The Girl from Plainville

PROGRAMMET BASERAS PÅ VERKLIGA HÄNDELSER

MEN ÅTERSPEGLAR INGA VERKLIGA PERSONER ELLER PLATSER.

MICHELLE, DU ÄR DET BÄSTA SOM NÅNSIN HÄNT MIG.

JAG ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID.

VI BORDE GÖRA SOM ROMEO OCH JULIA PÅ SLUTET.

VET DU VAD SOM HÄNDER DÅ?

-JAG ÄLSKAR DIG. -JAG ÄLSKAR DIG MER.

-INGET SÄRSKILT... -VET DU VAD JAG HAR TÄNKT?

-JAG HAR BESTÄMT MIG. -KUL ATT HÖRA.

-ÄR DU TILLBAKA? -INGET MER ATT TÄNKA PÅ.

TÄNK INTE MER. GÖR DET BARA.

OKEJ, JAG FIXAR DET.

JAG TROR PÅ DIG. RADERADE DU MEDDELANDENA?

JAG ÄLSKAR DIG. SÅ MYCKET.

MAMMA TVINGAR MED MIG TILL STRANDEN. JAG GÖR DET EFTERÅT.

SKA DU GÖRA DET NU?

DU KLARAR DET.

13 JULI 2014 MATTAPOISETT, MASSACHUSETTS

-Mrs Roy? -Lynn.

-Har du anmält nån försvunnen? -Han var borta hela natten.

Namnet är Conrad Roy III. Är det ovanligt att han försvinner så här?

Absolut.

Hans mobil är av. Det går till röstbrevlådan. Det händer aldrig.

Hur gammal är han? 18 år?

Säg inte att man väntar 24 timmar när det gäller vuxna.

Han kommer alltid hem.

Det är här han sover. Eller hos Co, hans pappa, mitt ex.

Han har inte heller hört nåt.

Han är ute och kör och letar efter honom.

-Vad kör sonen för bil? -Ford F-250. Svart.

Han kan vara vid hamnen. Han jobbar där med sin pappa.

Finns det nån anledning till att han skulle försvinna?

-Använder han droger? -Lite gräs bara.

-Är du där, David? -Varsågod.

En svart F-250 kan ha synts till-

på K-Marts parkering på Plaza Way 9.

Uppfattat.

Centralen, skicka ambulans, brandkår och rättsläkare.

Uppfattat. Avvakta.

Vad i helvete...?

-Jag ska dit. -Det går inte.

Vänta. Vem är du? Vad heter du?

Vill du veta vad jag heter, kolla i handskfacket, för fan!

Det där är mitt barnbarns bil!

Släpp fram mig! Det är mitt barnbarns bil!

-Hör ni dåligt? -Tro mig, ni vill inte gå dit.

OKÄND HEJ, NÅGRA NYHETER?

INTE ÄN. RINGER SÅ FORT JAG HÖR NÅT

INKOMMANDE SAMTAL

Co?

-Är du med tjejerna nu? -Ja. Hur så?

Det är gul tejp runt vår sons bil.

Vad heter du?

-Och Vazquez? -Storstryk.

Sox kommer ändå sist.

-Sanna mina ord. -"Sanna"?

Tror du att du är Raymond Chandler?

SJÄLVMORD

DEN AVLIDNE CONRAD ROY III

Hör ni! En grabb tog ju sitt liv i helgen.

Ja.

Hade ni tänkt säga nåt eller bara babbla om matchen?

-Conrad Roy. -Ja, känner du honom?

Nej, inte grabben. Men familjen. Inte personligen.

Det står att vi har hans mobil men inget lösenord.

En annan Conrad ringde tidigare.

Han sa att han är grabbens farfar. Han kunde skicka lösenordet.

-Har ni det, då? -Inte än.

Ska jag ringa upp honom?

Du kommer fortfarande att vara patrullerande polis som 80-åring-

om du inte skärper dig.

Sanna mina ord.

TILL MICHELLE VAR STARK...

KOM IHÅG MIG...

JAG MÅR SKIT...

...SNÄLL MOT MIG... KÄMPA VIDARE...

LYS STARKT.

JAG ÄLSKAR DIG.

PAPPA ÄLSKAR JAG...

JAG ÄR LEDSEN...

JAG VAR INTE POJKEN DU VILLE HA... ...ÄNTLIGEN LYCKLIG...

KÄNN INGEN SKULD.

...JOBBA HÅRT... ...LEV LIVET...

...DET HÄR ÄR MITT FARVÄL...

JAG ÄLSKAR DIG OCH VAR LYCKLIG!

FÖRR ELLER SENARE EXPLODERAR JAG

Mrs Roy?

Michelle? Michelle, vad är det?

Conrad är död...

Vem är Conrad?

JAG ÄR RÄDD. ÄR DU OKEJ? JAG ÄLSKAR DIG. SNÄLLA, SVARA.

