처음 200줄입니다.
Tidigare i Riverdale:
Det har tagit tid, men nu är vi här. Välkomna till det nya Southside.
- Ber du mig att gå med i Serpents? - Vill du bli min drottning?
Jag säljer Whyte Wyrm mot Pop's Chock'lit Shoppe.
Ingen mer ondska. Du har ingen makt över mig.
Jag har nån från gården som kan hjälpa dig.
Det är mycket att göra, om du vill.
Er nya elevrådsordförande, Archie Andrews.
Du fick Andre att döda Cassidy vid Shadow Lake.
När jag kan bevisa det åker du fast.
Saker har gjorts för att lösa upp limmet som håller ihop dem.
Sheriffen, vad gör du?
Jag häktar dig för mordet på Cassidy Bullock från Shadow Lake.
Det är lugnet före stormen.
Sommaren innan näst sista året i high school.
Hur tillbringar man den? Med att sommarjobba så hårt
att man längtar efter att börja plugga igen.
Eller så har man en praktikplats med dålig lön.
Det är okej eftersom det är för en god sak.
- Fokusera där. - Nej. Ser du?
Eller så tillbringade man den på Sweetwater-badstället.
Med de bästa vännerna man nånsin kommer att ha.
Eller så tillbringade man nästan hela sommaren i en rättssal...
som stöd för en vän, inför rätta för ett mord som han inte hade begått
trots distriktsåklagarens slutplädering.
Mina damer och herrar i juryn
bevisen och vittnesmålen
som lades fram här i rätten berättar en mörk historia.
Om att mr Andrews har en våldsam bakgrund.
Att han startade inte bara ett utan två medborgargarden.
Att han misshandlade en oskyldig, försvarslös pojke med brutna ben.
Att han löpte amok i Southside
och hotade att skjuta en ung man i ansiktet.
Att han under tiden han festade med vänner i Shadow Lake
sprang ut i skogen och sköt offret, Cassidy Bullock, rakt i huvudet.
Mr Andrews hävdar
att det var hans flickväns fars portier som sköt mr Bullock.
Ett skott mr Andrews hävdar att han hörde men inte såg.
Vem vet sanningen om vad som hände den hemska natten i Shadow Lakes skogar?
Det ska jag säga er. Den mannen.
Archie Andrews må vara en skollagsatlet och han må vara en känslig musiker...
men han är också en kallblodig mördare.
Mina damer och herrar, det är fastslaget
att Archie Andrews gång på gång sätter andras behov före sina egna.
Vi vet att han hjälpte till att lösa mordet på Jason Blossom.
Vi vet att han erbjöd både vänner och fiender skydd
när de inte hade nånstans att gå.
Vi vet att han slog näven genom tjock is för att rädda sin klasskamrat Cheryls liv.
Låt mig påminna er om att det inte finns några vittnen till mordet.
Det finns inget mordvapen. Inget motiv.
I slutänden har åklagarsidan bara luddiga vittnesmål från opålitliga individer.
Det är min plikt som mor att skydda min son.
Men som advokat är det min plikt att förhålla mig till fakta...
och till bevisen. Det finns inget här som bevisar
att Archie Andrews är något annat än en oskyldig pojke.
Tack.
Tack, mamma.
Damer och herrar i juryn, åtalet gäller överlagt mord.
Varsågod att dra er tillbaka för att överlägga.
Stå upp.
Var ärlig mot oss, mamma.
Hur ser Archies utsikter ut?
De är nog femtio-femtio, vännen.
Men om du var tvungen att välja då?
- Du var fantastisk där inne, Mary. - Tack.
Det är bara våra livs viktigaste mål.
Du var otrolig, mrs Andrews.
Din hjälp i sommar har varit en gudagåva.
Har ni sett Archie?
Archie?
Där är du.
Hur mår du?
Bra, Jug.
Vad satt du och tänkte på?
Hur du ska gå ut härifrån som en fri man?
Nej, jag...
Det finns ett ställe som du och jag aldrig har varit vid, men Betty och Jug
minns ni Sweetwater-badstället?
- Vi var där varje sommar. - Jag tänkte just på det.
Jag också. Varför slutade vi gå dit?
- Vi blev täckta av blodiglar. - Var det vi eller var det i en film?
Det var vi.
- Jag vill gå dit. Kan du ta med mig? - Förhoppningsvis.
Hör ni.
Det är dags. Domaren kallar tillbaka oss.
Juryn överlägger fortfarande.
Men jag har sänt iväg dem. De är isolerade och är instruerade
att vare sig läsa om eller diskutera fallet med någon.
Vi återsamlas tisdag morgon efter Labor Day.
Mitt råd, unge man, är att tillbringa helgen med dina nära och kära.
Det var allt.
Det här ger oss tid att komma på vad vi behöver.
Du, Archie...
- Ha en härlig helg. - Fred!
- Sluta. - Nej.
Killar, kom igen nu.
Hör du, sluta.
- Varsågod. - Tack, Pop.
Dilton. Ben.
Vad spelar ni?
- Det heter... - Käften, Doiley.
