Nazi Megastructures

Det var andra världskrigets djärvaste angrepp.

Hela slagskeppet exploderade bara.

Ett japanskt överraskande angrepp från luften på USA: s militära kraft.

Vi måste överrumpla fienden fullständigt.

Planerad med precision.

Det är en väldigt riskabel insats.

Med den mest avancerade bombplanstekniken...

...utvecklad på topphemliga anläggningar.

Där har vi det. Det finns nåt där, som ser rätt lovande ut.

Och skyddat av ett gigantiskt nät av list.

Det är förbluffande.

Ett hisnande militärt vågspel.

Unikt i krigets historia.

Angreppet som skakade USA ända in i märgen. Pearl Harbor.

Andra världskrigets största byggprojekt av Hitler och Japan.

Nu är ruinerna mörka påminnelser om deras fanatiska militära ambition-

och USA: s strid att övervinna den.

Det här är de nazistiska megastrukturernas hemligheter.

08.00, den 7 december, 1941.

Mitsuo Fuchida flög genom tung luftvärnseld-

ovanför Pearl Harbor på Hawaii.

3 000 meters är inte tillräckligt för att undkomma deras luftvärnseld.

Vi har träffats. Det är styrkabeln.

Gör bara inga plötsliga manövrer.

De hade planerat och tränat i flera månader.

Fuchida ledde första attackvågen bombplan mot stillahavsflottan.

De kommande minuterna skulle avslöja om den japanska planen hade funkat.

Det är en väldigt spännande plats.

Som militärhistoriker har jag kommit till Pearl Harbor på Hawaii.

Föreställ er scenen. Denna fridfulla, tysta ö på en söndagsmorgon.

s flotta låg för ankar.

Och plötsligt tog det hus i helvete.

Flyglarmet började tjuta.

Matroser skyndade till däcken för att bemanna luftvärnskanoner-

- mot den japanska luftflottan som hade dykt upp.

De började skjuta upp i luften på höghöjdsbombarna-

- och störtbombarna som kom ned. Några matroser vid sina kanoner-

- tittade ut över vattnet, och de såg plan komma in-

i höjd med fartygets däck.

Torpedflygplan släppte sina torpeder i vattnet.

Tänk er att ni är en nittonårig matros i flottan i Pearl Harbor-

och ni tittar ut över hamnen och allt ni ser är en torpeds kölvatten-

på väg rakt mot ert försvarslösa fartyg.

Ursprunget till angreppet fanns i Japans expansion under 30-talet.

Med brist på naturresurser inledde japanerna en erövringskampanj-

i Sydostasien.

Det var tydligt att de började föra en expansionspolitik-

med militära erövringar.

Djungeltrummorna började trummas på.

År 1937invaderade Japan Kina. En långvarig allierad till USA.

S militärbaser på Filippinerna verkade plötsligt hotade av Japan.

Våren år 1940 flyttade USA sin stillahavsflotta från San Diego-

- till Pearl Harbor på Hawaii. 3 000 miles närmare Japan.

En av världens mäktigaste flottor var nu ett hot-

mot Japans imperialistiska planer.

De kunde inte ignorera den, men Japan hade inte resurserna-

för ett långt, utdraget krig.

De måste hitta ett annat sätt att lösa problemet.

Nu var USA mycket närmare det japanska fastlandet-

och japanerna såg det som en möjlighet.

Om USA: s flotta var i San Diego kunde Japan inte nå den-

- men var det Hawaii fanns det kanske en chans för Japan att slå till-

- och sänka USA: s flotta i Pearl Harbor.

Den 7 januari år 1941. Amiral Isoroku Yamamoto-

- chef för kejserliga flottans kombinerade flotta-

övervägde en idé för en ofattbar plan.

Han skrev ett brev till Japans marinminister.

"Flottan bör angripa och förstöra s flotta i början av kriget."

Yamamoto föreslog ett luftangrepp på USA: s flotta i Hawaii.

"USA: s stridsmoral skulle sjunka så att den inte kunde återhämta sig."

