Taps

...allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig.

Den profetiska gåvan, den skall förgå,

tungotalet, det skall tystna,

kunskapen, den skall förgå,

Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad,

men när det fullkomliga kommer,

skall det begränsade förgå.

När jag var barn, talade jag som ett barn,

förstod som ett barn och tänkte som ett barn.

Men sedan jag blev vuxen, har jag lagt bort det barnsliga.

Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då ska vi se ansikte mot ansikte.

Ännu är min kunskap begränsad; då ska den bli som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre,

och störst av dem är kärleken.

Ingen från Bunker Hill har någonsin vägrat gå ut i krig.

I försvar av vårt land och våra principer,

har våra bröder osjälviskt och ädelt gjort den största uppoffringen av alla.

För att ära dem avslutar vi denna examensgudtjänst som vi alltid gjort,

genom att läsa ur minnesboken.

Detta blir sista gången för i år.

Robert S Williams. Examen 1960. Plei Ku.

Dog 19 november 1967.

Scott A Yancey. Examen 1945. Pork Chop Hill.

Dog 26 april 1953.

Henry R Young. Examen 1938. Omaha Beach.

Dog 6 juni 1944.

Clarence M Youngman. Examen 1964. Plei Me.

Dog 22 november 1967.

James J Zimmerman. Examen 1912. Argonne.

Dog 27 september 1918.

Harry McGonigle. Examen 1922. Sing Sing-fängelset.

Lägg av.

- Rocky Ferrilli. Examen 1942. - Sluta nu.

Lefty's bar och grill.

- Drakar och demoner i kväll? - Nej, inte i kväll.

Men tack för att du frågade.

Ha en bra dag.

Billy, vem delar du rum med nästa sommar?

Givakt!

- Det är bra. - Tack, sir.

Vilken trupp är du i nästa år? D eller F?

- Inte så högt. - Jag är i F.

Jag hamnade i kompani A.

Givakt!

Dina strumpor kommer jag inte att sakna...

- Hur ser T-shirten ut, lortgris? - Visa honom kragen.

Utmärkt.

Återgå till era sysslor.

Tack gode Gud.

- Har du sett Shovel? - Inte sen i morse.

Han fick paket från sin mamma idag. Den fjanten gömde det.

Där fanns allt: hemlagad kola, morotskaka, dadelbröd...

Jag är honom på spåren. När jag får tag på honom...

Kom hit med käket!

Förlåt, Hulken.

Ska jag putsa dina skor?

Du kan ju inte gå till generalen med lortiga skor.

Vet du vad jag kommer att hata nästa år, Charlie?

- Att få noviserna varma i kläderna. - Ja.

Ja, sir.

Zen är inget att skratta åt.

- Nej, sir. - Iväg nu.

Tack, sir.

Fyra, fem, sex.

Jag känner alltid samma sug i kroppen när jag hör de orden.

Belägringen var nästan lika hemsk som attackerna,

och de var inte av denna värld. De kom som vågor, en efter en.

Helt likgiltiga inför antalet offer. Kineserna hade många på lager.

De verkade fascinerade av våra Springfield 1903:or.

Gevären som våra krypskyttar använde.

De kallades "den tysta dödens vapen".

Om jag ändå mindes den kinesiska frasen. Den var så vacker.

Blir du aldrig rädd under strid?

Jag var livrädd.

Jag måste ha förlorat 10 kilo i ren skit.

Men rädslan ger dig något annat.

Den gör dig hungrig.

Det är ett citat av Roosevelt. Få se nu...

"Alla män som har känt makten och styrkan under strid,

vet när hjärtat blir hungrigt som en varg."

Vi insåg båda att människan är född till att kriga.

Vi härstammar alla från vikingarna.

Försök att äta något för syns skull.

Annars får jag klagomål från fru Malloy.

Det är utsökt, sir.

Jag hade nog ingen särskild aptit när jag var kadett heller.

Det kan inte vara 45 år sedan. Ingen är så gammal.

Var inte general Black befälhavare då?

Jo, det stämmer.

Vi brukade säga att hans namn beskrev hans hjärta.

Men vi respekterade honom. Han gav alltid hundra procent.

Det kunde gälla krig, rosenodlingar eller att göra män av folk.

Hans fotografi på kontoret skrämde mig när jag var novis.

Det är därför det hänger där.

Du hade älskat honom som en far. Det gjorde jag.

På tal om fäder, är din far fortfarande vid Fort Benning?

Nej, han är vid Fort Polk nu.

En toppsergeant värd sin vikt i guld.

Jag känner många överstar som blivit räddade av en smart sergeant.

Han är säkert mycket stolt över dig.

