Lord of War

Det finns över 550 miljoner vapen i cirkulation världen över.

Det är ett vapen per tolfte person på planeten.

Den enda frågan är...

Hur ska vi beväpna de övriga elva?

Ni behöver inte oroa er. Jag ska inte komma med lögner för att imponera.

Jag tänker bara berätta vad som hände. Jag heter Yuri Orlov.

När jag var grabb kom min familj till Amerika, men inte hela vägen.

De flesta ukrainare samlades i Brighton Beach. Likt Svarta havet!!

Jag insåg snart att vi bytt ett helvete mot ett annat.

Även i helvetet uppenbarar sig ibland en ängel.

Jag dyrkade Ava Fontaine sen jag var tio.

Hon visste inte om min existens.

Jag började tycka att hon hade rätt.

Upp till dryga 20 år var Little Odessa för mig, vad det är för T-banan.

Slutstationen.

Förresten, jag ljög om mitt namn. Jag heter inte Yuri Orlov.

Under 1900-talet var det sällan fördelaktigt att vara jude.

Men på 70-talet, för att fly från Sovjet låtsades vår familj vara judisk.

Lite i mitt liv har varit rent sen dess...

- Hur går det, brorsan? - Det gör det inte.

Vitaly, min yngre bror, lika vilsen som jag, men han visste det inte än.

Yuri, du är sen.

Pappa gick helt upp i nya identiteten, var mer judisk än de flesta judar...

Min katolska mamma blev galen.

Hur många gånger ska jag säga det? Kan inte äta skaldjur. Orent!

- Du är inte jude. - Jag tycker om det.

Jag tycker om hatten som påminnelse om att det finns något ovanför oss.

Jag tycker om det.

- Jag går till templet. - Nej, du går dit oftare än rabbin.

- Låt mig vara i fred! - När ska du ta ditt förnuft till fånga?

Yuri, glöm inte att kolla "dagens rätt" på Palace.

I Little Odessa var mord vardagsmat.

Ryska gangstrar hade också emigrerat.

När de kom till Amerika hade de med allt sitt bagage.

Gangstrar dödades i mina kvarter, men jag hade aldrig sett det själv.

Jag hade förmågan att komma fem minuter före eller fem efter.

Men inte den dagen.

Det var då jag insåg det, lika tydligt som om jag blivit skjuten.

Man går in i restaurangbranschen för folk behöver alltid äta.

Den dagen insåg jag att mitt öde var att uppfylla annat mänskligt behov.

Nästa sabbat var jag med i templet, men det var inte Gud jag ville träffa.

Eli, min äldste son Yuri.

Min kontakt i synagogan gav mig mina första Israeltillverkade Uzis.

Första gången man säljer vapen är som första gången man har sex.

Du har ingen aning om vad du gör. Det är spännande, men över för fort.

Mina herrar, den nya Uzi K-pisten... Stor eldkraft i liten förpackning!

9 mm hålspetskulor, 20 förlängda magasin med 25 patroner.

Ställbara sikten, ljuddämpare, rekyl- dämpning, 60 procent lägre ljudnivå.

Ni kan pumpa ett magasin i mig, utan att väcka snubben i rummet intill.

Fast då skulle ni ju missa chansen till fler affärer.

Jag hade en medfödd känsla för smuggling.

Lyckligtvis var en videokamera på den tiden lika stor som en bazooka.

Jag som undvikt våldet hela mitt liv borde ha sökt mig till det i stället.

Det ligger i vår natur.

De tidigast funna människoskeletten hade spjutspetsar i bröstkorgen.

Var har du varit? Tänk om en gäst kommit!

Gud välsigne Amerika!

"Varning för hunden." Du har ingen. Försöker du skrämma folk?

Nej, mig själv. Påminna mig om hunden inom mig.

Som vill knulla allt som rör sig, som vill anfalla svagare hundar.

- Påminnelse om att vara mänskligare! - Vara hund är väl att vara mänsklig?

Kanske den bästa delen, "hund-delen".

Du kanske i verkligheten är en tvåbent hund.

- Du borde söka hjälp. - Det stinker här inne.

Jag ville göra nåt stort med mitt liv, men jag visste inte vad.

