HIS & HERS

Folk känner kanske igen mitt ansikte.

De vet kanske vad jag heter.

Men de kommer aldrig att veta vem jag är.

Orkar hon inte ens ringa? Hon har proffs som fixar hår...

Utredningen av mordet på Rachel Hopkins fortsätter.

Polisen undersöker en koppling till St. Hilary's flickskola,

elitinstitutionen som Hopkins en gång i tiden gick på.

Vi gömmer oss bakom versionen av oss själva som vi visar upp för omvärlden.

Hopkins vän, St. Hilary's nuvarande rektor,

Helen Wang, har vägrat att uttala sig.

Men folk förändras inte.

Inte egentligen.

Inte innerst inne.

- Herregud! Det suger. - Rachel, du är så rolig.

- Vet ni vad jag hatar? - Förstaårselever.

Nej, jag hatar osäkra människor.

Usch.

Det är konstigt, för hennes syster är cool.

Hon kanske äter sina känslor.

Tjejen har många känslor.

Hon är nog bara ensam.

Ska vi bjuda hit henne?

Hämta henne. Jag ska ta mer cola.

Hon har nåt i kikaren.

Catherine.

- Sätt dig med oss. - Jag vet inte...

Jag tror inte att de vill ha mig där.

De kan vara snälla ibland.

Hej, Catherine.

- Vad läser du? - Mary Shelleys Frankenstein .

Härligt.

Catherine Kelly!

Hur mår du?

Vilket fint hår du har. Vad är hemligheten?

- Jag har ingen. - Det är mycket finare...

Förlåt. Ta min.

- Det behövs inte. - Jag insisterar.

- Jag behöver inte en ny. - Drick.

- Det smakar som om det är nåt i den. - Det är det.

Piss.

Va?

Hon drack mitt piss!

Herregud!

Jag visste inte om det.

Hej då.

Herregud!

Lexy gräver inte direkt diken eller monterar gipsskivor.

Hon får betalt för att sitta still.

Snyggt, tjejer. Avsluta nu.

- Fulländning kan man inte jäkta. - Skitsnack. Vi måste gå.

- Vi går. Tänder? - Tack så mycket.

Tack, tjejer.

Du har GBI-presskonferensen

om åtalen som de inte rådfrågades om som åklagarmyndigheten väckte.

Och den där löjliga polisreformen. Bla, bla, bla.

- Vi inleder väl med Dahlonega? - Ja, men avsluta storyn sen.

Avsluta? Jag har precis kommit igång.

Det går inte att mjölka en död vit kvinna i oändlighet, oavsett antal knivhugg.

Okej. Titta på mig.

Djupt andetag.

Vi behöver ingen home run. Andra basen duger.

Jag tänkte inleda med några ord.

Jag säger att jag tog ledigt av privata skäl,

men jag är tillbaka och jag är tacksam för allt stöd.

Toppen. Svälj efteråt, som om du har en klump i halsen.

- Vi ser vad tittarnas respons blir, och... - Och vadå?

Vem vet? Drottningens återkomst.

ÄR SEX MED J BÄTTRE?

Herregud.

HUR GÅR DET MED C?

Utpressning? Men varför?

DUMPADE DU J?

Tigg. Tigg, Clyde.

Gillar du det?

Ja, din gris.

Rachel, ta tag i kulorna.

Gillar du det, Clyde?

- Slå honom, Helen! - Gillar du det?

Nu har jag dig!

För helvete!

Du svor som mamma.

Jag vet, gumman. Förlåt.

Förlåt.

Vems mobil är det?

Va? Det är min mobil.

Den är rosa.

Jag vet, men killar kan ha rosa mobiler.

Så kan det vara.

Vad tittar du på?

På mobilen?

Jag tittar bara på några jobbgrejer.

- Mamma sa att middagen är klar. - Jaså?

- Kan du säga att jag kommer? - Ja.

Okej.

- Vem tog sista kycklingklubban? - Vi fick för få.

Jag gillar ju klubborna.

Jag med. Betalade du?

Nej.

Vet du vem som inte heller betalade? Mamma. Varsågod, gumman.

Meg, gå och titta på tv.

- Jag vill vara med morbror Jack. - Gå till vardagsrummet nu.

- Men... - Gör som jag säger.

Ta det lugnt.

Ingen fara. Sätt på Love Island .

- Sätt på Sesam . - Den serien går inte längre, Einstein.

- Vad fan är det med dig? - Vad fan pågår?

Du har ingen aning om hur mycket jag måste hantera varje dag.

