Britannia

Vem av er vill vara först ut?

Britannia är ett hemsökt land som styrs av de döda.

Om några få timmar...

...kommer 20.000 man...

...att avsegla mot Britannia.

Är ni här för att ockupera vårt land?

Vi vill samarbeta med er.

Man besegrar dem inte genom att strida mot deras krigare...

...utan genom att strida mot deras gudar.

Hotar ni druiderna?

Britannias gudar, jag är Rom!

Varhelst jag sätter min fot är Rom!

Vi behöver er inte.

Vi vill inte ha er här.

Beordra er armé att dra sig tillbaka.

- Spring! - Nej!

Ni kan slicka min röv.

Vad är en romare?

Romarna är fotsoldater som springer ärenden åt Lokka...

...jorddemonen.

Visst låter det otäckt?

- Hur lyder uppdraget? - Är det inte uppenbart?

Stoppa romarna. Skicka hem dem.

Döda generalen.

Vilken idiotisk fråga!

Ge eld!

- Mäktige Lokka. - Framåt!

Vi reser oss.

Inser du...

...vilka krafter du står inför?

Kom och ta mig, din orm!

Ta dem!

Gudarna köpslår inte med Rom.

Gudarna köpslår inte.

Det är hon.

Hoppet står till en blind mans dotter.

Det visar sig att du inte är en obetydlig liten plåga.

Jag verkar ha haft f-f-f...

Jag hade f-f-f...

Hade du fel?

- Håll käften. - Tack.

SÄSONG 2 AVSNITT 1

ROM STÄRKER SITT GREPP OM BRITANNIA

STAMMARNA STÅR NU INFÖR ETT VAL:

ATT BLI ROMERSKA MEDBORGARE OCH BETALA SKATT TILL ROM

ELLER ATT SLAKTAS AV ROMS ARMÉ

DRUIDERNA ÄR FÖRSVUNNA

ETT HOPP KVARSTÅR DOCK

EN FORNTIDA PROFETIA

EN AV GUDARNA UTVALD

EN BEFRIARE

GOLGATA I JERUSALEM

TIO ÅR FÖRE INVASIONEN AV BRITANNIA

Ur vägen! Flytta på er!

Är han död än?

Det är en seglivad en. Han börjar dra till sig åskådare.

Jag är hursomhelst utsvulten. Ska vi ta död på honom och sen äta?

"Döden genom korsfästelse." Så lyder ordern.

- Och den order jag gav? - Vi var överens.

Den som först utsågs till tribun skulle inte bete sig som en idiot.

Jaja... Kom igen nu.

Gör den arme saten en tjänst.

Varför står ni kvar här?

Här finns inget att se. Försvinn!

BRITANNIA SYDÖSTRA PROVINSEN

TVÅ ÅR EFTER INVASIONEN

Gillar ni stället? All sten är från trakten.

Här kan jag luta mig tillbaka och låta resten av världen försvinna.

Inget går upp mot ett bad.

Det här var en helig plats. Källorna värms av Sulis.

Han gör ett förträffligt jobb.

Detta är en speciell dag, stamledare.

I dag ska vår - och er - kejsare besöka den här provinsen.

- Jag litar på att ni alla... - Innan vi diskuterar er kejsare...

...önskar vi uttrycka vårt trängande missnöje.

Så klart.

VÄSTRA BRITANNIA DEMETAELÄGER

Subbans stank når ända hit.

- Jag är drottning Amena av Canti... - Vi vet vem ni är.

Vad vill ni?

Jag önskar betyga min aktning för er mor, drottningen.

Min mor avskydde Cantiaci. Och er mer än någon annan.

Månen har hunnit gå ett varv och hon är fortfarande inte begraven.

- Vi väntar på druiderna. - Då har ni alltså inte hört?

Druiderna har övergett oss. De har skingrats för vinden.

Lögnare. Och du håller tyst!

Så var är de, då?

Varför skulle drottning Amena tala så nedsättande om druiderna?

För att gudarna aldrig någonsin skulle få för sig att kröna henne?

Men vem var det då som gjorde det?

En romersk djävul. Tio alnar lång.

Men eldsprutande gap och stor fjällig kuk.

Ni får en sill var.

Därefter ger ni er av.

Det börjar med skatt, men snart har de pungslagit en inpå bara benen.

Ja, romarna kräver skatt. Men den är proportionerlig.

Låt dem komma. Deras huvuden ska få pryda skyddsvallen.

- Derog... - Lyssnar du på en romersk hora?!

- Det handlar om vår framtid! - Det skiter jag i!

Hon duger i ryggläge, inget annat.

Ät upp fisken och försvinn. Era lögner gör mig spyfärdig.

Det är inte lätt att ha en bror.

- Jag är min brors like. - Skulle druiderna hålla med?

