Sai Tarn Hua Jai

Hennes Majestäts kungliga garde! Öppna!

Vad nytt?

Hon har helt undkommit våra hundar, Ayuras och Scentiers.

Antingen har hon flytt staden, eller så är hon väl dold.

Vem mer vet?

Bara kungliga gardet, men de har svurit att tiga.

Alltså vet adeln snart, om inte redan.

Och när adeln vet, vet tjänstefolket.

Nyheten sprids.

Om Trovere får veta, kan vi inte undvika krig.

Vi måste få ut henne ur staden innan nyheten når hovet.

Hon var utlovad Sibeth idag.

Hur kunde det bli så här?

Ett fredsfördrag mellan två länder-

hänger på hämnd mot en hemsk kvinna?

Tamacti, de här dundervapnen som Baba talar om,

vad tror du?

Jag vet inte vad jag ska tro.

Baba Voss är en stor krigare, men han har gått igenom mycket.

Han kan vara förvirrad.

Det spelar ingen roll. Nån attackerade honom.

Jag kräver att hon far hem och får försäkran-

- att denna attack, detta vapen, inte kommer från Trivantes.

Maghra, Trovere är inte dum. Hon vet att du förhalar.

Vi måste förhala för att hitta min eländiga syster!

Om du inte kan övertala henne att acceptera nåt annat i hennes ställe.

Nej, de verkar fast beslutna att få henne.

Så vad gör vi?

Ambassadören är fortfarande upprörd över Babas attack.

Hon får tid att samla sig, sen går jag till henne.

Vad tänker du säga?

Jag vet inte.

Men vi är nog överens om att det måste vara nåt lysande.

Ni lägger allas vårt öde i händerna på en idiot.

Lord Harlan är många saker, men ingen idiot.

Utan hans inflytande hos Trovere-

- hade vi legat i krig för flera månader sen.

Han måste ha ett fantastiskt organ.

Det vet jag inget om.

Jag borde ha varit där.

Inte ens du kunde ha räddat Paris.

Jag hade inte låtit henne ta hand om den demonkvinnan.

Det var barnet hon tog hand om, inte Sibeth.

Jag vet att du är upprörd över Paris.

Vi har haft tid att sörja henne.

Det är inte bara Paris.

Vad menar du?

De dödade Bow Lion.

Bow Lion?

Gudsdundret.

Hon fick inte ens chansen att dö i strid.

Ingen strid, bara död.

Var hon med dig?

Ja.

Jag är ledsen.

Jag också.

Mamma?

Du kommer väl för att släppa ut honom.

Lämna oss ett tag.

- Jag går när min far går. - Haniwa, inte nu.

Din syster dödade Paris, och du höll henne i sitt sovrum.

Honom håller du i fängelse!

Om jag släpper ut honom ger han sig på ambassadören igen.

Nej.

- Jo, det gör jag. - Pappa!

Haniwa, lämna oss, tack.

Gå, min käraste.

Var är Nej?

Nej?

Hunden.

Hunden?

Han har det nog bättre än du, och är säkert mer välfödd.

Bra.

Och Sibeth?

Inga spår efter henne än.

Jag förstår inte varför du höll henne vid liv.

Var det så lätt för dig att döda din bror?

Förlåt mig.

Förlåt, du har rätt.

Det var ett misstag. Jag borde ha dödat henne.

Gör inte ett misstag till med Trivantierna.

Jag har förhandlat fred med dem länge.

Jag kan inte kasta bort det-

- på grund av en slutsats du drog utan fasta bevis.

De kommer hit med de där vapnen,

och jämnar ditt rike med marken!

Jag betvivlar inte att du attackerades med de vapnen.

- Ändå håller du mig som ett djur i bur. - Du tvingade mig!

Tror du att jag vill ha dig här nere?

Jag har länge undrat var du var,

och drömt om din återkomst.

Och nu tvingas jag fängsla dig?

Jag försöker bara hålla allt samman tills vi har infångat Sibeth,

annars är alla chanser till fred borta.

Men det går inte att hålla samman allt, om du är fast besluten att slita isär det.

Du måste lita på mig, bara ett litet tag.

Kan du göra det?

Ja.

Bra. För det finns en annan sak jag vill att du ska göra.

Vad?

Prata med Kofun.

Kofun?

Han behöver sin far mer än nånsin.

