Lawmen: Bass Reeves

MARS 1862

Stanna!

Håll linjen!

Håll linjen!

Håll linjen!

Retirera!

Modiga män i 11:e!

Gå samman, för tusan!

Spörja är ej hans sak!

Blott att i stridens brak

kämpa och falla rak!

Du ska följa mig, och du ska skjuta.

Anfall!

Ja!

Huzzah!

Huzzah!

Du dödade fel sida.

Jag blir hellre skjuten i ansiktet än i ryggen.

Vi tog 200 fångar och ett batteri med fältkanoner.

Medan McCullochs division led 325 förluster,

med 788

saknade,

förmodade dödade,

deserterade eller förlupna.

En annan utmaning i den här jäkla kampanjen

som vi måste övervinna,

men inget vi inte kan eller inte kommer att göra,

för Gud understödjer alliansen.

Låt oss ajourneras, mina herrar.

Inget krig har nånsin vunnits på tom mage.

Innan middagen, sir, om du inte misstycker,

informera oss när tåget med förnödenheter kommer.

Har det inte kommit?

Det är jag inte medveten om, general.

Trots god vägledning från många hedervärda män här,

fattade du beslutet att lämna våra vagnar kvar

för att dra fördel av vår snabba färd och att kunna överraska.

Vi marscherade snabbt bara för att bli flankerade, utmanövrerade...

och nu, utan förnödenheter.

Major, det kan vara ett olyckligt misstag.

Mitt misstag, verkligen.

Ja, general, verkligen ditt.

Är du färdig?

Jag har hört att du gillar poesi. Stämmer det?

En poet gör vanligen det, major.

Tack.

Jag såg dig.

Vad heter du, soldat?

Jag är ingen soldat, sir.

Bara Bass.

Då är du en varg, Bass.

Vi är olika raser.

Vi känner våra egna.

"...och den vackra fjäderdräkten hos fågeln som aldrig landar,

mindre himmelsk,

besjunger jag en svans."

Precis som jag, mina herrar.

Du är entledigad, major.

Bass!

Det är en alliansav dumhuvuden, Bass.

Det är inte diskuterbart, va?

Nej, sir.

Nej, sir, verkligen.

Fäll ihop mitt tält.

Packa min utrustning.

Lasta hästarna.

Vart tror du att du är på väg?

För att ge hästarna lite av gräset där borta.

Mitt Henry-gevärmå ha tjänat dig väl,

men tro inte att du är nån speciell nu.

Jag tycker inte om din uppsyn.

Svara mig ärligt.

Misstar du mig för nån feg desertör?

Nej. Du är herr Reeves, rätt och slätt.

Jag fick dispens från Van Dorn.

Snarare "Damn Born".

Han kallar det hälsouppskov.

Ursäkta att jag säger det, sir, men du stred inte som en sjuk man.

Jag misstänker att han var trött på mitt sällskap.

Det var ömsesidigt, faktiskt.

Jag förstår inte att generalen intetyckte att du var söt som honung.

Visst stack jag honom en aning?

Djupt, skulle jag påstå.

-Gå och ta ditt gräs. -Ja, sir.

Tro inte att du ska somna medan jag ligger här vaken.

Nej, sir.

Jag beundrar bara Guds skapelse.

Har du nånsin tänkt att Gud kan vara vår skapelse istället?

Nej, sir.

Visst är det mäktigt?

Om du kunde läsa hade du säkert uppskattat Longfellow.

Vem vet, ni två kan ha rätt.

Det kan finnas liv efteråt.

Nåt stort paradis ovanför.

Jag vill fortfarande lära mig,

så att jag kan studera Bibeln.

Du tror väl inte att negrer kommer till den bra delen av himlen?

Sir?

Ser du den storauppdelningen där uppe?

Du ser på alla fina blinkande ljus.

Men om du ska hamna nånstans,

är det där det inte finns någonting.

Bara ett svart tomrum.

Den delen du inte ens tittar på.

Det är bara vita som kommer till den stora dansen, pojk,

om nån kommer nånstans.

Det här är ett ovanligt samtal.

Vänta här.

Ja, sir.

Rachel?

Rachel?

Det är ingen här.

Inte, sir?

När du är färdig, leta då upp mig.

Ja, sir.

Inga kransar. Inga trumpeter.

Bara vi i natt.

Vilken sorglig hemkomst.

Jennie?

Är det du?

Ja.

Är kriget över?

Det är det för mig.

Bass!

Fan ta dig.

Bass!

Den mannen låter dig aldrig vara.

Ska jag säga till honom att jag är din i natt?

Du är min för alltid.

Herrn?

Herr Reeves? Är du där?

Är du där inne, herrn?

Du hittade mig.

Vill du att jag kommer in?

Jag sa att du hittade mig.

Vet du vad jag har grubblat över

hela tiden du tog hand om hästarna

eller gjorde vad som nu än tog dig så lång tid?

Jag funderade.

"Se bara.

Den negern sticker

innan jag ger honom en chans att gå utan påföljd."

Herrn?

Hela jäkla familjen besöker Rachels föräldrar.

Vilken jäkla otur, va?

Vi kan rida dit och väcka dem alla,

ett riktigt ståhej,

eller så kan vi dela en lugn måltid här,

spela en omgång kort.

Ja, sir.

Är det allt? Ska du inte säga mer än så?

Tack, herrn.

Du beter dig som om du inte tror att jag håller mitt ord.

Jo, då. Jag lyssnar.

Jag lyssnar, sir.

Förvirrad, men lyssnar.

Hur förvirrar jag dig, pojk?

Nej, sir, jag säger inte att du förvirrar mig.

Jag säger att jag själv är förvirrad

över hur jag kan gå härifrån utan påföljd.

Här är mitt erbjudande.

Du får bara en chans, snabb och slutlig.

Krig är krig så, och det här är krig.

Efter dina hjältedåd i strid,

är det här vad jag ska göra.

Jag släpper dig fri ikväll.

Jag skriver ett frihetsgivningsbrev

som du alltid kan bära med dig.

Det är mitt löfte.

Det låter väldigt snällt.

Men du måste besegra din herre.

Skynda på.

Ja, sir.

Du räknar, pojk. Jag ser dina läppar röra sig.

Förlåt, sir. Jag måste.

Herregud.

Jag kan inte dra förrän du gör det.

Ja, sir. Jag skyndar mig.

-Är du klar nu? -Klar, herrn.

Nästan perfekt, va?

Min hand är inte illa den heller.

Du tittar först.

Ja, sir.

Ja.

Din Gud har varit god mot mig.

Låt oss se vad han har gett dig.

Det kan inte stämma, pojk.

Inser du vad du har?

Straight flush.

Jag måste gratulera dig.

Det slår många händer.

Par, två par, tretal, stege.

Men det slår inte en kåk.

Och det slår inte...

fyrtal.

Oj, det var nära.

Du spelar inte pokersom jag lärde dig

att skjuta nordstatare, men det var en bra omgång.

Herrn, jag hade en drottning.

Den där hjärter drottning.