Superman & Lois

Tidigare...

Din mamma ville att vi skulle flytta till Smallville.

- Vad vill Edge göra där? - Han moderniserar kolgruvorna.

Många kommer i arbete igen.

- Farkosten förde mig till jorden. - Är du Superman?

- Hon är min flickvän! - Nåt kom över mig.

Det enda som finns kvar hemifrån - kryptonit...

Jag börjar uppgradera er pansar på en gång, kapten Luthor.

Vad kan man säga om att lämna en plats man älskat?

Alla minnen...

Alla erfarenheter...

Det kan vara förkrossande.

Tills upprymdheten tar över.

För snart inser man att man får skapa nya minnen...

...skaffa sig nya erfarenheter...

Jag behöver skiftnyckeln... Tack för hjälpen.

...och bäst av allt: bli förälskad på nytt.

- Kom spelboken aldrig? - Den borde ha varit här.

Jag vet inte hur jag ska spela, men skit samma.

- Ska jag ringa tränare Gaines? - Nej, det behövs inte.

Jag fick bara två av mina kursval, och spanska i stället för franska.

- Jag har inte tittat på mitt schema. - Det är nog lika kasst som mitt.

- Vi vill prata med dig om skolan. - Vi vill inte att du börjar just nu.

- Var det inte därför vi flyttade hit? - Vi vill ha mer familjetid.

Och bo där det är tryggare för mig att lära dig om dina krafter.

- Jag är lite starkare - än sen? - Du är betydligt starkare.

Och du hade en okulär energifrigörelse.

- En vad? - Heter det verkligen så?

- Ungdomarna höll på att bli skadade. - Jag vet inte ens hur det gick till.

Just precis.

- Så jag ska inte gå i skolan? - Först ska vi lära oss förebygga det.

Varför kan jag inte få en nödradiosändare som mamma?

Det är inte lösningen.

Jag trodde att jag skulle få en chans att börja om här -

- men jag är och förblir ett missfoster, antar jag.

Känns redan som hemma.

Jag ska prata med Eliza.

Jag lovade att finnas där för Jordan, men jag vet inte vad han behöver.

Han behöver bara sin pappa.

Du är verkligen försjunken i dina tankar, va?

Främlingen i krigsrustning gjorde sannerligen intryck på dig.

Han verkade veta mycket om Superman.

Tänk om han vet vilka vi är? Grabbarna, var vi bor...

Pappa kommer att hitta honom.

Under tiden fokuserar vi på det vi kom hit för:

Familjen.

Öppna. Nu!

- Var är den? - Var är vad?

- Kryptoniten! - Kryptoniten?

Var är den?

Vi har inte haft nån på länge.

Jag svär på Gud. Jag kan inte få tag i mer!

Jag antar att ni inte kunde säkra den nödvändiga kryptoniten, kapten.

- Vi måste fortsätta leta. - Jag förstår.

Men er dräkt har låg energinivå.

- Då tar vi farkosten. - Den är knappt driftduglig.

Jag bryr mig inte!

Kal-El får inte göra mot den här världen som han gjorde mot min.

- Jag insåg just en sak... - Jaså?

Det är första gången jag åker till skolan utan dig.

Ja, det känns lite skumt.

- Ingen telefon i dag. - Okej...

Försök att vara öppensinnad.

- Jag älskar dig. - Detsamma.

Vi måste åka.

Kom ihåg om nån frågar: Han är sjuk.

Varför måste vi ha stora vinterjackor?

Ska vi flyga nånstans?

Vi måste göra det. Håll i dig.

Varför får han flyga med pappa medan jag måste gå i skolan?

Vi har åtminstone radio.

Är du redan förvirrad?

Hej...

Ja, jag är faktiskt lite vilsen.

- Världens historia? - Jag visar dig vägen.

Ingen Jordan i dag?

Han mår inget vidare.

- Jaha... - Jag hörde att ni skulle flytta hit.

Och vad ska du föreställa? Nåt slags quarterback-stjärna?

- Jag är hyfsad. - Synd.

- Vi har redan en QB. - Så moget!

Vissa säger att vårt anfallsspel är svårt att lära sig.

I synnerhet om man inte har spelboken.

Hälsa din bror.

Ut och sen vänster. Förlåt.

Tack.

Vad gör vi här?

Jag skulle ha tagit bättre skor.

Vad är det här för ställe?

När min far dog kände jag mig ganska vilsen.

Jag hade många frågor om vem jag var och varför jag hade mina krafter.

Här fick jag mina svar.

Stället kanske kan hjälpa dig liksom det hjälpte mig.

- Det är grejen från farkosten. - Det är en solstenskristall.

Se den som en hårddisk som innehåller hela Kryptons historia.

Du tog alltså med mig till Nordpolen för att läsa om Krypton?

Inte läsa, precis. Snarare... uppleva.

Er familjs historia har sin början i Kryptons andra stad Kryptonopolis.

- Hej, Lois. - Hej, Lana. - Kyle.

Hur mår alla?

Man anpassar sig.

Om du behöver nåt, så tveka inte att ringa.

Kom över till oss på grillfest i morgon, vet jag.

Då har ni en måltid mindre att bekymra er om.