Har du en nyckel?

Nej.

Så flytta på dig, är du snäll.

Förlåt att jag förstörde ditt häkte.

Ännu en sak att laga, bara.

Paya var en gång ett stort och heligt kungadöme,

där omnämnandet av syn var en synd.

Men nu är vårt heliga kungadöme förstört-

av den monarki som byggde det.

De har satt sig själva före folket.

Och därigenom har de gett upp sin bördsrätt.

Jag tjänade Wolffe Kane, en stor kung som säkert vänder sig i graven.

Hans döttrar svek honom, och de har svikit oss.

Och eftersom han inte är här för att rätta till sina döttrars fel,

ska vi göra det åt honom.

Det är dags för oss att resa oss upp som folk, som sanna troende,

och rena Pennsa från dessa häxor.

Tack.

Vi måste utrota de här oäkta barnen-

till Maghra och Sibeth Kane!

Chet-chet.

- Förbannade häxa! - Jag har honom!

Håll i honom.

Kofun!

Nu får det räcka!

Kofun!

Pappa?

Kofun. Är du sårad?

Nej. Bara en skråma. Ingen fara.

- Låt mig känna. - Nej, jag mår bra!

Vad gör du här?

Jag hörde att jag kunde finna dig här.

Nej, jag menar, varför kom du tillbaka?

Vi behöver prata.

Din mor har berättat om allt som hänt.

Då behöver vi inte prata.

Kofun! Lyssna på mig. Snälla.

Baba Voss! Du har en hund.

Gå din väg.

Kofun?

Ja, mamma, jag är här. Jag är oskadd.

Du borde ha berättat att han var tillbaka.

- Hur många var de? - Vi grep fyra av dem.

Jag är oskadd, säger jag.

Om klingan hade trängt djupare hade han varit död.

Detta? Efter att Haniwa anfölls och nästan brändes på gatan?

Häxfinnarna har blivit för djärva.

Om det hade varit häxfinnare som angripit honom,

skulle pojken vara död.

- Jag håller inte med. - De ligger ändå bakom.

Deras uppror ger andra människor djärvhet att attackera mina barn.

- Jag vill ha dem gripna allihop. - För vilket syfte?

De ska hängas för förräderi.

Lämna oss.

Nu!

Gå. Gå!

Ni är arg. Det förstår jag. Er familj hotades.

Men ni kan inte bara gripa och avrätta medborgare-

utan rättslig prövning.

Tänk inte som förälder, utan som drottning,

den drottning ni är.

Ibland måste en drottning göra hemska saker för rikets skull.

Ni låter som er syster.

Hon kanske hade rätt! Ingen vågade trotsa henne som de trotsar mig.

I 20 år var jag spetsen på Sibeths klinga, utan att nånsin ifrågasätta.

Det blir jag inte igen.

Om ni ger mig denna order, lämnar jag min post.

Då ger jag dig inte den ordern.

Kapten Gosset!

Min drottning.

Ta dina män och för dem alla till mig.

Jag ska inte behöva frukta för mina barns liv-

i mitt eget kungarike.

Ja, min drottning.

Varför vänta på ambassadör Troveres återkomst?

Hennes försening visar tydligt-

- att Pennsa inte tänker leva upp till villkoren i vår vapenvila.

Trovere är en erfaren diplomat.

Om de tvekar, kommer hon att förhandla sig fram till våra villkor.

Våra villkor är mer fördelaktiga för Payanerna än för oss.

De har blivit för sturska efter Greenhill Gap.

Trivantes är överlägset som militärmakt.

Vi behöver bara ge dem en försmak av nederlag,

- så kommer villkoren att förändras betydligt.

General Voss hade samma inställning,

- och det var det som ledde till Greenhill Gap.

Edo underskattade Payas trupper, men det betyder inte att han hade fel.

Vi har besegrat Ganiternas horder, vi är vid full styrka-

- och vi borde förhandla utifrån den positionen.

Vad säger banken?

Det vare mig fjärran att lägga mig i militära lösningar.

Men för ögonblicket är det alltför mycket som är okänt.

Antingen återvänder Trovere med drottningen, eller inte.

I vilket fall får det avgöra vårt handlande.

Och vid det laget är de redo för oss.

Det borde inte spela nån roll om vi är vid full styrka, som du säger.

Vi väntar, anser jag.