Även om de aldrig lär få frågan eftersom de inte kommer tillbaka.

Problemet här är vad som händer efter mammas sjösättning -

- med er och er stam. Vem vill du ska bestämma det?

Någon gud? En druid? Eller du själv?

Vem ska bli kung, Halwyn?

- Det avgör gudarna. - Halwyn!

Vem ska bli kung?

Tre familjer dödades av era soldater när de tillbad vår gud Taranis.

En gräslig historia. Jag bad er komma för att undvika att det upprepas.

- Det här är våra marker, våra gudar. - Men ni tillhör imperiet nu.

Ni är fria att tillbe era gudar hur helst ni behagar.

Vi vill bara att ni ger dem ett namn vi känner igen. Ett romerskt namn.

Men våra gudars namn är heliga.

- Vad heter er hustru? - Han har fem stycken.

- Det räcker med ett namn. - Vanna.

Så Vanna kommer hem och säger att hon vill bli kallad Dudunda.

Hon ser fortfarande ut som Vanna och håller din säng varm.

Denne Taranis är gudarnas konung men vår högsta gud är Jupiter.

Hur många armar har Jupiter?

Taranis har åtta. Och sex kukar.

Vulcanus, då? Där har vi något.

Vildsint, en massa armar... Han kunde ta sig an Taranis.

- Har han sex kukar? - Vänta, sluta!

- Pissar ni i mitt bad? - Nej.

- Jodå, jag ser det på er. - Nej, det gör jag inte.

Ingen pissar i mitt bad.

Ingen.

- Jag svär vid Taranis. - Menar ni inte Vulcanus?

Jag svär vid... Vulcanus.

Det var väl inte så svårt?

Förlåt mig, mor.

Din dåre!

Kung Halwyn.

Välkommen till framtiden.

General?

Så här hittar vi inte flickan. Vi behöver vidga nätet.

- Kejsarens karavan närmar sig. - Tack, decanus.

Åk ut till varje by och bosättning och knacka på dörrarna.

- Vad gör jag med fångarna? - Gör dig av med dem.

- Drottning Amena. - Praefectus.

Jag behöver hundra ryttare som är redo i kväll.

- Ni har en ny allierad. - Defed? Nej, Derog av Demetae?

Halwyn av Demetae.

- Den korkade brodern? - Nu är han den nyttige brodern.

Siktade vi inte på Derog?

- Derog var inget kungaämne. - Derog är en krigare.

Derog är död.

Då talar det ju mer för Halwyn. Han gör säkert ett förträffligt jobb.

Hundra ryttare?

Ursäkta mig?

Jag kunde inte undgå att höra det.

Spännande. Är det något på gång?

Bara för att vi delar säng...

Jag försöker inte snoka, utan talar som din allierade.

Har någon förargat dig?

Tänker du storma in och bränna deras by?

Jag?

Drottningen missförstår mig.

Jag letar efter något.

Något som tillhör mig.

Något jag är i stort behov av.

Och vad är du i så stort behov av?

Jag kan berätta vad jag inte är i behov av.

Kejsar Claudius, välkommen till Britannia.

- Jag hoppas resan har gått bra. - Landet är rena avträdesgropen.

- Var är er medikus? - Medikus, Ers majestät?

Ja, läkare!

- Mår Ers majestät dåligt? - Bekväm, sa de. Som gjord för en gud.

Odjurets ryggrad är rena murbräckan!

Jag satt där i fem pissminuter -

- och nu skakar hela kroppen samtidigt som det brinner i skallen.

Och jag har hemorrojder ner till fotknölarna!

Vid Jupiters röv!

- Gå varsamt fram. - Jag gör mitt bästa.

Seså, vad har jag missat?

Cantiaci och Iceni har pacificerats. Rebellerna flydde norrut.

Nionde legionen har sökt upp och kuvat upproriska stammar.

Förlåt mig, Caesar.

Vår kontroll över Britannia sträcker sig nu från södra kusten -

- till Lindum Colonia i norr och bergskedjan i väst.

- Samtidigt har Atrebates... - Helvete!

Den här röven har gjort sitt.

Jag funderar på att stänga igen den och öppna upp en ny bredvid.

Över 160 mil, den ena eländiga provinsen efter den andra...

Ändå hade jag föredragit dem framför det här stället.

I alla skithålors himmel har Britannia sin plats.

Britannia är en märklig plats. Först känns den nästan spöklik -

- men sakta men säkert vänjer man sig. Ni ska nog se.

Rövknulleri!

Vad är detta?

Lokalbefolkningen önskar tillägna er ett tempel.

- Är det allt? - Än så länge, ja.

Domitius, anteckna.

Templet var av marmor.

400 gånger 800 skitnödiga alnar, med inslag av silver och alabaster.

Varför är det inte klart här? Ni har varit här i två år.