Javisst. Toppen.

- Skriver du om Morgan Edge? - Han är inte den du tror.

Han skapar jobb i Smallville. Det duger gott åt mig.

- Kyle. - Herr borgmästare!

- Allt klart för i kväll? - Ja, sir, vi är redo. - Ursäkta mig.

- Vad händer i kväll? - Det är fullmäktigemöte.

Ska vi säga 19.00 i morgon?

Ja. Vi tar med oss bubbel.

Toppen.

Hoppet började sina.

Planetens naturresurser höll på att uttömmas.

När folket insåg Kryptons öde blev freden till krig.

Det påskyndade planetens undergång.

Vårt hem var förlorat... för evigt.

Det är mycket att ta in, jag vet.

Hur visste du att du skulle göra det här?

Min far visade mig. Min kryptoniska fars AI, alltså.

Jordan... Det här är din farfar.

Mannen du är döpt efter.

- Jor-El. - Du har tagit med din son.

- Varför? - Till skillnad från vad du trodde...

- ...så uppvisar han förmågor. - Jaså.

Då är det möjligt för oss att föra vårt arv vidare trots allt.

Och du, Jordan, är den som kommer att göra det.

- Var har ni hållit hus hela dagen? - Berätta för honom.

Hur gick det?

Jag nådde äntligen fram.

- Vi kör några tester i morgon. - Jag sa ju det.

Lana har bjudit oss på middag i morgon kväll.

Bli inte för långvariga.

- Ska du nånstans? - På fullmäktigemöte.

- Det gäller Edges förslag. - Lois, Lois, Lois...!

- Vi håller på att slå oss till ro. - Jag ska bara lyssna.

Han messade när ni var borta. Sa att han skulle titta förbi.

- Han har arbetsminen. - Jag tar med mig grabbarna.

De ska inte behöva höra om sin pappas galna stalker.

- Hur var det utan mig i dag? - Betydligt bättre, faktiskt.

- Vi borde ha gjort det för länge sen. - Lägg av!

Ni följer med mig, grabbar.

Uppför er.

Vår bepansrade vän slog till mot en svartvapenhandlare...

- ...i Moldavien i går. - Vad tog han?

Vi vet inte än. Men han sprängde stället innan han gav sig av.

- Vad sa han till dig, mer exakt? - Det han visste om Superman.

Och att vi skulle ses igen.

Tja, det vet vi hur vi ska ordna.

- Den här gången kom han i en farkost. - Då har han mer än en rustning.

Mitt folk har lyckats sätta en resonansspårare på den.

Lyfter den igen så har vi honom.

Vi blir inte långvariga, så starta inga bråk.

Hej, Sarah.

För sjuk för skolan, men din mamma tog med dig hit?

Jag kände mig bättre, så...

Jag är hemskt ledsen för det där med spelboken, Jonathan.

- Jag skulle ha gjort nåt om... - Ingen fara. Jag har fått tag i en.

Schyst.

Kan jag hjälpa dig med nåt? Jag såg dig på dinern.

Oj, du är Lois Lane!

- Och du är...? - Chrissy Beppo.

Jag har tänkt presentera mig, men jag har aldrig vågat.

- En journalistkollega. - Smallville Gazette.

Jag ska rapportera om det här. Inte för att det brukar hända mycket.

Vi börjar med att välkomna vår borgmästare George Dean.

Tack, brandchefen, och tack, alla ledamöter.

Jag vet att du jobbar på Daily Planet och allt -

- men om du vill skriva åt Gazette nu när du bor här...

Redaktören slutar inte prata om dig. Du är hennes idol.

Mina damer och herrar - Morgan Edge!

Det är då lugnt här ute.

Enkelt.

Söker du fortfarande det enkla livet?

För den tiden är förbi, Clark. Förbi sen länge.

- Säg till när ni hittar farkosten. - Varför flyttade du familjen hit?

Du tog Lois från där hon hör hemma.

Förstörde Jonathans footballkarriär. Jordan passar aldrig in här.

Du måste ha haft en bra jävla anledning.

Du har berättat för dem att du är Superman.

- Jag kunde inte ljuga längre. - Joho!

- Sam... - Inser du vad du just har gjort?

Du har sabbat deras barndom. Jag har sett hur det här livet -

- har tagit ut sin rätt på Lois, även om hon inte säger nåt till dig.

Och nu tänker du låta grabbarna gå igenom samma helvete.

- Det här håller min familj samman. - Nej, det kommer att slita isär den.

Vad är det, Rosetti? Mongoliet?

Hur många jobb kommer att skapas?

Från instegsnivå till yrkesmän: uppskattningsvis 600.

Då räknar vi inte in kringjobben.

- Om det inte finns fler frågor... - Jag har en fråga.

Jobbsiffran är alltså en uppskattning?

Just det, miss Lane. Det är svårt att garantera ett exakt antal.

Finns det en mer rimlig siffra?

Jag vill inte se det som hände i New Carthage hända här.

- Nämligen? - Nästan 50 % färre jobb än utlovat...

...lön som inte går att leva på - såna saker.

Jag älskar Lois Lane. När hon anar en story så ger hon allt för den.

Även om den rör hennes egen chef.