Prohibition

Hjälp alla att utforska nya världar och idéer.

Stötta din PBS-station.

"Inget behöver reformeras

så som andra människors vanor.

Fanatiker lär sig aldrig det,

även om det skulle stå skrivet i guld

tvärs över himlen.

Det är förbudet som gör allt värdefullt."

Mark Twain

En snöig kväll i januari 1826

red kyrkoherde Lyman Beecher,

pastor i First Congregational Church i Litchfield, Connecticut,

till en församlingsmedlem i nöd.

Den unga mannen var en av hans första konvertiter till kristendom,

och Beecher mindes att han "alltid var kärleksfull och snäll".

Men nåt var fel. Hans fru grät.

"Vad är det?" frågade Beecher.

Hon sa att makens förkärlek för alkohol

överskuggade hans kärlek till henne och till Gud.

Beecher hade hört samma historia från andra, om och om igen.

Jobb och besparingar gick förlorade, och frun och barnen blev misshandlade

på grund av alkohol.

Han bestämde sig för att göra nåt åt det.

Likt slaveri måste handel med starka spritdrycker

ses som syndigt.

Låt den nyktra delen av nationen vakna och förnyas.

Lyman Beechers passionerade predikningar

flera söndagar i rad gav röst åt åsikter som hade höjts

i minst ett halvt århundrade i USA.

Beecher var så vältalig och alkoholen som plåga

hade blivit så genomgående, att när predikningarna publicerades,

så startade det en händelsekedja som inte ens han kunde ha föreställt sig.

I 100 år framöver skulle amerikanerna föra en hetsig diskussion om

hur man skulle hantera de gamla problemen med dryckenskap.

Kampen skulle till slut resultera i ett tillägg

till USA:s konstitution: Spritförbud.

Tanken var att utplåna något av ondo.

Istället gjorde det miljontals laglydiga amerikaner

till förbrytare.

Frågan är i vilken utsträckning vi kan tala om för andra

hur de ska leva sina liv.

Hur mycket kan ett samhälle reglera?

Kan vi verkligen lösa alla problem som vi ser omkring oss?

Det är ett bra exempel på vad som sker

när olika grupper har skilda uppfattningar

om vilket slags beteende som är godtagbart.

Spritförbudet ställde landsbygden mot städerna,

infödda mot nyanlända,

och protestanter mot katoliker.

Det väckte frågor om statens roll,

om individens rättigheter och skyldigheter,

om medel och ändamål och oavsiktliga konsekvenser,

och om vem som egentligen är en äkta amerikan.

Hur fan kunde det hända?

Hur kunde ett frihetsälskande folk,

en nation som är uppbyggd på individens fri- och rättigheter,

besluta i något som känns som ett förryckt ögonblick...

att vi kan bestämma hur folk ska leva sina liv?

I stort sett varje del av konstitutionen handlar om att vidga människors frihet,

förutom spritförbudet,

där man istället begränsade friheten.

När människor går över...

gränsen mellan vår inneboende karaktär som amerikaner

och en alternativ vision

av vad vi borde vara, då får vi problem.

"Det sägs att britter inte kan lösa nåt ordentligt utan en middag.

Amerikaner, däremot, verkar inte kunna lösa nåt utan en drink.

När man ses, dricker man. När man träffar nån ny, dricker man.

När man sluter att avtal, dricker man.

De dricker för att det är varmt och för att det är kallt.

Om det går bra i valen, firar de med att dricka.

Om inte, så dricker de och svär.

De börjar dricka tidigt på morgonen

och slutar sent på kvällen.

De börjar med det tidigt i livet och fortsätter

tills de har en fot i graven."

Kapten Frederick Marryat.

Under stora delar av landets historia,

har alkohol varit lika amerikanskt som äppelpaj.

Hålskeppet på Mayflower, skeppet som förde

de första puritanerna till Massachusetts, var fyllt med öltunnor.

Vid Valley Forge gjorde George Washington sitt bästa

för att hans mannar skulle få en skvätt rom varje dag,

och en skvätt whisky när rommen tog slut.

John Adams inledde varje dag med ett krus starkcider.

Thomas Jefferson samlade fina franska viner

och drömde om dagen då amerikanska vingårdar kunde konkurrera med dem.

Efter Andrew Jacksons installation

trängde sig så många berusade beundrare in i Vita huset

att man var tvungen att flytta ut firandet för att rädda möblerna.

Den unga Abraham Lincoln sålde whisky i tunnor

i sin matvarubutik i New Salem, Illinois.

"Rusdrycker", mindes han senare,

"användes av alla, utan förebråelser."

Den unga Maryland-slaven Frederick Douglass

sa att whisky fick honom att känna sig "som en president,

självsäker och självständig."

