처음 200줄입니다.
Solen kommer faktiskt genom det tunga molntäcket,
inte som solen, men ungefär som
en suddig prick uppe i skyn.
Den ger inte nån värme, det är säkert.
Se till att vattnet i hundskålen inte är fruset.
En fruktansvärd sak hände. Jag fick veta
att förra veckan togs tre hundar, när det var fem grader kallt på morgonen,
till veterinären, eftersom deras tungor var uppsvullna.
Trodde du måste tillbaka till jobbet.
Det måste jag också.
Är den här persikofärgad?
Jag kallar den gråbrun.
- Hej. - Hej, Laura.
- Fuller är här för att träffa dig. - 14.10.
Vadå?
Jag började tro att det var helgdag.
Jag hade ett lunchmöte.
Hej, Dennis.
Mr Fuller.
Vad gör ni här?
Jag vill träffa min advokat.
Lyssna. Ni kan inte fortsätta komma hit.
Min fru vill få ut mig ur huset.
Gå till biblioteket. Läs en bok. Skaffa några vänner.
Jag kan inte läsa. Raderna hoppar.
Vem satte dit dörren?
Vadå?
Den är sned.
Han var kanske långsam, men slarvig med.
Jo, jag vet en personskade-advokat i Billings
som är villig att ge er ett andra utlåtande.
Så jag bokade en tid på fredag.
Vi kan ses där. Vid lunchtid.
Det var tur att jag kom förbi.
Hur skulle jag annars veta att vi skulle ses i...
- Billings. - Ja, Billings.
Jag tänkte ringa er.
Men nu vet jag.
Ja, nu vet ni.
Fredag kl. 12.
- Okej. - Okej.
Bra jobbat. Då kan vi förbereda det.
Nej, vi behöver inte förbereda det.
Vi åker bara dit och förklarar er situation.
Jag vill inte att ni ska hoppas för mycket.
Han kommer att säga det jag har sagt.
Jag vill att ni ska höra det från någon annan.
Ska vi ta en kaffe? Så att vi kan lägga upp strategier.
Jag ska vara i domstolen nu.
Fredag kl. 12.
Fredag. Tolv.
Vi ses på fredag.
Entreprenören är helt klart försumlig.
Ja!
Ser ni nu?
Men er tidigare uppgörelse utgör hinder för skadeståndskrav.
Anställda måste ha en försäkring,
så att arbetsskador täcks.
Så snart man tagit emot pengar, är det klart.
Man ger upp rätten att stämma...
Pengarna räckte inte ens till månadens inteckning.
När ni godtog det som de erbjöd
fritog ni dem från ytterligare påföljder.
Och?
Ni kan inte ställa några skadeståndskrav.
Ni kan inte stämma dem.
Okej.
Okej?
- Tack. - Laura.
Jag har sagt det i åtta månader, men nu är det plötsligt okej.
Hej.
Jag väntade mig din röstbrevlåda.
Du fick mig.
Jag trodde att du hade ett möte.
Jag hade det. Det är över.
Advokaten sa: "Du kan inte stämma." Min klient sa: "Okej."
- Bara så? - Bara så.
Han upprepade samma saker jag har sagt de senaste åtta månaderna.
Det skulle vara härligt om jag var en man,
för då kunde jag förklara lagen och folk skulle lyssna och säga: "Okej."
Det skulle vara så vilsamt.
Vad tänkte du berätta för min röstbrevlåda?
Ja...
Det är bara min situation, som den är.
- Jag tror att kanske... - Jag kan inte prata länge.
Tack för din generösa, kärleksfulla jävla attityd!
Jag tror kanske att jag har för mycket på gång just nu.
Jag åker med dig.
Men jag måste lägga på nu.
Vill du ha något att äta?
Ingen förstår hur mitt liv har blivit.
Hur totalt jävla olyckligt mitt liv har blivit.
Ingen förstår ett jävla dugg!
Om ändå min fru kunde rulla ut på motorvägen.
Herregud, jag svär, jag kommer att lämna dig här.
Det enda som återstår att göra är att ta en kulspruta och döda alla.
Nej.
Nej, du måste kliva ur.
Okej. Jag...