Men för att planen skulle funka måste Japan slå till hårt, fort och först.

Yamamotos plan var extremt djärv, men han insåg-

- att det var endast med ett så djärvt angrepp, ett blixtangrepp-

- som skulle överrumpla USA, som de hade nån chans till framgång.

Huvudmålen var slagskeppen och hangarfartygen-

- i stillavahavsflottan förtöjda 6 000 km från Japan i Pearl Harbor.

Bara avståndet gjorde detta till en enastående utmaning.

När Yamamoto först började publicera sin plan-

- spreds den bland flottans högre officerare-

och de flesta tycker att den är galen.

Det är unikt i krigets historia.

Bara avstånden... Att föra alla dessa flygplan hela vägen från Japan-

- flera tusen km till Hawaii verkade bara som om det var omöjligt.

I februari år 1941 beordrades Minoru Genda, pionjär inom marinflyget-

- att göra en hemlig genomförbarhets- studie av Yamamotos idé.

Han bedömde USA: s flottas styrka och studerade topografin och djupet-

vid Pearl Harbor.

Tolv meter. Sjunkvinkel: tio meter.

Fall. Exakt sju sekunder.

Genda är något av ett oskrivet kort. Han är en våghalsig pilot.

Han är japansk nationalhjälte.

Genda är en av de där killarna som älskar en utmaning.

Efter två veckor träffade konteramiral Takijiru Onishi Genda-

för att höra hans utkast till plan.

Ett angrepp blir svårt, men inte omöjligt.

Huvudmålet är de amerikanska hangarfartygen.

Stillahavsflottans tre hangarfartyg var det stora målet.

Att sänka dem ger Japan dess bästa chans att utdela ett avgörande slag-

- och neutralisera s förmåga att slå tillbaka.

Men vi måste även träffa flygplan på marken.

Våra plan ska använde en kombination av höghöjdsbombning-

störtbombning och torpedbombning.

Och vi måste överrumpla fienden fullständigt.

Gendas plan sattes i verket i fullständig hemlighet.

I Kagoshima i södra Japan upptäcker konfliktarkeologen-

- professor Tony Pollard hur anmärkningsvärt långt japanerna gick-

i sina förberedelser för Pearl Harbor.

Det här är Kagoshimabukten med staden nedanför mig-

- och det var här, sommaren år 1941, som japanska piloter började träna-

- inför en hemlig insats. De visste inte att de tränade-

- inför angreppet på Pearl Harbor. Platsen hade valts-

eftersom den var väldigt lik hamnen.

Pearl Harbors utseende är unikt: ett långt inlopp från havet-

- som leder in en skyddad bukt. En ö i mitten-

- och en massa byggnader runt själva hamnen.

De var allihop egenskaper som fanns i Kagoshimabuktens topografi.

Tar man en båt ut i bukten, förbi vulkanen Sakurajima...

...är det möjligt att hitta platser där piloter finslipade sin bombning.

Denna lilla ö i Kagoshimabukten heter Okiko-

- och den är bara en liten stenklump. Några träd. Runt 500 meter lång.

Men sommaren år 1941 användes den för övningsbombning.

Det enda som flyger ovanför ön nu är de vackra gladorna-

- men år 1941 svepte väldigt annorlunda rovfåglar över ön.

Japanska bombplan släppte sina övningsbomber.

För att Japans djärva plan skulle lyckas måste piloterna bemästra-

- inte bara störtbombning, utan hög-och låghöjdsbombning också.

Detta krävde tid de kanske inte hade.

Spänningen i Stilla havet steg, och krig med USA närmade sig fort.

Juli, år 1941. Japan ockuperade Franska Indokina.

Deras styrkor var nu 1 300 km från amerikanska baser på Filippinerna.

En militär konfrontation kunde ske när som helst...

...men Japan förberedde i hemlighet ett dristigt överraskande angrepp.

Minoru Gendas plan för luftangreppet på Pearl Harbor-

- behövde nån av högsta kaliber för att utföra den.

Han valde en kollega från marinhögskolan.