DU ÄR HOS DIN PAPPA... JAG TRODDE DU VERKLIGEN HADE GJORT DET.

-Det här är konstigt. -Ja, det är klart. Han är död.

-Vi kände inte ens honom. -Hon bad oss komma.

Var snäll, för en gångs skull.

Michelle?

Ni kom!

Det är ingen fara.

Jag kan bara inte fatta att han är borta.

Kan vi få vara ensamma, Hayden?

Dörren!

Hur... Hur är det?

Det betyder så mycket att ni kom.

Ja, det är klart.

Jag vet att jag inte alltid har varit den bästa bästisen.

Det gör inget. Tänk inte på det.

Jag älskade honom så mycket.

-Och han älskade mig. -Klart han gjorde.

Det är mitt fel. Jag borde ha funnits där.

-Jag borde ha vetat... -Säg inte så.

Du sms:ade hela tiden och letade efter honom.

Du skickade typ tusen sms till mig och Cassie.

Ja...

Vänta... Nu när ni är här,

kan ni hjälpa mig att välja kläder till begravningen.

Jag måste se perfekt ut.

För hans mamma och hans familjs skull. Så de förstår att jag bryr mig.

Nåt Conrad hade gillat...

Vad tycker ni?

Kanske nåt med mindre mönster på.

Kanske nåt helsvart?

Ja, den är en fin.

-Den här kanske? -Den kan passa.

Var det självmord?

Ja, han tog en vattenpump från sin farfars förråd.

Vad är det som stör dig?

När jag öppnade mobilen fanns det bara en enda sms-konversation.

Jaha, och?

En 18-åring med en enda sms-konversation på mobilen?

Jag brukar inte gå igenom 18-åringars mobiler.

Men okej, vem var det med?

En viss Michelle Carter.

Okej... Kl. 18.25 skriver han att han nästan är framme.

Hon svarar: "Okej." Sen är det nästan bara hon som skriver.

Jag sammanfattar för att inte tråka ut dig.

Det här är tre timmar senare.

"Snälla, svara mig. Jag är rädd. Jag trodde att du verkligen gjorde det."

Sen raderar han alla konversationer med andra kontakter

och vad han än sms:ade med tjejen innan det första "okej".

-Han döljer nåt. -Ja.

Kan du ta reda på vad?

Du är ju inte här för att jag är vacker att titta på, så...

Tack.

Den här, då?

-Syd? -Ja?

-Den här? -Den blir bra.

-Du hade väl berättat? -Vadå?

Om du visste att han funderade på det.

Ja.

Jag vet inte ens varför jag frågade.

HEJ, MRS ROY. DET HÄR ÄR MICHELLE. HOPPAS DET ÄR OKEJ.

Cocos vän, den där tjejen Michelle, hon är så snäll.

-Har hon sms:at igen? -Ja, hon har det svårt.

Hon vill komma oss nära eller nåt.

Visste du att de stod varandra så nära?

Typ.

-Han lämnade en lapp till henne. -Vad stod det?

Massor. Han älskade henne.

-Är du kär i nån? -Mamma...

-För vi kan prata. -Nej. Herregud, sluta.

-Maten kallnar... -Nej, hon vet.

-Ska jag hämta henne? -Nej.

Varför står det väskor i hallen?

New Hampshire. Vi åker tidigt i morgon. Har du glömt?

-Va? -Vi ska till sjöstugan.

Precis som förra året.

Och året dessförinnan och...

Jag kan inte följa med. Conrad ska begravas. Jag måste dit.

Alla kommer att undra var jag är.

Ledsen, men vi skjuter inte upp resan så du kan...

Det är pappas enda ledighet...

Jag bryr mig inte! Jag ska inte med!

Jag...

Jag måste vara där. Jag måste träffa hans mamma.

Vi känner inte dem, älskling. Förväntar de sig att du ska komma?

Bjöd de in dig?

Det är klart de gjorde! Hur kan du ens säga så?

-Jag beklagar, mrs Roy. -Tack, Rob.

-Säg till om du behöver nåt. -Det ska jag göra.

Riley...

Jag beklagar, mrs Roy.

-Jag finns här. -Jag vet.

-Jag beklagar. -Tack.

Mrs Roy.

Jag heter Gail Carter. Jag beklagar verkligen sorgen.

Jag kan inte ens föreställa mig hur ni mår. Jag vet inte vad jag skulle göra...

Michelle?

Den ungen föddes med havet i blodet.

I Florida sa han att han var så stolt

över att vara en del av en familj med en sån stark historia.

Han och hans far var...

Florida? Var det där ni träffades?

Vi cyklade. Gick längs stranden.

Det var perfekt.

Jag minns den resan. Han kom hem lycklig.

Märkligt att nån stod honom så nära och att vi aldrig träffades.

-Conrad var privat av sig. -Inte med mig.

Jag menade inte...

Se var vi är, det är klart han var.

Det är bara konstigt.