Halloween Ends

Det här är WURG 94,9, The Urge.

Haddonfields egen rockkanal.

Och jag är Willie the Kid, vare sig ni gillar det eller inte.

Halloweenkvällen 2019

- Corey, du har räddat oss. - Hej.

Hur har du haft det? Kom in.

Roger, Corey är här!

Förlåt att det är så tätt inpå, men Andrea är magsjuk och ringde nu.

Rogers firma har nån Halloweenfest... - Roger!

Han är väl bättre med barn än buskar?

Välj fleråriga växter nästa vår. Hortensia funkar med skogskornell.

Sparar du till college? Vilken skola?

Jag tänkte söka några olika. Just nu sparar jag mest pengar.

Jeremy, barnvakten är här!

Jeremy!

Jeremy! Nu ska du få!

Du ska minsann få!

Flygkrasch!

Kan du visa hur man viker en åskbombare? De är de bästa planen.

- Pappa viker de bästa. - Ingen press.

- Visst, jag ska försöka. - Sköter du dig nu?

Corey, ett par ord bara.

Här kommer åskbombaren!

Jag ställer ut godiset på verandan så får ungarna plocka själva.

Ta vad du vill i kylen.

Hennes zucchinibröd är förvånansvärt gott.

Du har mitt nummer om nåt skulle hända, annars är vi ju bara nerför gatan.

Och så var det en sak till.

Efter händelserna förra halloween och allt det där med Michael Myers...

...är Jeremy mörkrädd.

Han kissar i sängen och har svårt att somna.

Jag hör er!

Har han en favoritgodnattsaga?

Och när han väl sover pratar han i sömnen. Han hör röster, säger han.

- Han har lätt att få mardrömmar. - Låter som vilket barn som helst.

Inget tv-tittande, och inget mer godis.

Ni kan leka till kvart i nio, men sen är det sängdags.

Lätta pengar.

- Tänker du leka med mig snart? - Det låter som ett hot.

Det är halloween. Vi kommer att ha kul i kväll.

- Vi kan stänga av om du är rädd. - Nej! Du är rädd!

Jag är 21, jag blir inte rädd.

Du är rädd, för du vet att Michael Myers går fri än.

- Han kommer snart och tar dig... - Nej, inte mig.

Michael Myers dödar barnvakter, inte barn.

Det där är faktiskt rätt äckligt och inte så lämpligt för barn.

Vi leker lite kurragömma istället. Dina föräldrar kommer hem snart.

Kurragömma är töntigt. Jag vill se klart filmen.

Och jag känner inte för att leka kompis med nån ful snubbe till barnvakt.

Fem minuter, sen är det sängdags.

- Du är värdelös barnvakt. - Jag är ingen barnvakt.

Jeremy, stäng av filmen!

Jeremy?

Vad håller du på med?

Jeremy?

Jeremy!

Jeremy!

Kom fram nu!

Bu!

Det är inte roligt, Jeremy.

Jeremy!

Hjälp!

Jeremy?

Hjälp! Corey, hjälp!

Jeremy?

Jeremy?

Jeremy?

Han kommer när du minst anar det!

Är det sängdags för dig, Corey?

Okej, Jeremy. Du vann. Släpp ut mig nu.

- "Jag är 21, jag blir inte rädd." - Jeremy, släpp ut mig!

Din lille fan, släpp ut mig!

- Michael Myers! - Det är inte roligt!

Du ställer till det för oss bägge!

Släpp ut mig!

Din lille fan!

Jag ska döda dig, Jeremy!

Bu!

Vad var det där?

Jeremy!

- Nej! - Jeremy!

Snälla Gud, nej!

Jeremy!

Herregud...

Jeremy!

Jeremy!

Snälla Gud, nej!

Vad har du gjort?!

Baserad på karaktärer skapade av John Carpenter och Debra Hill

Haddonfield var en trygg stad.

Men en halloween för många år sen förändrades allt.

Michael Myers var ren ondska.

Han förvandlade våra drömmar till mardrömmar.

När han låstes in i sitt fängelse...

...försvann jag in i mitt.

Sen fick jag rätt i min förutsägelse när han rymde 40 år senare.

Haddonfield tvingades återigen att konfrontera mannen i masken.

Hans besinningslösa grymhet skakade min stad...

...och blev min dotters död.

Och så försvann han.

Omöjligt?

Kanske.

Sanning blev till legend -

- när människor sökte finna motiv och mening -

och såg en mördare i varje skugga.

Det var en olycka.

Under de följande åren föll Haddonfield ner i en avgrund -

av sorg, skuldbeläggande och paranoia.

- Är han tillbaka, tror du? - Michael använder inte skjutvapen.