- Sätt dig och ät. - Det betvivlar jag inte.

- Sätt på tv:n, för fan! - Lugn. Vad är det med dig?

Rachel var min vän.

Jaså? När träffade du henne senast?

För 20 år sen? Stackars dig.

- Förra veckan på Shellmacken. - Jaså?

- Hon var noga med att hälsa. Varför? - Ingen aning.

- Har du nåt att berätta? - Nej.

Knullade du henne?

Herregud. Det gjorde du.

Hallå. Hallå, lyssna.

Det jag gör privat är min ensak. Förstår du?

Var du med henne natten då hon dog?

- Jag sa ju att jag jobbade sent. - Med vad?

Du är "kriminalpolis" i Lumpkin County.

När jag sa att du fick bo här när din galna fru drog,

så menade jag i några veckor, inte ett år.

Är jag en belastning? För att jag betalar räkningarna, handlar mat och skjutsar Meg?

Jag vill bara fatta.

- Meg, du kan väl gå upp? - Nej.

- Gå till mitt rum. - Gå till ditt rum.

Jag är din mamma!

Toppenmamma. Du lämnar Meg ensam hela dagarna.

Jag kan flytta. Du kan fortsätta att sälja mammas och pappas skit på Ebay.

Fan, du får väl underhåll?

Nej, det går ju inte när du inte vet vem pappan är.

- Dödade du Rachel? - Våga inte anklaga mig.

Gjorde du det, Jack?

Jag är polis. Jag är din bror.

Tror du verkligen att jag skulle kunna göra nåt sånt?

Varför topsade du Meg?

- Lekte ni polis? Allvarligt talat, Jack. - Sluta.

Skulle jag inte märka att min patetiska bror

är ute tre kvällar i veckan och har fått gnistan tillbaka?

Sen blir Rachel mördad, du blir sur och arg igen, samt stinker parfym.

Inte billig parfym, utan dyr som håller länge.

Sorten som Rachel Hopkins var indränkt i på macken.

- Okej! - Nu leker vi polis, Jack.

Var du med henne eller inte?

- Ja. - Ja. Och?

Jag hade sex med henne.

- Var? - I min bil.

Var i Dahlonega, ditt jävla pucko.

I skogen, Zoe. Jag hade sex med henne i skogen.

Sen åkte jag därifrån. Jag vet inte vad som hände.

- Har du berättat för dina snutkompisar? - Då skulle de se på mig som du gör nu.

- Jag gjorde inte Rachel illa. - Se mig i ögonen och säg det.

Kom igen! Jag...

Jag gjorde henne inte illa.

Det gjorde jag inte.

- Hej. - Hej.

Två dna-prov till analys i Rachel Hopkins-utredningen.

Okej. Ta med dem in.

- Det ni gör är fascinerande. - Ja.

Det är jag som har samlat in det genetiska materialet.

Från Clyde Duffie och mig själv.

Hittade han den?

Ursäkta?

Din kollega. Vigselringen.

Han trodde att han kanske hade tappat den här.

Nej.

- Det tror jag inte att han gjorde. - Synd.

Jag låter analysera dem.

Atlanta får spatt när de ser att du är tillbaka, för du är grym. Du är bäst.

- Okej, vi börjar strax. - Okej.

Du hör hemma här.

Jag är här. Jag är så hemskt ledsen.

Min svägerskas barnflicka avbokade. Jag ställde upp, men glömde mobilen.

Strunt samma. Förlåt. Jag är här nu.

Anna. Förlåt. Hoppas att de inte ringde in dig bara för det här.

Jim, hur kunde du?

30 sekunder.

Byt omedelbart.

Jag är ledsen, Anna.

Kör försiktigt, raring.

Föreställningen är slut.

Okej, då kör vi!

Lämna ett meddelande efter tonen.

Hej, mr Duffie. Inspektör Jack Harper. Ring mig så snart ni hör det här.

Vi behöver prata. Okej? Tack.

Vad har du, Boston?

Det vore kanske bra att åka till Sky Country.

Helen Wang kanske vet nåt.

Bry dig inte om det. Nåt annat?

Ni hade rätt om Duffie. Han ringde två samtal innan vi ens hade åkt.

- Först till sin avlidna fru. - Och sen?

Till Helen Wang.

Ett sammanträffande, eller hur?

Är ni... Sir, vad... Var är ni?

- Varför ringer Duffie Helen Wang? - Precis.

För att berätta att vi var på väg till henne?

För att varna henne?

Varna henne för vad?