Ut. Nej, du kan inte säga så till mig.
Jag ska... Inte ett ord.
- Du får inte säga så. - Glöm det. Jag ska vara tyst.
Okej.
Jag är advokat.
Denna typ av porslin kallas i allmänhet kinesiskt porslin.
Under sent 1800-tal och i början av 1900-talet
samlades eleganta damer till måleristunder
och målade tallrikar och andra tomma ytor.
Ja.
De här har en stämpel undertill.
Vi ska inte vända dem. Det står "Limoges".
Det fanns också tyska och österrikiska tillverkare
som tog omålat porslin till USA.
316, växeln. Ja.
Will, jag vill inte pressa dig.
Ta din tid, men kan du ge mig ett tecken på
att Big Man är okej?
Will, goda nyheter. Din advokat är här.
- Tack för att du kom. - Javisst.
Fuller är i telefon. Han var i telefon.
Han verkade lugn. Han har nattvakten som gisslan.
Det är han de kallar "Big Man".
Ja. Fotbollsspelaren.
Hur kunde Fuller ta honom?
Ingen aning.
Detta är Mac, vår inhemska gisslanspecialist.
- Hej. - Hej.
Jo, han har Big Man här uppe på 3:e våningen.
Här är var de har de nedlagda målen.
Ja, det är var de har de nedlagda målen.
Här är en skiss så att ni hittar in.
Så...
- Vänd dig om. - Oj. Verkligen?
Ja. En liten försiktighetsåtgärd.
Kan du ta av kappan, tack.
Okej.
Ut med armarna.
Så där.
Jag kommer ihåg dig.
Du skrev en anmälan under en vårdnadstvist.
"Svaranden instruerade mig att äta skit."
Är detta en galen sak att göra?
Du gör det. Här, Tommy.
- Okej. - Ja?
Jag vill att du tar denna.
- Jaså? - Ta den med dig. Jag ringer till den.
- Okej. - Svara så att vi vet att du är okej.
Svarar du inte, börjar vi undra.
Du behöver inte gå in. Det finns andra sätt att göra det.
Nej, vi fixar detta. Vi måste inte göra en stor sak av det.
Eller hur, Wells?
Tja, jag är ju här. Så.
Bara håll honom engagerad i samtalet,
försök att vara medkännande,
låt honom känna att han blir hörd.
Det är viktigt att han ser dig som sin advokat.
Och det är inget fel att klandra nån annan.
Du vet, att skylla på systemet.
Få honom att känna att du är på hans sida.
Förstår du, Wells? Låt honom prata.
Då så. Den här.
Okej.
Oroa dig inte. Du kommer att klara det bra.
Gå in där. Mittersta dörren.
Okej.
Fuller? Det är jag.
Jag är här för att hitta din mapp.
Ska jag komma till dig eller hämta mappen?
Hämta mappen.
Är Big Man okej?
Amituana.
Visste du att han är en medlem av samoanska kungafamiljen?
Nej, det gjorde jag inte.
Gör det honom till en prins?
Ungefär. Om 14 människor dör, blir jag kung.
Hur troligt är det?
Inte särskilt.
Okej.
Jag har mappen.
Ska jag komma dit?
Vi är i det tredje båset från dörren.
Ledsen att du måste kliva ur sängen.
Sitt ner.
Hej. Jag är Laura Wells.
- Amituana. - Hej.
Läs papperen i mappen.
Inte det jag sa, bara saker de sa om mig.
Jag vill höra alla breven.
Det tar hela natten. Det är...
Så börja då.
"Kära herr/fru, bifogat finns en kopia
"på utredningsrapporten som hänför sig till ärende nummer
"117-616.
"Som ni kan se i avsnitt 7 har jag konstaterat att arbetsgivaren,
"John Grant Incorporated, var försumlig genom att inte ordentligt fästa
"takstolar och andra stödstrukturer på byggplatsen,
"och att en sådan försummelse var en bidragande faktor till olyckan
"som involverade William Fuller och inträffade vid
"46 East Meadowlark Lane, Livingston, Montana.
"I enlighet med Montanas lag 5505D om allmänna skyldigheter
No comments yet. Be the first to leave one.