Day Zero

Dödstalen fortsätter öka på grund av denguefebern.

WHO hjälper nu regeringen

att motverka spridningen av sjukdomen.

Folk kämpar för att få tag på medicin på sjukhusen.

Tidigare klipp visar på en påstådd denguemutation.

Rapporterna visar på att de som smittats av mutationen visar aggressivt beteende.

Fan.

Abonnenten kan inte nås för tillfället. Var god försök igen senare.

94, 95, 95, 97...

98, 99,100. Vi är klara nu.

Vi har en vinnare. 20 pesos, 20 pesos.

- Marasigan. - Tillbaka till era platser.

- Dirketören vill träffa dig. - Bra jobbat.

Det var lättförtjänta pengar. Vill du ha lite?

Kom in.

Hej.

Sätt dig.

Du har uppfört dig exemplariskt. Åtta år utan nån fadäs.

Jag vill inte vara till problem, herrn.

En tidigare elitsoldat i USA:s armé, som inte vill ha trubbel.

Grov misshandel som resulterade i permanent handikapp.

Med den kroppsbyggnaden skadar du väl alla som står i vägen.

Det står här... Specialstyrkorna.

- Inte så konstigt att gängen här är rädda. - Jag vill inte ha problem.

Det ska jag lägga på minnet.

Ramon Marasigan, du är villkorligt frigiven om en månad.

Din mamma är orolig för dig.

- Låt mig gå bara den här gången, snälla. - Visst.

- Tack, pappa. - Var rädd om dig.

Det är jag.

Joey, vart ska du ta vägen? Kom hit! Ät din frukost.

Sen ska du till skolan. Du kan leka efter skolan.

- Ut härifrån! - Älskling, låt mig förklara.

- Jag behöver inte dig. Kom aldrig tillbaka. - Mamma, pappa, sluta!

Du doftar så gott. Får jag se?

Ut allihop!

- Timoy! Hur är läget? - Det är bra.

Jag har hört nåt om dig. Du har pratat med fängelsedirektören.

- Är det sant? - Nej, jag pratar aldrig med honom.

- Vem har golat på vår boss, då? - Lugn. Jag skulle aldrig göra det.

Jag vet inte vad ni pratar om. Jag måste gå nu.

Vänta lite. Du verkar ha glömt att vi sitter i samma fängelse.

Låt mig påminna dig om vem som är din riktiga boss.

Timoy!

Varför dröjer du? Va?

Vad är det? Är det problem?

Vi drar.

De ska alltid jävlas. Bra att de stack, annars hade de fått ont.

- Det kanske du som får ont. - Vadå?

Tänker du inte hjälpa mig? Hjälper du mig inte?

Kom igen! Jabba!

Mitt schema ändrades. Jag kan inte besöka dig. Jag måste ta hand om Jane.

Varför ändras alltid ditt schema när du ska besöka mig?

Sluta ringa mig. Jag får se om jag kommer nästa gång.

Så säger du alltid. Du vill inte träffa mig.

Potchi?

Det är svårt att jobba och uppfostra ett barn på samma gång.

- Hur är det där? - Timoy hamnade i trubbel igen.

Men när jag dök upp sprang de i väg.

- Nu har du börjat slåss igen. - Det är inte alls så.

Skälet att du sitter där är för att du la dig i nån annans problem.

Du har förändrats alls. Du sätter alltid dina vänner först.

Men du tänker aldrig på din dotter.

Jag försöker verkligen hålla mig borta från trubbel.

- Jag måste lägga på. Jag ska jobba. - Vänta lite...

Mamma, var det pappa?

Kommer han hem?

Jag vet inte, antagligen. Ingen vet.

Kanske nästa år. Kanske nästa månad.

Eller kanske i morgon?

Det är som är viktigt är att vi är lyckliga nu.

Vi oroar oss för morgondagen nån annan gång.

Pappa...

älskar dig väldigt mycket.

Från och med nu kommer jag alltid vara här.

Fel, fel, fel! Det betyder kyckling.

Är du en kyckling? Pappa är så här, inte så här.

Pappa älskar dig. Hur många gånger ska jag behöva säga det?

Ta det seiröst nu. Tänk om du skulle säga fel till din dotter?

Var är hon nu? Hon har inte varit här på två år.

Jag vill inte att hon ska komma hit. Hon ska inte behöva sig mig i fängelset.

Det är därför du måste öva på teckenspråket.

Barnen jag undervisade var mycket bättre än du.

- Vad är det? - Jag försöker komma ihåg tecknen.

Sådär ja. Du får mig att framstå som en dåålig lärare annars.

Marasigan, din tur.

Du är ingen dålig lärare... men du har dålig andedräkt.

Vem bryr sig? Hur är min andedräkt?

