Letters to Amina (Aminas breve)

Här, Erik.

Det är till dig.

Hallå?

HEY JANUS. ÄR I SHANGHAI MED JOBBET. TA HAND OM KATTEN. KRISTOFFER

Kiss, kiss, kiss.

Kiss, kiss, kiss, kiss, kiss.

Ja, hallå?

- Hallå? - Hallå, det är Janus från gymnasiet.

- Hej, Janus. - Hej.

- Hej. Hur är det? - Det är bra, det är riktigt bra.

Eller det är det inte. Jag har varit lite sjuk.

- Okej. - Jag blir lite förvirrad ibland så...

Så de var tvungna att lägga in mig.

- Jaha... - Det är nog bäst att jag lägger på.

- Ska du göra nåt viktigt nu? - Nej.

- Ska vi inte prata lite då? - Jo. Jo, det ska vi.

Jag vill läsa bioteknik på DTU. Om jag nu kommer in.

Klart du gör. Varför skulle du inte komma in?

Jag satt ju bredvid dig i skolan för att skriva av dig.

- Jag trodde du var lite kär i mig. - Nej.

Jag ska bara skriva ansökan först. Jag kan inte ta mig samman helt.

- Och därför sitter du på YouTube? - Ja, total prokrastinering.

- Vad var det? - Niels. Han är rädd för träd.

Rädd för träd?

Ser han en repa i ett laminatbord och plywood under så får han spel.

Galet.

Ibland är det skönt att skratta åt det, för att det är så sjukt.

Jag måste gå nu. Okej? Hej.

Amina?

TYSTNAD! TENTAMEN

Hej. Ursäkta. Kan du hjälpa mig? Amina Öcalan. När ska hon skriva?

- Det får vi tyvärr inte säga. - Nej, självklart.

- Jag skulle överraska henne. - Vad hette hon?

- Amina Öcalan. Stort O med prickar. - Trema?

- Ja, c-a-l-a-n. - C-a-l-a-n. Okej, jag kollar.

- Tyvärr, hon står inte här. - När gick hon ut? Ser du det där?

Jag uppfattade inte ditt namn.

- Hey. - Hej. Är du okej?

- Ja. - Här.

Tack.

PSYKIATRICENTRUM KÖPENHAMN JANUS TORP

AMINA ÖCALAN. POSTBOX 1312.2650 HVIDOVRE

Kära Amina.

Jag har läst dina brev så ofta. Bilderna är tydliga i mitt huvud.

Du och din syster retar varann.

Jag tänker att jag är er lillebror som är helt mjölig medan ni bakar.

Jag är grannen som knackar när ni spelar för högt.

Jag är jourbutiksägaren som du köper cigg hos i smyg.

Jag sitter här inne, men jag känner ändå att jag är med dig, Amina.

Jag hoppas verkligen att du skriver snart igen. Det behöver jag.

Kan du undvara en slant? Janus? Janus, för fan. Läget?

- Hey, Søren. Läget? - Folk är så fucking snåla.

- Om du inte skriker åt dem då? - Det har jag inget behov av.

- Har du stuckit? - Utskriven.

- Har du hittat det? - Vad?

Mikrochippet, okej? Det är ju så de håller koll på oss.

- Jag har skurit ut det. - Var satt det?

- Vänster armhåla. - What? Det brukar ju sitta...

- Kan jag inte få bomma en cigg? - Jag röker inte.

- Några benzo då? - Nej.

- Jag vet att du har nåt. - Jag har inte ett skit.

- Ska vi ta ett par guld-Tuborg? - Jag har en grej jag måste fixa.

- Vad är det som är så jävla viktigt? - Jag ska hitta nån.

- Det är ingen du känner. - Jag känner alla, Janus.

- Inte henne. - Jaha, det är en hon. Kul för dig.

Hördu.

Maffigt, mannen. Tack. Vi ses, lilla prinsessan.

Hej, David. Det var länge sen.

Hej.

Jag tror inte att din farmor kände igen mig.

Det är ju så länge sen som hon såg dig.

Sätt dig ner. Hur är det med dig, mannen?

Lugnt och fint.

Det är aluminium. Jag skickar det till Thailand när den är full.

Så smälter de ner det och har det till att göra proteser.

Det är nån välgörenhetsgrej.

- Hur länge har du varit i Danmark? - Vad menar du?

Din bror sa att du var ute och reste.

Vi två kom överens om att vi skulle ut tillsammans, men det är lugnt.

Det var bara lite konstigt att du bara försvann utan att säga nåt.

- Åkte du till Goa som vi pratade om? - Ja.

- Var det fett? - Ja, helt sjukt fett.

Fest, sprit, droger, trance på stranden, knulla massa brudar?

Precis.

- Totalt som vi två på gymnasiet. - Pratar du med dem?

Amina då? Träffar du henne?

- Amina? Nej. Inte sen vi gick ut. - Du vet inte var man hittar henne?

Fick du för lite kryddat kött i Indien?

Jaha, Janus... Minns du den gången på Islev Station?

När vi hade tömt whiskyflaskan. Vi var helt väck, mannen.

Du började yra om att du hade superkrafter och kunde stoppa tåg.

- Minns du det? - Ja.

Sen hoppade du ner på spåret.

Du stod bara och glodde rakt ut i luften.

Minns du inte det?

- Minns du inte det? - Jo, det gör jag.

Den där adressboken då? Fick ni inte den när ni gick ut?

- Jaså, köttkatalogen? - Ja, den blå boken, okej?

Har du inte den?

Där måste ju Aminas adress stå.

Det är nog hennes föräldrar.

På natten känner jag röklukten i mitt rum.