Läkare sa att whisky, cider, konjak, rom

och öl var mycket bättre för deras patienter

än vatten ur leriga floder och stillastående vattenpölar.

Präster drack.

Det gjorde även hantverkare och kanalgrävare,

och de män som dök upp vid ladugårdsbyggen, dop,

begravningar, val och offentliga hängningar.

Det var en del av ritualerna,

en del av det sociala samspelet.

Det har alltid funnits där.

Det säger ju nånting.

Kanske får vi aldrig riktigt svar på varför vi behöver det.

Men sett till historien är det uppenbart att vi gör det.

Amerikanerna drack rutinmässigt vid varje måltid,

inklusive frukost.

I många städer ringde en klocka två gånger om dagen

för att signalera "groggtid", så att männen fick lägga ner

det de gjorde på fabrikerna och på kontoren, på kvarnar och fält,

för att höja en skål.

Särskilt i New England hade bondefamiljer

en cidertunna vid dörren,

som man tog för sig av när man kom in.

Cidern var inte lika stark som whisky,

men det var inte sån cider som vi fikar på idag.

I tusentals år

har människor jäst frukter och sädeskorn

för att skapa svaga rusdrycker.

Men på 1800-talet hade rom, whisky och annan destillerad sprit

med betydligt högre alkoholhalt

blivit mycket mer tillgängligt.

Plötsligt var det många

som odlade korn, majs, havre och vete...

som kan destilleras till whisky.

De här ritualerna hade blivit en del av vardagen,

och bönder drack öl...

till frukost, lunch,

eftermiddagsrast och middag.

Men det var 2 % alkohol i det.

Nu drack folk whisky istället.

Det tog ett tag för kulturen att hänga med.

"Vänta lite. Det är nåt som inte stämmer."

År 1830 drack den genomsnittliga amerikanen över 15 år

motsvarande 88 flaskor whisky om året.

Det är tre gånger mer än deras ättlingar på 2000-talet.

Amerikaner lade mer pengar på alkohol varje år

än den federala regeringens sammantagna utgifter.

Alkoholister fyllde nationens fattighus, arbetshus och fängelser.

Fler och fler började oroa sig

för att nationen fylldes av fyllbultar.

När fäders och söners löner

gick åt till sprit,

blev kvinnor och barn offren.

De behandlades illa, övergavs och led brist på mat och husrum.

Alkoholkonsumtionen vid det laget

var ett tecken på manlighet som underminerade manligheten.

Man drack för att visa att man var en man,

men sen blev man full

och kunde inte längre försörja sin familj

och göra sitt jobb.

Man blev våldsam.

Det finns många hänvisningar till lördagskvällens kränkningar.

Det började med att mannen gick ut.

Han lämnade hemmet,

gick till en saloon och söp,

varefter han kom hem och gjorde som han ville.

Skilsmässor fanns inte då.

Polisbeskydd för misshandel i hemmet fanns inte.

Inte heller våldtäkt inom äktenskapet.

Däremot kunde man diskutera alkoholism och vad den gör med män.

Den 5:e april 1840 möttes sex hårt drickande vänner

på en krog i Baltimore och lovade varann

att de aldrig skulle dricka igen.

De etablerade nåt som de stolt kallade

"De nyktra suputernas sällskap",

som de döpte efter republikens första president.

Ryktet spred sig.

Snart dök det upp Washingtonrörelser i varje delstat.

På möten runtom i landet

bekände tusentals alkoholister, många av dem med tårar i ögonen,

sin egen svaghet och avlade rörelsens nykterhetslöfte.

Till slut hade mer än en halv miljon män

skrivit sitt namn i rullarna.

Washingtonrörelsens sätt

att berätta sina historier för varann och för de som man ville rekrytera

var väldigt mäktigt. Det var oerhört personligt.

Det var ingen auktoritetsfigur

från högre upp som sade åt dig vad du skulle göra.

Men prästerna tog avstånd från Washingtonrörelsen

och kallade dem ogudaktiga då de var fräcka nog att hävda

att alkoholister kunde bli nyktra med sina medmänniskors hjälp,

utan nån hjälp från kyrkan.

Det unga landet var mitt i en period av reformer

som drevs på av protestantismens uppvaknande,

som uppmanade alla troende att rena landet

från alla typer av synd.

Samma reformivrare som ledde korståget mot slaveriet

såg drickandet och dess skadliga effekter på individen,

familjen och gemenskapen som lika syndigt och korrumperande.

Rörelsen kallades nykterhetsrörelsen.

Först förespråkade man endast måttfullhet.

Bara starksprit som rom och whisky var förbjudna.

Men sen började folk kräva

total avhållsamhet från alla sorters alkohol,