Lidandet som Michael orsakade blev en smitthärd -

- som drabbade personer som aldrig ens korsat hans väg.

Och när staden sakta slöt sig -

- lovade jag mig själv att rädslan inte ska få styra mitt liv.

Jag köpte ett hus.

Ett hem, fyllt med kärlek och tillit.

Inte en fälla, inte ett gömsle.

Hej.

Det är nu fyra år sen jag senast mötte mitt monster.

I dag är jag en överlevare.

Jag försöker berätta min historia och strävar efter att bli hel igen.

Michael Myers var ondskan personifierad.

Det är deras vigselringar.

Vi måste själva avgöra -

- om vi ska stänga den där dörren och gå vidare i livet...

...eller om vi ska släppa in honom.

"Släppa in den"...

"Släppa in ondskan."

Allyson! Jäklar!

- Förlåt, gumman! - Vad händer?

Fan! Det är min paj. Jag ställde en paj i ugnen.

Jävla skit! Jag måste ha glömt att ställa timern.

Jäklar! Åh nej!

Jag kan köpa en paj nere i affären.

Nej, jag ville göra en pumpapaj till dig! Det är en halloweentradition.

- Är du...? - Jag är sen till jobbet.

- Har du fixat utklädnad till festen? - Jag vill inte gå ensam. Det får vara.

Ni lyssnar på WURG 94,9 och The Urge med Willie the Kid -

här i Haddonfields enda rockkanal.

Bara fyra dagar kvar till halloween, så lås era dörrar och greppa kniven.

Är ni redo om vår maskerade mördare bestämmer sig för att dyka upp?

Det är jag, och på tal om Michael Myers:

Hur kan karln bli skjuten, knivhuggen och nerslängd på gatan -

- och sen ändå resa sig och skrämma skiten ur Haddonfield?

Han är inte människa. Det är ett monster vi pratar om.

Jo, det var med i tilläggsbeställningen.

Häng kvar, Shannon.

Corey, du är sen! Igen!

Det var fyra år sen. Och nu, då?

Har ni tränat inför den stora dagen? Försatt er i rätt stämning?

Han må ha gått under jorden, men tro mig - han kommer tillbaka.

Det här är Willie the Kid som sätter lite skräck i vardagen...

Corey, har du tid ett ögonblick?

Vad tycks?

Schyst.

Registrera den, fixa ny skylt... Jag behöver den inte längre.

- Menar du allvar? - Så kanske du kommer till jobbet i tid.

- Funkar den? - Ja, men den är i rätt risigt skick.

Du, Ronald... Tack.

Ingen orsak.

Jag måste gripa er... för att vara den sötaste jag vet.

Tack, Doug. Var det därför du stoppade mig?

Nej, för att jag saknar dig. Saknar du mig? Nej, jag skojar.

Din ljuddämpare håller på att falla av. Fixa den, innan det blir värre.

Oilliphéist i havet bor

Jag spikar förr fast mig dörr'n än låter mig dras med av sjön

När havet höjer sin hand ta dig genast mot land

För i skrovet är det hål och vi måste nå vårt mål

Oilliphéist…

Hade ni tänkt köpa nåt?

Nej, jag kör nu!

Jag kan köra bil.

- Sabba inte bilen, bara! - Tagga ner, jag har faktiskt körkort.

- Kom nu. - Billy, ditt leg.

- Vad är planen? - Ge mig ditt leg.

- Jag blev ju av med det förra veckan. - Har du inget leg? Seriöst?!

Du, vänta! Tja, kompis.

- Dricker du mjölk? - Ja.

Jag gillar också mjölk.

Okej, här är grejen: Vi går sista året...

Vi är repat inför en grej hela året -

- och tänkte ladda inför matchen i kväll. Vi är med skolorkestern.

Så vi undrar om du kan vara schyst och köpa ut några sexpack till oss.

Vet inte.

Bara till mig och mina polare.

Nej.

- Nej? Bara sådär? - Jag kan inte göra det.

- Vänta, jag känner igen dig! - Du gjorde nåt dumt.

- Helt sjukt att de släppte dig. - Just det, ja!

- Du är psykot som satt barnvakt. - Han dödade ungen, va?

- Men han vågar inte köpa bärs till oss. - Vi skiter i det här.

Jävla peddo. Är du en liten pedofiljävel?

Hur uppfuckad kan man vara? Vem tänker du ge dig på härnäst?

Vad i helvete?! Allvarligt?

Jävlar!

- Vad fan gör du, Terry? - Herrejävlar...

Hörni, snorungar! Lägg av.

Vadå, vi larvar oss bara.

Men alltså kolla här, ett psyko och ett missfoster!

Som gjorda varann!

- Vi ses, hördu. - Vi drar.