova eller skita, om inte jag säger det.

Meningar ska börjas och avslutas med "sir".

- Förstår ni det, era kryp? - Ja, sir.

När jag sagt till, ska ni blixtsnabbt ut ur bussen.

- Några frågor? - När får vi våra plan, sir?

Sätt fart nu!

- Snygga solglasögon. - Tack. Jag köpte dom...

- Ge mig dom! - Vad glor du på?

Jag är sergeant major Bougus.

Jag ansvarar för er träning.

Jag är här för att göra er slemmiga, civila kloakparasiter-

till marinkårens rymdflygare-

-som framkallar fruktansvärd rädsla i fiendens mörka hjärtan.

- Vad gör du här? - Söker ett mål, sir.

- Ett mål? Är du vilse? - Sir, jag lider av lite vilsenhet...

- Svara. - Ja, det är jag, sir.

Ser jag ut som en vägvisare kanske?

- Nej, sir. - Jag är en vägvisare.

Jag går först och ni följer mig. Jag visar er och ni lär er.

När jag är klar med er, kommer ni att vara vapen-

fokuserade och fulla av uppsåt-

-heta raket-projektiler av precision och styrka-

-som krossar allt i kosmos, jagandes efter himlen.

- Vad heter du? - Wang.

- Paul Wang, officer. - Jag är ingen officer-

-jag jobbar för mitt uppehälle. Hörde jag ett ljud från dig, Wang?

Det gjorde jag! Jag slår vad om att det var ditt stridstjut.

Får jag höra ditt stridstjut.

Jag är inte imponerad.

Sergeant, demonstrera ett riktigt stridstjut för den här barnrumpan.

Fortfarande löjligt.