- Fräsch, va...? Du överdriver. - Den är hemsk.

- Vad är det? - Hörde du inte?

- Mina föräldrar bråkar igen. - Är du inte van vid det?

Det är ju det som är problemet, men jag är så trött på det.

Oroa dig inte. De blir snart sams.

- En dag ska vi härifrån. - Ja, bara vi är tillsammans.

Lovar du?

Du...

Herr Ruel!

Herr Ruel! Min pappa letar efter dig.

Skitstövel.

Timoy! Din jävel.

Nu får vi se om du har tur igen.

Vänta lite.

- Låt oss prata om det. - Prata med den här.

Emon!

- Vad händer, Marasigan? - Fängelsedirektören.

Jag trodde du skulle hålla dig borta från trubbel.

Det var de som började.

Jag trodde du hade förändrats. Du är för envis för ditt eget bästa.

Du ska få lära dig en läxa.

Förresten... du kan glömma den villkorlig frigivning.

Fängelsedirektören? Fängelsedirektören?

Ruel! Ruel?

Ruel, betala tillbaka det du är skyldig? Jag ringer polisen.

Polischef Oca är på väg.

Hej, Beth. Mottagningen är dålig. Jag hör inget.

Hallå, Beth?

Vad är det som händer? Beth!

Porten är öppen! Direktören säger att vi är fria.

Vad?

Vad väntar ni på? Skynda er!

Är det sant?

Kom igen! De sa att vi är fria. Kom igen!

Vänta, Timoy! Vad håller du på med?

Vad i helvete är det där?

Åh, fy fan!

Vi går tillbaka.

Här.

Emon!

Timoy, nej! Följ med mig.

Helvete! Din sumpråtta!

Skynda dig!

Vänta, den är låst!

Timoy!

Skynda dig!

Sådär ja!

Svarar hon inte?

Jag måste till min familj. Det borde du också göra.

Vadå? Jag har ingen familj.

Du hjälpte mig i fängelset. Nu är det min tur att hjälpa dig.

- Vi sticker till din familj. - Okej.

Låt mig ta den.

Vi drar.

De smittade blir rabiata, och enligt rapporterna attackerar de skoningslöst.

De attackerar alla som inte är smittade.

Det finns mycket desinformation, men lyssna på det här.

Om det inte finns potentiella offer i närheten, somnar monstren till slut.

De reagerar på höga ljud

och blir våldsamma igen om det störs.

Vad är det som händer?

Du kan vara deras nästa offer.

Var väldigt försiktig om du inte har några symtom.

Var rädda om er och lämna inte era hem.

Chefen, hjälp oss! Snälla, hjälp!

Vi behöver hjälp.

- Vad gör ni? Det är livsfarligt? - Det är ett våldsamt upplopp.

Jag vet! Gå hem och lås om er!

- Vi kan inte gå hem. - De har tagit över tredje våningen.

- Tredje våningen? Har ni sett min son? - Nej, det har vi inte.

Vi sticker.

Emon, vänta!

- Vad är det där? - Vill du inte ha?

Vill du se ut så där inför din dotter?

- Vi drar. - Vänta på mig.

Nu ser jag inte ut som en fånge, men jag ser ju löjlig ut.

Hurså? Var inte så kräsen. Det viktiga är att du lever.

- Det här stället är jättelikt. Hittar du? - Följ mig.

Det är ju det jag gör.

- Jag tror inte de kan se oss, eller hur? - Jag vet inte. Var tyst bara.

De vaknar upp annars.

- Var är er lägenhet? - På 7:e våingen.

- På översta våningen? - Har du problem med det...?

Spring!

Emon!

Emon!

- Skynda, skynda, skynda! - Sheryl?

Jane!

Gå dit bort!

Vad är det?

- Vi drar. De är inte här. - Ta det lugnt. Det är farligt.

- Jag bryr mig inte. - Vi väntar tills det är lugnt.

De är för många.

- Vad heter du? - David.

Jag heter Timoy. Det är Emon.

- Bor du här? - Ja.

Gör du det? Har du sett min dotter Jane?

- Och Sheryl, min fru? - I morse under kaoset.

Jag såg Jane. Hon var med våra grannar på 3:e våningen.

- Var Sheryl med henne? - Jag såg henne inte.

Jag hittade den här. Den är för stor för mig.

Ta på dig den så du inte ser dum ut när du träffar Jane.

Tack.

- Fan, det var nära ögat. - Vi stannar här tills det är säkert.

Vi måste hitta en utväg.

Oavsett vad som händer... håll dig nära mig.

Lovar du det?

Det är Jane. Titta vad jag hittade!

Paolo.

Hazel, hämta batteriet.

Var då?

Det är därinne.