The Goodbye Girl

TRANSIT RADIOPATRULL

Här är vår hållplats, kom igen.

Vid den här tiden nästa vecka, Kalifornien!

Längtar du?

Jag också.

Har du nånsin varit där?

En gång, i sex veckor, turnerade med nån musikal.

Vi åkte och badade mitt i December.

-Vilken musikal? -Vad gör det för skillnad?

Jag försöker berätta hur vackert det kommer att bli.

Vi ska leta efter ett litet hus uppe i bergen.

-Nära filmstudion? -Ditt fönster vetter mot Warner Bros.

Du kan se dem spränga världen från din säng. Okej?

Kan du förställa dig ett eget apelsinträd? Och citroner!

Jag tror att musikalen var En Spelman på Taket.

Jag minns att jag bodde hos farmor. Jag var fyra och ett halvt.

Du har aldrig varit fyra och ett halvt. Du var 26 när du föddes.

Tror du att jag kommer gå i samma klass?

Såklart. Allt är likadant där, det är bara tre timmar tidigare.

Du går ut yngre.

En tjej från Kalifornien går i vår klass.

Hon gick i skolan med Helen Reddys dotter.

Du då? Efter den här filmen kommer de säga:

"Där är Tony DeForrests lilla flicka."

Men han är inte stjärnan, han är bara skådespelare.

Stjärnor måste först vara skådespelare.

-Och han är inte min riktiga far! -Du är så petig med detaljer!

Får jag visa Tony alla mina saker först?

Senare. Du har läxor att göra.

Vi flyttar om fyra dagar. Måste jag göra läxor?

Tänk om de lär ut hjärnkirurgi mellan nu och fredag?

-Jag vill inte att du går miste om det. -Mamma!

Vi hade det förra vecka i naturvetenskap.

-Menar du allvar? -Dumt! Du vet att du är dum!

Kanske när ni dissekerade grodor. Vad vet jag?

Får jag bara visa honom min nya tröja och mina jeans?

Okej!

Men tvätta ansiktet och borsta håret.

Och inget smink!

Tony?

Älskling?

Är du i badrummet?

Vi har tömt Alexanders!

Vi har köpt allt på rea,

det bäst att du gillar det för vi kan inte lämna tillbaka det.

Jag har köpt en present till dig. Älskling?

Kom ut och titta!

Älskling?

Herregud!

Vad har hänt?

Han är borta!

Han har lämnat oss!

Och åkt till Kalifornien?

Till Italien.

-Får jag läsa det? -Ja.

"Kära Paula, det här är inte ett lätt brev att skriva."

Det börjar inte så bra, eller hur?

"Var fan börjar jag?

Du vet, du och ungen betyder så mycket för mig."

Ungen?

"Jag tackade nej till jobbet i L.A. Det var bara en dålig tv-film i alla fall.

På måndag ringde Stan Fields.

Jag fick Bertolu..."

Bertolucci.

"Bertolucci-filmen."

-Vem är Bertolucci? -En italiensk regissör.

Vad har han regisserat?

Varför ställer du såna frågor nu?

"Det är sex månaders filmande i Spanien och Italien.

Det är en otrolig roll och jag vill ha den. Jag slet häcken--"

-Ge mig det! -"Häcken!" Jag har hört ordet förut.

"Jag slet häcken av mig i tolv år och det börjar äntligen bryta igenom för mig.

Jag sa till dig när du flyttade in att det inte skulle vara permanent.

Jisses. Jag har inte ens skilt mig från Patti än."

Vem är Patti?

-Jag har berättat om henne. -Nej, det har du inte.

Jag trodde att du skulle bli arg om du visste att du bodde med en gift man.

Jag bodde inte med honom, du gjorde det. Jag bodde i rummet bredvid.

De var i princip frånskilda.

"Jag gick tidigt idag för jag trodde inte att ett farväl skulle vara bra för oss."

Det här är en av de värsta breven jag har läst i hela mitt liv.

Visst är det hemskt?

"Jag önskar att jag hade något att lämna dig och ungen."

Lämnade han inget till oss?

"Jag var tvungen att sälja min klocka och kamera för att betala lånehajen."

Var han skyldig hajar pengar?

Jag förklarar en annan gång.

"Men jag vet att du klarar dig. Du kan alltid gå tillbaka till dansen."

Dansa? Jag är 33. Jag kan knappt gå längre.

"Du förtjänar mer än jag kan ge dig.

Jag önskar oss båda all tur man kan ha.

-Hälsa ungen." -Läs inte mer.

Det finns bara ett ord till: "Tony."

Kasta bort det!

Innebär det att vi inte ska till Kalifornien?

Ja.

Det innebär att jag måste göra mina läxor, va?

Lucy.

Och fem, och sex, och sju, och åtta, och nio, och tio, elva tolv,

tretton, fjorton, femton, sexton. Ett, två, tre och fyra.

