The Lord of the Rings: The Rings of Power

Du måste svära.

De första spåren av en ny metall.

Elrond har mycket övertygande försäkrat-

- att Gil-galad inte handlade med ont uppsåt.

Det är nåt mer i görningen.

Bege dig till Lindon.

Finn ut vad.

Ni är avskedade från Sjövakten! Alla tre!

Sluta!

Jag har förstört deras liv, dragit skam över vårt namn.

Uppsök människorna som har flytt till det gamla vakttornet.

Framför ett meddelande.

Att ert folk må leva om ni ger upp alla anspråk på länderna...

Samt svär honom trohet.

En dag kommer vår sanne kung tillbaka.

Jag tror att mannen ni håller fängslad är-

- Söderlandens förlorade tronarvinge i landsflykt.

Strid vid min sida...

Jag ska tjäna!

...innan Sauron tar landen för egen räkning.

Du har ljugit,

fört hit en farlig utböling.

Vi kommer att gå hamna efter.

Så håller vi jämna steg med dem.

Han hjälper oss, och vi hjälper honom.

MAKTENS RINGAR

Vandra i ring.

Nej, va... Vandring.

Va-ndr-ing.

Som att flytta. Det är vad vi hårfotar gör.

Vi övervintrar i Gamla skogen,

- vid midsommar ger vi oss av till Norrlidsdalen för snigeljakten.

- "Sniglar"? - Sniglar, ja.

Och så fort som eklöven rodnar ger vi oss av till Lunden.

En hel fruktträdgård,

- full med äpplen, plommon, aprikoser, morötter, du kommer att stortrivas.

Enda svårigheten är allt ohägn längs vägen.

"Ohägn"?

Som en fara.

Storfolket, vargar, dimma, regn,

- höglandstroll, grottroll, allt som dödar en.

"Dödar"?

Betyder att göra nåt dött.

Jag är ohägn.

Nej. Nej, det är du inte.

- Det är mer... - Nej. Eldflugor.

Det var bara en slump. Det är...

Du är inget ohägn.

Du är snäll.

Jag är snäll?

Du är snäll. För du är här för att hjälpa.

Nori!

Bra. De andra borde vara redo nu.

Vi får skynda oss!

Nu går vi. Kom.

Jag... Jag är...

Jag är snäll.

Peta på mig med kryckan igen,

så rycker jag håret av dina tår i sömnen.

Dra av mig öronen samtidigt.

Så slipper jag höra ditt snarkande.

Pytt. Jag snarkar inte.

- Jo, det gör du. - Jo.

Kom nu. Lunden vandrar inte till oss.

Vi kanske går snabbare om du sjunger din mammas vandringssång.

Gör det, Moa, ge oss en drill.

Det gör oss gott.

RHOVANIONS KULLAR - OGRÄSBÄCKEN

NEDOMBRANT - GRÅMYRARNA

ÖRINGSKRÖKEN

TISTELDALEN - FLÄTÄLVEN

Tunneln är klar, herre.

Din arm. Få se den.

Hur känns den?

Som eld, herr Fader.

Jag önskar att du kunde känna som jag gör.

För snart är den borta.

Och även den del av mig som också kände dess värme.

Jag ska sakna det.

Sammankalla härarna. Det är dags.

Vår fiende svär att anfalla.

I utbyte mot att vi skonas-

- har vi blivit beordrade att överge tornet-

och svära trohet till befälhavaren.

Jag är inte den kung ni längtat efter.

Men om ni väljer att stå med mig och kämpa,

- blir detta torn inte längre en påminnelse om vår svaghet,

utan en symbol för vår styrka.

Vilka kommer att stå med mig?

Vilka av er står fast?

- Ja. Vi gör det. - Ja.

Stå fast?

Stå fast?

Ni kommer att dö.

Jag menar att vi har bättre utsikter

- om vi böjer oss för den förmodade fienden.