Men började jag med vapenhandel, så tänkte jag sikta högt.

Vitaly, sluta strula nu! Jag vill snacka med dig.

- Läser du tidningarna, Vit? - Tidningarna? Det står jämt samma.

Ja, varje dag skjuter folk ihjäl varann. Vet du vad jag gör när jag ser det?

Kollar in vapnen och säger: "Varför inte mina vapen?"

- Ska du öppna vapenbutik? - Finns redan fler än McDonalds!

Även med alla gangstrar här är marginalerna för små.

- Har du räknat ut marginalerna? - Visst.

Glöm gängkrig. De stora pengarna ligger i riktiga krig mellan länder.

- Yuri, vad fan vet du om vapen? - Jag vet i vilken ände jag helst står.

Jag har gjort min första försäljning. Vi är redan i branschen.

- Vi? - Jag behöver en partner.

- Jag vet inte, Yuri. - Jag har smakat din borsjtj.

Du är ingen jävla kock. Jag kan äta gratis men gör det inte.

- Fan för dig! - Vi gör inget av våra liv.

Jag menar... det här är ju skit. Det är skit.

Så sant. Men kanske är det bättre att inte göra nåt, än att göra det här.

Jag behöver dig. Vapenbröder...

Vapenbröder...

BERLINS VAPENMÄSSA 1983

Intresserad av buren luftvärnsrobot, SA-7? Den äldre kinesiska modellen.

Ej effektivt mot modernt militärt flyg men dödligt mot ett plan i trafikflyg.

Jag slumpar bort dem för 8,50.

80-talet. Det kalla kriget var långt ifrån upptinat.

Affärer sköttes regeringar emellan.

En privat klubb med ordförande på livstid.

- Det är han. - Höjdaren?

Simeon Weisz, Angola, Mozambique. Exocetrobotarna på Falklandsöarna.

- Han sålde vapen innan krut fanns. - Jag kommer strax.

Mr Weisz!

- Det är okej, de bara pratar. - Kan jag hjälpa till?

Gemensam vän, Eli Kurtzman, Brighton Beach, sa jag skulle kontakta er.

Jag har ett affärsförslag. Kan vi diskutera det?

Jag tror inte att vi är i samma bransch.

Ni tror att jag bara säljer vapen. Men jag tar ställning.

Under Iran-Irak-kriget sålde ni till båda sidor.

Slogs ni aldrig av tanken att jag ville se båda sidor förlora?

Kulor skiftar regeringar klart säkrare än valröster.

Ni är på fel ställe, min unge vän. Detta är ingen plats för amatörer.

Jävla typ.

Man återfaller i sitt modersmål i stunder av extrem ilska... och extas.

Herregud!

Du är snygg. Vad var det du hette?

Enda chansen för oss var vapensmuggling bakom kulisserna.

Mitt första genombrott blev Libanon, efter självmordsbombningarna.

Men jag var inte den enda ungen i kvarteret som hade framgångar.

När USA lämnar en krigszon, brukar de inte ta med sitt krigsmateriel.

Kostar mer att föra tillbaka det än att köpa nytt.

Vi säljer med andra ord per kilo.

Det är begagnade vapen men de fungerar fortfarande.

- Hur många kilo vill ni ha? - Fem tusen.

Jag hade känsla för språk men upptäckte att-

- bäst talar dollar, dinarer, drakmer, rubler, rupier och de jävla punden.

USAs armé var förstås med på ett hörn.

Lönerna var inte bättre på 80-talet än idag, och en del officerare, som-

- löjtnant Colonel Southern behövde pengar till egna krig.

Trevligt att få lära känna er.

Det här är struntsummor, Vit. Småpotatis...

- Vill du bli lagligare? - Nej, olagligare.

Jag skulle ge allt för lite kål och potatis nu.

Det är inte vår strid.

Kom!

Vi drar, kom!

Sälja vapen är som sälja dammsugare. Man ringer runt, tar beställningar...

Jag var en vapenhandlare och försåg alla arméer utom Frälsningsarmén.

Jag sålde Uzi K-pistar tillverkade i Israel till muslimer.