Och vänd. Ett, två, tre och fyra.

Jag ser dig, Paula. Du kan inte gömma dig! Ner, upp och över.

Två, tre, fyra.

Igen!

Herregud, vad har du gjort med din kropp?

Den dog! Ha lite respekt.

Igen.

Ett, två, tre. Kom igen, Paula, pressa.

Två, tre och fyra.

Paula?

Donna. Donna Douglas.

Jag var flickan på gungan när du var i Company.

Just det! Hej, Donna.

Svårt att komma i form igen?

Det var två år sen. Det är otroligt hur slapp man blir när man är lycklig.

Hej, mrs Crosby.

Åker du ikväll eller imorgon bitti?

Förlåt, vad sa du?

Kollar bara när ni åker.

Vi ska inte till Kalifornien. Jag glömde säga det.

Det var inte bara mig du glömde säga det till. Lägenheten har hyrts ut.

Vänta lite!

Vad menar du? Vad pratar du om?

Vi har betalat till juni. Vi har tre månader kvar.

Du kan inte hyra ut lägenheten i andra hand!

Det ska jag inte! Din unge man gjorde det, älskling.

Har han hyrt ut vår lägenhet i andra hand?

Han talade om det i går kväll.

Hans namn stod på hyresavtalet. Han kan göra vad han vill.

Se bara till att du lämnar den som det var när du kom.

Jag ska inte lämna den!

Jag städade och målade och inredde den! Den är min!

Jag bryr mig inte om vad han har gjort! Förstår du?

Jag har inget med det att göra, älskling! Du kan ta upp det med hyresgästen.

Jag vill inte ha några besvär i min byggnad.

Vilken skitstövel!

Vem är det?

Jag vet inte.

Det kanske är Tony! Han kanske ändrade sig och kom tillbaka.

Du är så ung.

Stanna här.

Vem är det?

Elliot Garfield.

Vem?

Elliot Garfield, från Chicago. Är Tony hemma?

Det finns ingen här som heter så.

Vänta ett ögonblick.

3A, det är rätt lägenhet. Jag var här en gång för ungefär två år sedan.

Jag bryr mig inte vilken lägenhet du har, det finns ingen vad-han-nu-hette här.

Kan du öppna dörren en sekund?

Inte fem över tolv.

Du har en kedja, du kan ha den på. Jag vill bara prata med dig ett ögonblick.

Skynda dig. Min man sover.

Jag tror att det har blivit nåt misstag.

Jag hyr den här lägenheten av min vän, Tony DeForrest.

-Han bor här. -Det blir nyheter för min man, Charlie.

Jag hat ett kvitto i fickan för tre månaders hyra.

Jag skulle ha kommit imorgon men jag kom en dag för tidigt,

för jag börjar jobba här imorgon, jag tänkte att jag kunde sova här.

Du ser lite förvirrad ut. Får jag prata med din man?

Han kommer att vara på 37:de distriktet kl 09.00 i morgon bitti.

Charlie D'Agostino, mordroteln. Godnatt.

Vem var det?

Strunt samma.

Lät inte som "strunt samma."

Tony har hyrt ut lägenheten till nån, men jag släpper inte den. Den är vår.

Sov nu.

Han har hyrt ut lägenheten. Menar du att vi måste flytta?

Över min döda kropp.

Tänk om de tvingar oss?

Låt dem försöka. Sov.

Han har hyrt ut lägenheten. Vilken skitstövel!

Hallå?

Hallå. Är Tony där?

Vem ringer?

Du vet vem som ringer. Jag var just där. Jag känner igen din röst, mrs D'Agostino!

Mrs vem?

D'Agostino! Varför svarar din telefon på Tony DeForrests nummer?

Och varför låser nyckeln han skickade mig med rek upp din dörr?

Vill du ha svar på de frågorna, mrs D'Agostino?

Nej. Du kan väl svara på dem?

Det ska jag.

Jag tror att svaret är att nåt det är nåt skumt på gång.

Jag är blöt som en sill, mrs Vad-du-nu-heter,

och jag har ingenstans att sova i natt.

Jag vill inte lägga mina sista dollar på ett hotell!

Enligt min icke-vattentäta klocka,

är klockan minst 00.20 och tekniskt sett tillhör lägenheten mig.

Kommer jag upp nu och vi diskuterar detta vänligt,

eller ska jag bryta mig in i morgon bitti?

Jag har en pistol! Jag använder den om jag måste!

Växel? Har du växel på en dollar? Skit också!

Jag har en gravid fru i lobbyn. Jag vill bara växla...

Vi har problem, eller hur?

Vi har inte problem. Vi har rättigheter. Ägande är nio tiondelar av lagen.

Vad är den andra tiondelen?

Tyst med dig.

-Är det den sista tiondelen? -Gå och lägg dig. Jag sköter det här.

Hallå?

Jag ringde 37:de distriktet. Det finns ingen Charles D'Agostino på mordroteln.