Another Forever

"En blomma som bara blommar en enda kväll

blir inte mindre ljuvlig för det."

Freud, 1916

Du har kommit till Alice och John. Vi är inte hemma just nu.

Du vet hur man gör. Hej då.

Hej, älskling.

Det är över.

Det var en vacker dag och vi saknade dig verkligen-

- men jag förstår varför du inte kunde komma.

Alice, jag är hemskt ledsen.

Hoppas du vet att jag älskar dig och att jag finns här.

Jag vet att du vet hur mycket John älskade dig.

Okej, vi hörs sen.

Det är jättefint.

Du är galen. Det vet du, va?

- Tycker du om den? - Ja, den är jättefin.

Jag älskar den.

Den är jättefin.

- Du får dirigera. - Mer åt vänster.

Åt vänster. Izquierda.

- Du talar spanska. - Ja.

Perfekt.

Tog du med dig den där därifrån?

Varför då?

Jag försöker förklara med hjälp av tavlan.

Den här konstnärens landskap är otroligt imponerande.

De påverkar mig.

I synnerhet det här. Jag hade velat ta ett sånt foto.

En iakttagare skildras av en annan iakttagare.

Det är som om du iakttar en annan kvinna.

- Det tycker du. - Jag iakttar dig.

Låt mig berätta.

- I mitt eget hem. - Låt mig prata klart.

Med dig på utsidan. Jag hajar.

Det är därför jag föredrar bilder-

som inspirerar.

Det är inte bara bilder som påminner mig om vad jag har gjort.

Det är därför...

Du gillar den eftersom den ser ut som ett foto.

Du har kommit till Alice och John. Vi är inte hemma just nu.

Du vet hur man gör. Hej då.

Alice, det är jag igen.

Jag åker till Amsterdam i morgon bitti.

Jag vill gärna träffa dig innan jag åker. Du kan väl svara?

Okej... Kämpa på, älskling. Jag älskar dig.

Jag känner mig som 20 igen.

Du lever som du vore 20.

Sa jag att jag älskar dig?

- Ja. - När då?

I hissen.

Ja, det sa du.

Sexigt.

Jag älskar det.

Jag älskar det.

Hej, det är dr Ana.

- Hej. - Hej.

- Talar du engelska? - Ja.

Jag söker Ana. Hon ska bo här på andra våningen.

Jag ringde på förut, men ingen verkar vara hemma.

Ana är bortrest.

Vill du lämna ett meddelande?

Ja, kan du hälsa henne att Alice var här?

- Är du Alice? - Ja.

Jag har nåt åt dig. Vänta lite.

Det här är till dig.

Hon lämnade det åt dig.

- Tack. - Ingen orsak.

- Hej. - Tack.

Hej.

Varm choklad, tack.

- Varm choklad? - Ja tack.

Tack.

Kära Alice. De senaste månaderna

har jag skrivit om det här brevet många gånger

eftersom jag varit på resande fot.

Jag hoppas att jag en dag

kommer hitta dig väntande på mig här.

Precis som förr i tiden.

I kuvertet ligger nycklar till mitt hus och min cykel.

Ja, min cykelnyckel. Nu kan du njuta av stan som ortsborna.

Det är en svart cykel till höger om huset.

Jag tar prover

från den där sjön på österrikiska gränsen.

Jag är här till den 16:e.

I köket ligger en väganvisning

om du skulle vilja komma hit.

Det är ett bra miljöombyte för en läkare

som inte har lämnat sjukhuset på åratal.

Han ville alltid att du gjorde det här.

Du behöver det, men stretar emot. Nu är det dags.

Det här är ditt liv.

Du har kommit till dr Ana. Lämna ett meddelande.

Hej. Välkommen. Vad får det lov att vara?

Kaffe? Nåt varmt?

Ja.

En cappuccino?

- Ja. Perfekt. - Okej.

Sa jag att jag älskar dig?

- Var det bra? - Ja.

Vad betyder det?

Publiksuccé.

Publiksuccé.

- Det är väl ett italienskt uttryck? - Ja, typ.

Hur säger man det på spanska?

Hur säger man "jag älskar dig" på portugisiska?

En gång till.

En gång till.

Förlåt?

Du smet från mig, men det gjorde inget.

Jag tog bara ett foto.

Det blev toppen. Vill du se det?

Har du följt efter mig?

Nej, det är...

Det är bara ögonblicket.

Jag är intresserad av ögonblicket.

Jag såg dig och... Du har nåt visst.

Vill du se det?

- Är du fotograf? - Ja.

- Professionell fotograf? - Ja.

Jag jobbar i Salzburg och gör den här resan varje dag.

Jag letar efter trevliga ögonblick.

Vart är du på väg?

Jag missade just mitt tåg.

Missade du tåget?

Vill du leka lite och bli fotad på tåget?

Leka lite?

Ta ett glas, kanske?

Jag bjuder in dig.

- Okej. - Vill du stanna här eller följa med?

- Kom. - Jag följer med dig.

- Din... biljett. - Tack.

Okej.

Jag vet inte om det är gott.