Jag sålde kommunist-tillverkade kulor till fascister.

- Ni ska väl inte sälja dessa? - Personligt bruk...

- 100000 kulor här! - Jag är mycket skjutglad.

"Skjutglad?"

Jag sålde till Afghanistan medan de krigade mot mina sovjetiska kolleger.

Men aldrig till Osama Bin Laden.

Inte av moraliska skäl, men hans checkar saknade täckning.

Mitten av 80-talet fanns mina vapen i 8 av världens 10 största krigszoner.

Leva dubbelliv är inget problem, men tre-eller fyrdubbla liv tar kål på en.

Jag hade franskt, brittiskt, israeliskt och ukrainskt pass.

Och studentvisum till USA, men det är en annan historia.

Jag packade sex portföljer utifrån vem jag var, vart jag skulle i världen.

NORRA CARTAGENA, COLOMBIA - 1989

Utan mina operationer skulle vissa inte kunna föra respektabla krig.

Jag kunde kringgå alla besvärliga vapenembargon.

Det finns tre typer av vapenaffärer.

Vit som är laglig, svart olaglig, och min personliga favoritfärg, grå.

Ibland gjorde jag affären så invecklad, att jag inte visste om de hängde med.

För att lura myndigheterna använde jag koder.

Raketgevär var "mödrar", raketerna "barnen".

Automatkarbinen AK-47 var "Angel King".

Det är Yuri. Ja.

Jo, Raoul, "Angel King" kommer i morgon. Halleluja på dig med.

Om jag skött mitt jobb ska vapenembargo-

- vara nästan omöjligt att upprätthålla.

Okej, ta det lite långsammare. Jag förstår inte vad du säger.

Vad menar du med "blivit tipsade"? Vet de var vi är? Var är dom?

Hur lång tid har jag på mig? "Inte lång?" Vad betyder det?

- Ska vi dra ifrån? - Vi måste lämna fartyget.

Ingen ska nånstans. - Sakta, mycket sakta. Köp mig tid.

Ja, det är Yuri. - Ta ner den där jävla flaggan!

Jag behöver annat namn på fartyget, nåt i vår viktklass.

Du! Över på andra sidan! Vi byter namn. Nu!

Ja, det måste passa.

Jag ser det så här: Vad ligger i ett namn?

Har du ett kortare?

Jag har ofta ändrat flagg för fartyg men aldrig med så kort varsel.

Fan, de närmar sig snabbt.

Va? "Kono?" Hur stavar du det? K... O... N... O, okej, det blir bra.

Kono, K... O... N... O.

Och vi seglar under... holländsk flagg. - En holländsk flagga!

Fortare, annars knäpper jag dig.

Jag har ingen holländsk, men en belgisk.

Han målar ett namn registrerat i jävla Nederländerna.

Jag har en fransk flagga. Häng den på sidan, så blir den... holländsk.

Det är därför du är min bror.

Bra! Och se nu alla oskyldiga ut.

Man säger att var man har sitt pris, men alla fattar inte det.

Interpolagenten Jack Valentine kunde inte köpas, inte med pengar.

För Jack var äran priset.

Det är Kono, inte Kristol.

- Kono, K... O... N... O. - Allt verkar okej, sir.

Okej? Det ser inte okej ut. Jag går ombord.

Meddela att Kristol siktats söder om Aruba.

För övernitiska agenter hade jag sätt för att avskräcka en genomsökning.

Jag märkte mina leveranser "Jordbruksmaskiner."

Ingen lågavlönad tulltjänsteman vill öppna-

- en container "radioaktivt avfall" för att kontrollera innehållet.

Min favorit är blandning av vecko- gamla potatisar och tropisk hetta...

Det stinker.

Sir, Kristol siktad, norrut.

Jag hade underrättelseagenter på lönelistan-

- som skulle förse sina kolleger med kontraspionage.

Regel nr 2: Ha ett idiotsäkert sätt för betalningen, helst i förskott-

- och till offshorekonto. Just därför väljer jag kunder noggrant.

Säga vad man vill om krigsherrar och diktatorer. De har ordningssinne.

De betalar sina räkningar i tid.

Vad är det här?

Sex kilo ren kokain.