- Jag hoppas det. - Tack.

Jag får röka en om dagen. Det här är min tredje.

Jag önskar det fanns fler gamla generaler än gamla läkare, men så är det inte.

Fru Malloy, vi tar kaffet och konjaken i arbetsrummet.

Mina herrar?

Jag vet inget om årgången,

men det är sällskapet som räknas, inte sant?

Vad ska vi skåla för?

Låt oss skåla för det som aldrig förändras.

Den beständiga delen av en mans liv.

- Vad då för något? - Ära.

Just precis.

Inbrottssäkert, idiotsäkert, regnsäkert. 100 procent säkert. Ära.

Allt annat påverkas av omständigheter,

och ofta underlägsna mäns nycker.

Men äran är din egen, okränkbar.

Till äran.

Drick upp, mina herrar. Vi har saker att göra.

Bunker Hill har många ceremonier, men en försöker jag hålla privat -

att ta avsked av en major och utnämna en ny.

Det är bara jag som står över dig nu,

vilket innebär ett visst ansvar.

- Det kan väl du intyga, Cooper? - Ja.

Kapten Moreland, likt din föregångare

har du utmärkt dig under ett antal år här på Bunker Hill.

Som bevis på ditt ledarskap och din föredömliga personlighet,

har jag äran att tilldela dig din nya rank som major,

med allt ansvar och alla privilegier det innebär.

De respekterar ranken.

Men de respekterar inte dig om du inte jobbar för det.

Mäns lojalitet är inte lättförtjänt.

- Jag ska göra mitt bästa. - Jag tror på dig.

- Tack, sir. - Grattis, Brian.

- Övergläns mig inte för mycket. - Oroa dig inte.

Om du lyckas hälften så bra vid West Point blir du en utmärkt officer.

Tack, sir. Äran blir din.

Har ni lust att följa mig till administrationsbyggnaden?

Jag ska ha min årliga byråkrati- strid med styrelsen.

Det är helt rätt.

Fråga mig inte vad vi fick till middag.

- Det var något med grön sås. - Vi drack konjak med generalen.

- Otroligt. - Tycker du ens om konjak?

Har inte med saken att göra. Jag avskyr det.

- Ser fina ut. Du förtjänar dem. - Det kunde lika gärna varit dina.

Nä, du. Jag är till hälften civil, på min mammas sida.

Även om jag hjälpte dig med matten, fysiken, militärkunskapen...

- Det stämmer. - Fick du dem?

Vet du inte hur man knackar...?

Där har vi guldet. Jag skulle offra en testikel för dem.

Är det här majoren bor? Får jag röra vid dem? Snälla?

- Jag kan inte fatta det. - Smeta inte ner dem.

Ni skulle ha varit där. Vi talade om strider han utkämpat.

- Åh, fan. - Drack konjak.

- Säkert? - Skålade för ära.

Det kan du berätta för barnbarnen.

Vi ska ha ett toppenår. Det bästa hittills.

Det här ska bli det bästa regementet skolan har sett.

Förbannat bra sagt.

Detta stora tillfälle till ära, major Moreland,

önskas er närvaro ute i hallen.

Höger och vänster om marsch!

"Major Moreland är vår man."

"Han är bäst i vårat land."

Tack, Dave.

Schysst av dig, Shawn. Jag menar det.

Tack.

Kadettkåren kommenderas av major John Cooper.

Den nya kommendören är major Brian Moreland.

Kompani B leds av kadett David Shawn.

Höger blick!

Kompani A leds av kadett JC Pierce.

Kompani C leds av kadett Robert Harris.

Trupp D leds av kadett Alex Dwyer.

Skyldra gevär!

Skyldra gevär!

Manöver!

Manöver!

Mina damer och herrar,

i 141 år har soldater som jag stått här

och givit Amerikas bästa unga män innebörden av ordet "invigning".

Det är en början, har vi hört.

Men idag,

denna dag,

får det en annan betydelse: ett slut.

Ett slut på ett och ett halvt sekels tradition.

Slut på det som står oss närmast.

Jag har blivit informerad om att Bunker Hill ska stängas.

Alla byggnader ska rivas, endast minnena blir kvar.

Styrelsen har beslutat att institutionen ska säljas,

och att marken ska användas till att bygga nya hus.

För att alla seniorer ska hinna ta examen,

och ni övriga ska kunna söka plats på andra institutioner,

har styrelsen varit vänliga att skjuta på datumet ett år.

Ett år.

Jag står här idag och ser ut över alla er unga män,

och påminns om andra unga män,

modiga och övertygade män,

män som gav allt.

I Mexiko, under det katastrofala inbördeskriget.