Om vi bara kunde hitta vapnet som Andre använde för att döda Cassidy.
Jag har letat överallt. Efter upploppen utplånade pappa alla spår efter Andre.
Han tog inte med det från Shadow Lake. Det är nog kvar.
Ska vi åka tillbaka dit?
- Vi har letat. - Vi letar igen med metalldetektorer.
Sen kan vi plantera Andres vapen...
Nej.
Jag vill inte lägga vad som kan bli min sista helg
på att plantera obefintliga bevis nånstans.
Vi har tre extra dagar att bevisa din oskuld.
- Vad vill du att vi ska göra? - Det domaren sa.
Efter mitt livs värsta sommar vill jag ha en härlig, normal Labor Day-helg.
Kan vi göra så?
- Om det är det du verkligen vill. - Det är det.
Så vad ska vi göra?
Var hälsade. Jag ville berätta
att efter tre fantastiska månader med Toni på motorcykel över hela landet
tänker vi fira med ett episkt poolparty på Thornhill. Ni är alla bjudna.
Men med tanke på att Archie närmar sig sin undergång
så förstår jag om ni inte är så sugna.
Bjud med vem ni vill, men varna dem:
Jag känner för att leva rövare. Vi ses.
Har du skrivit det du vill säga under ritualen?
Ja. Du då?
- Jag håller på. - Betty. Kom.
Ta lite oolongmjölkte. Det är en makalös avgiftare.
Nej tack, det är bra.
Vart ska du? Ska du på terapi?
Nej, den är imorgon. Jag ska till Archie.
Innan du börjar skolan igen
tycker jag att det är viktigt att du tillbringar tid med familjen.
- Edgar säger att det är viktigt. - Jaha, Edgar från gården.
Nej. Ja, vi får... Vi får prata om det sen.
Jag måste säga, mr Andrews, att se dig lappa till Hiram Lodge i ansiktet var...
otroligt kathartiskt.
Det fick mig närapå häktad.
Okej, försök nu.
Gör det du.
Så ska det låta.
- Vi klarade det, pappa. - Ja. Det gjorde vi verkligen.
Precis i tid.
Ursäkta mig ett ögonblick. Jag ska gå in.
Betty.
Jag vill be om en tjänst. Om jag åker in...
ser du till pappa då? Bjuder över honom på middag?
- När mamma har åkt hem blir han ensam. - Arch...
Juryn överlägger fortfarande. Det är ett bra tecken, okej?
Du måste inte få ordning på affärerna.
Betty, lova mig. Snälla.
Naturligtvis.
Det kommer inte att funka.
Ditt försök att sära på mig och Archie kommer att misslyckas.
- Jag vet inte vad du pratar om. - Ska jag friska upp ditt minne?
Du sätter dit Archie för mord. Konspirerar för att hålla honom inlåst.
Du startade allt detta.
Jag vet det, alla vet det. Bara du kan stoppa det.
Så stoppa det.
Nu.
Men jag har inget med det att göra.
Pojken är kriminell med ett våldsamt förflutet.
Han är oskyldig.
Det vet du.
Han förtjänar inte det här. Han kommer att vara ensam och dö där inne.
- Archie har själv dragit på sig detta. - Nej, du. Du kan ändra på detta.
Snälla pappa.
- Det är bortom min kontroll. - Som din dotter ber jag dig:
Hjälp Archie.
Rädda honom.
Snälla.
Jag kan inget göra.
Vi vet att Hiram tog över Southside eftersom han jobbar med Ghoulies.
Jag vill veta vad han har i kikaren.
Okej, Fangs, din tur. Du måste hitta Ghoulies nya håla.
Om du ser dem, håll dig undan.
Du ska bara reka. Vi riskerar inte ett gängkrig till.
Jag vill veta att det han sysslar med inte rör Serpents eller Riverdale High.
Okej, jag ordnar det.
Kom hit och titta, pojk. Det kan vara mitt bästa verk.
- Hur känns det att vara en heders-Serpent? - Rätt fräckt.
Det första jag lärde mig på skolan var att man behöver ett gäng för att överleva.
Det finns Serpents på ungdomsanstalten. Hitta dem. Sitt med dem.
Tatueringen släpper in dig och skyddar dig.
Jughead har rätt. Till viss del.
Bläcket kommer att skydda din kropp, men du måste fortfarande värna om den här.
Jag talar av erfarenhet.
Sinnet är det första som ryker när man blir inlåst.
Men håller man huvudet kallt så klarar man vad som helst.
Du måste...
behålla förståndet, Red.
Mamma, vad gör du med mina dagböcker?
Jag pratade med Edgar och han tycker, liksom jag, att du borde bränna dem.
Vad pratar du om? Varför?
Du har fyllt dessa sidor
med så mycket smärta och lidande under åren.
Du måste släppa taget.
Doktor Glass säger att det är ett hälsosamt sätt att få utlopp.
Jag respekterar vad han säger, men dina dagböcker är ditt förflutna.
Och ditt förflutna krossar dig.
- Edgar säger att... - Vad, mamma?
No comments yet. Be the first to leave one.