Örlogskapten Mitsuo Fuchida.

September, år 1941. Fuchida träffade Genda på Kagoshimas flottbas.

- Genda, min gamle vän. Hur är det? - Jag har letat efter dig.

Jag har nåt väldigt hemligt att berätta för dig.

Ni har utsetts till befälhavare för luftangreppsdivisionen...

- ...för ett angrepp mot Pearl Harbor. - Pearl Harbor?

Flottamiral Yamamotos idé är att om krig bryter ut-

- bör vi inleda ett luftangrepp och tillintetgöra USA: s stillahavsflotta.

Ni blir ledare för angreppsstyrkan.

Jag är väldigt hedrad.

Genda tar med Fuchida, eftersom, ett, de är vänner-

och Fuchida tar faktiskt ut Genda.

Genda hoppar ned från en bro.

Fuchida kollar för att se hur långt fallet är.

Ombord på ett japanskt hangarfartyg jobbar personal i hemlighet-

med Genda på angreppsplanen.

Fuchida togs med.

Det här är ön Oahu och här är skeppsvarvet i Pearl Harbor.

Vi angriper den här rutten till där två rader slagskepp ligger förtöjda.

Men det här är för grunt för ett torpedangrepp mot örlogsfartygen.

Pearl Harbor grunda djup, föga mer än tolv meter-

- utgjorde det största hindret för japanerna.

Torpeder släppta från plan dök minst 18 m ned i vattnet-

- innan de nådde ett grundare djup. I Pearl Harbor skulle det innebära-

- att de borrade ned sig i havsbotten och missade sina mål.

Oroa dig inte över torpederna.

Våra ingenjörer har jobbat på en lösning på djupproblemet.

Då är risken värd att ta-

- för att ge maximal förstörelse, men vi kan inte förlita oss på torpeder.

- eller förvänta oss för mycket från störtbombning.

Vi måste jobba på höghöjdsbombning och träna till de är bra nog.

Viktigast av allt måste målet med den här planen hemlighållas.

Till och med för besättningen som tränas inför den. Förstått?

Gendas mariningenjörer brottades med torpedproblemet.

Det är avgörande att de fulländar torped som funkar i grunt vatten.

F.d. soldaten Mark Waycaster letar efter bevis på hur japanerna-

- försökte övervinna dessa skrämmande, tekniska utmaningar.

Undangömd i Omurabukten i södra Japan-

- ligger en mystisk anläggning som heter Katashima.

Katashima är en testanläggning för torpeder-

- som japanska flottan använde för att utveckla sina lufttorpeder.

Där har vi det. Det finns nåt där, som ser rätt lovande ut.

En sak man absolut kan se är att vi har japanska militära byggnader.

Det är mycket lokal betong här. Man kan se hur den går sönder.

Vi har två våningar. Den är vinklad så att den ser ut över bukten-

- och det ger dem en perfekt utsikt ned i bukten.

Det är nån sorts observationspost.

Om de testade torpeden vid den byggnaden och avfyrade den här-

- skulle posten göra att de såg kölvattnen-

- och även se vad djupet på den där torpeden var.

Jag måste ta mig dit och kolla in det.

Se om det är det jag har letat efter.

Man kan se två spår som går rakt ned. En uppsättning går hit åt höger.

Den andra går bort mot det här tornet här.

Det här är absolut bra militär ingenjörskonst.

Man kan titta på det. För det första är det förstärkt betong ända upp.

Till och med själva väggarna. Kolla in det. Det är minst 60 cm.

Den här byggnaden byggdes för att tåla stryk.

Här borta har man... Ser ut som en sprängsäker metalldörr.

Det här kunde mycket väl ha varit en avfyrningsplats för torpeder.

Tjocka väggar och en dörr skulle absorbera sprängkraften-

från en misslyckad torped.

Det här är intressant. Vi har en pir med alla dessa valv i sig.

Det finns fler valv där ön som behövs för att bära upp dess vikt.

Jag tror att de avfyrade torpeder från avfyrningsramper längre ut.