Jag har sett den fienden i ögonen.

Han är inte er räddning.

Och det tror du att du är?

Alv?

Jag säger detta om våra förfäder.

De överlevde!

Tillsammans kan vi överleva detta.

Följ mig, så överlever vi tillsammans!

Kom. Följ mig. Kom nu!

Kom!

Följ mig!

Theo!

Det är vår möjlighet. Vår stund. Kom.

Med mig. Kom, pojk. Följ mig.

Hjälp mig.

Högre...

Nog för denna omgång.

Skeppa iväg det nu.

- Far. - Isildur.

Kan vi prata?

Varför valdes inte jag till härfärden?

- Du skulle ju västerut. - Inte längre.

Inte förrän jag gjort nåt som är Númenor värdigt.

Och vad är det? Med dina egna ord.

Jag har inte ord för det.

Därför vill jag så gärna hitta det.

Därför ber jag om din hjälp.

Önskar jag kunde ge den.

Men vi har fler frivilliga än vi kan ta emot.

Halva staden vill med på båtarna.

Låt mig gå längst fram i kön.

Och dina meriter?

- "Meriter"? - Tillhör du Sjövakten?

- Jag är ju en dubbelt så bra sjöman... - Tillhör du Sjövakten?

Drottningens garde? Köpmansgillet?

- Nu rör det munderingen. - Ryttargillet?

Du är löjlig.

Du låtsades vara trogen de ärvda sederna på denna ö,

men dessa män levde enligt dem.

De fann sätt att bidra. Att tjäna.

Nåt som du tydligen inte bryr dig mycket om.

Jag bryr mig. Jag är redo att tjäna.

Inget skulle göra mig stoltare.

Du fick din chans.

Och du gjorde ditt val.

Sätta númenóriska liv på spel-

- för en sjaskig söderlänning och en krigshetsande alv?

Konsul Pharazôn! Varför skickar du iväg våra fränder att dö?

Pharazôn!

- Pharazôn! - Följ med mig.

Förlåt att jag inte hört av mig. Många bestyr.

Han hindrade inte det här?

- Han är henne trogen. På gott... - ...och ont.

Många känner som du. Räcker inte än, men...

Då måste det bli du. Han kommer att lyssna på dig.

När jag talar sluts hans öron.

Så tala högre.

Söderlänning.

Du har besökare.

Vart tar fienden vägen härnäst?

Längre söderut skulle jag tro. Mot vakttornet i Ostirith.

Jag underrättar Sjövakten.

Jag tackar, herr Halbrand.

Att ha er med oss visar sig säkert ovärderligt när vi stiger i land.

I land?

Galadriel upplyste oss om er strävan att förena ert folk.

Så det gjorde hon?

Jag hoppas att hon inte förhastade sig?

Egentligen var det min avsikt...

Min följeslagare känner bara uppgiftens tyngd.

Jag tvivlar inte på att när det är dags, så kommer han att bidra.

Med tanke på att mitt namn står på spel hoppas jag det.

Drottningregent, er far efterfrågar er närvaro i tornet.

"Galadriel upplyste oss."

Undrade just hur drottningen kom att lurpassa på mig hos sin far.

Tänk att du prisgav mig för ett skråvapen.

Du utnyttjade mig. Efter att jag bad dig låta mig vara.

Jag har just övertalat Númenor att skicka fem fartyg-

och 500 man för att hjälpa ditt folk-

och sätta en krona på ditt huvud.

Många kan tro att du utnyttjade mig.

Krön ett annat huvud.

Jag trivs inte här.

Det är ingen fara, Dill. Det är bara träden.

Vad för galenskap ledde dem den här vägen?

Klippfotspasset måste vara blockerat.

Blir inte lättare i mörkret. Fortsätt framåt.

"Lättare i mörkret."

Vargar.

Varför berättar du inte vad som egentligen pågår?

Skogarna har aldrig varit så kala så här års.