De små stinkande cigarillerna som den gamle mannen röker.

Jag ser hans kontur i stolen mitt emot sängen.

Sen börjar han prata.

Han är på gott humör. Han pratar tills sömntabletterna tar över.

Jag lägger mig med huvudet in mot väggen och försöker somna.

Jag vet att jag klarar det. Jag klarar allt.

Bara du fortsätter skriva.

HÄR BOR LENE TORP KRISTOFFER & JANUS

Kiss, kiss, kiss.

Kommer du överhuvudtaget ut?

- Det kom inget brev i dag, Janus. - Är du snäll och bara kollar igen?

Det kom inget brev i dag, Janus. Gå tillbaka till ditt rum, Janus.

Nej, inte när jag ska ha ett brev.

Stäng inte den där! Du ska ge mig mitt brev!

- Jag vet att ni har mitt brev. - Janus, gå tillbaka!

- Gå till ditt rum och det nu! - Jag kommer in själv.

Släpp mig! Jag ska ha mitt brev!

Släpp! Jag ska ha mitt... Släpp mig nu!

Hej. Jag heter Janus. Jag letar efter Amina.

- Amina bor inte här. - Jamen... Var bor hon då?

- Amina bor inte här! - Jag förstår. Var bor hon då?

Det är lite viktigt att jag pratar med henne.

Ja, det förstår jag inte, men jag måste prata med henne.

Hon har gift sig.

- Vad? - Hon bor inte kvar här.

Spelar hon svårflörtad?

Det loppet är kört för länge sen.

Om det är hon den där storasystern som du vill lägga vantarna på.

Babbebrudarna är så beräknande. Du kan inte lita på nån av dem.

Om du vill ha mitt råd, hitta dig en trevlig dansk tjej.

De finns med brunt hår också, om det är det du tänder på.

Jamen, hej då.

Det är Lene.

Janus? Janus, är det du?

Lilla älskling...

- Psykiatricentrum Huvudstaden. - Ja, hej, det är Janus Torp...

Alla medarbetare är tyvärr upptagna. Var vänlig vänta.

Du kopplas till den första lediga medarbetaren. Var vänlig vänta.

- Hallå? - Öppna, det är polisen!

Två sekunder.

Två sekunder!

Bra att ni kom. Jag skulle precis ringa er.

- Vi har fått flera störningsklagomål. - Det kan jag tänka mig. Det är Janus.

Kom in.

Han lånade lägenheten när jag reste. Dumt gjort, men han är min lillebror.

Han kom precis ut från psyket för hundraelfte gången. Titta.

- Var har du varit? - JB Transactions i Shanghai.

Jag jobbar åt en investeringsbank. Så det var en affärsresa.

- Det är du som bor i lägenheten? - Ja, Kristoffer Torp. Jag äger den.

Man borde fanimej stämma sjukhuset. Borde man inte det?

Så att de får betala. Kan man det, tror ni?

Det borde man.

Ja...

- Du har ingen bild av din lillebror? - Nej, tyvärr.

- Vi är inte... vi är inte så tajta. - Är han farlig?

Det får ni säga. Titta bara här.

När han är psykotisk så är han väl mycket aggressiv.

- Annars runkar han bara. - Jamen, vill du göra en anmälan?

Det skulle jag kunna vara frestad till att göra, men nej.

För min mammas skull är det nog bäst att låta bli, okej?

Ja. Vi går och pratar med grannarna och kommer med uppföljningsfrågor.

- Så vänta här i 5-10 minuter. - Självklart.

Stick, Mads! Jag vill inte prata med dig.

Hej. Det är inte Mads. Det är Janus. Från gymnasiet.

- Ursäkta, jag har visst gått fel. - Janus? Hej!

Nadia?

Du är inte alls dig lik från gymnasiet.

- Det är inte du heller. - Jag såg ut som en strandad val då.

- Kom. Sätt dig. - Hej.

Vad roligt det är att se dig. Vad länge sen det var.

Sätt dig bara här.

- Säg hej till Baby. - Baby, du kan gott säga hej till Janus.

Försök klappa henne lite på huvudet. Visst är hon söt?

Okej, titta på det här. Det är före-bilden. Minns du det?

Är det inte helt galet? Det var lite äckligt.

Men sen är det de här bilderna. Det är då efter.

Ja, du kan bara bläddra vidare och se hur det... Vad tycker du?

- Har du några av Amina? - Nej, det har jag faktiskt inte.

Jag har i stort sett raderat alla bilderna från den tiden.

- Pratar du fortfarande med henne? - Med vem?

- Amina. - Inte efter det med hennes kusin.

Vad hände med hennes kusin?

Hon skulle gifta sig med honom. I Turkiet. Det har du inte hört?

De skulle gifta sig i Turkiet och hennes föräldrar hade arrangerat det.

Det ville hon ju inte, så hon stack till ett kriscentrum ute på Amager.

Och efter det pratade vi liksom aldrig mer, okej?

Jag känner så att...

Jag ska absolut inte riskera att bli offer för nåt hedersmord.

Vad häftigt att du har blivit en sån där riktig affärsman.

KRISCENTRUM AMAGER

Hej. Jag letar efter en tjej som heter Amina. Amina Öcalan.

Jag kan inte hjälpa dig. Män släpps inte in.

Nej, jag vill henne inget illa. Hon gömmer sig för sin familj, inte mig.

- Såna är reglerna. - Jag måste få höra vad som har hänt.

Det kan jag inte hjälpa dig med. Jag måste be dig gå.

Om du går in till Amina och säger att jag är här, så kan hon komma ut.

Jag sätter mig här. Så kan du ropa på henne och säga att jag är här.

Tack.