Superman & Lois

Detta har hänt...

-Jag tänker träda ur tjänst. -Du blir svår att ersätta.

John Henry är från en annan jord.

Hon var mamman till min dotter. Jag kommer snart.

Parallella universum med sina egna jordar.

Jag såg dig dö. Jag förlorade Natalie.

När ni var små fick jag ett missfall. Jag tänker kalla henne Natalie.

Du behöver mer tid för sorgearbetet.

Omöjligt...

Mamma?

Mamma?

-Mamma! -Nej, Nat.

Det är komplicerat. Det där är inte din mamma.

Va?

Hon är fortfarande död.

Så varför är du här?

Jag kan förklara.

Du måste säga nåt, Lois.

TRE MÅNADER SENARE

Har vi nån Sancerre?

-Ta en flaska Sauvignon Blanc. -Sancerre är Lanas favorit.

Då får du köpa det på Lark's.

-Verkar nån lovande? -Mer av samma sak.

Perry anställde mig som oerfaren.

En reporter behöver bara visa entusiasm.

Vad är det?

-Var är din bror? -Byter väl om för miljonte gången.

Kom nu, Jordan!

Är nåt på tok?

Du...känner lukten.

-Intressant parfym. -Använde du hela flaskan?

-Vad är det där? -Inget.

-En överraskning till Sarah. -Hela dagen ihop?

-Hon har varit borta i en månad. -Kom hem till middagen.

Det är Natalies första dag i skolan.

-Du kanske borde ringa. -Hon vägrar prata med mig.

Jag har intervjuer som väntar.

-Hur länge ska hon vara så där? -Jag vet inte.

Till bilen nu. Veva ner rutorna.

-Är det så illa? -Det är väldigt starkt.

Kolla idioten. Man får inte kommersialisera Superman så där.

Vi behöver inte bli en turistfälla efter det Morgan Edge gjorde.

Det är bra för ekonomin så många bryr sig inte.

Där är den.

Hej!

-Hej, gumman. Jag har saknat dig. -Det finns mycket att sakna.

Många ser fram emot att träffa dig. Sophie, Jordan...

-Jag med. -Hur var lägret?

Det var skönt att vara där, och det kändes annorlunda som lägerledare.

-Bättre? -Allting är bättre.

-Har du jobbat för The Messenger? -De publicerade min första artikel.

Jag gjorde layouter och korrläste.

Det kan vi behöva hjälp med. Och andra saker.

-Sen gjorde jag hemsidan lönsam. -Har du koll på sånt?

-Jag tjänar mer på min blogg. -Har du en egen blogg?

Jag är "Värst eller bäst"-killen och har 40 000 följare på Twitter.

-Lois. Det här är... -Hej! Jag heter Michael.

"Värst eller bäst"-killen. Kul att träffas. Vi hör av oss.

Tack.

Om det kommer fler som han så avbokar vi intervjuerna.

-Du pratade inte med honom. -Jobbet måste ha prio över följarna.

-Artikeln han skrev var för vinklad. -Du har inte gillat nån kandidat.

-För att ingen duger. -De är de bästa som är tillgängliga.

Vi måste kompromissa om vi ska anställa en ny reporter.

Och vi behöver verkligen hjälp.

Okej då.

Kolla vad som har kommit.

Så spännande!

De är fantastiska. Vad tycks?

Snygg för att vara en kampanjtröja.

Fast med Daniels läckra borgmästaransikte.

Utseendet spelar ingen roll. Han ska besegra George Dean.

Jag tänker anstränga mig för det.

Det är nog Jordan. Jag såg honom komma när jag hämtade kartongen.

-Kommer han nu? -Han vill nog träffa dig.

Han messade inte i förväg.

Hej. Jag vet att jag borde ha messat i förväg-

-men jag längtade efter att få träffa dig.

Du kommer rätt olägligt.

Mamma planerar Daniel Harts borgmästarkampanj och vi väntar folk.

Jag fattar. Kan vi ses vid Atlas Pond om en timme?

Jag vill visa dig en sak.

Kom igen, tjejer! Kämpa!

Way 22! Way 22, hut!

Bra fångat!

Nån verkar gå ut hårt! Bra jobbat.

En till 22:a. Kom igen! Det är dags!

Dags att träna på taktiken.

Du var där och såg det. Inte en enda passning den här veckan.

-Har du pratat med tränaren? -Ja, han vill ta det lugnt med dig.

-Vi har tränat i två veckor. -Du bröt armen förra året.

Men den läkte.

Tränaren vill bara ditt bästa.

Säg att du är frustrerad och hör vad han har att säga.

Du har rätt. Jag visste att du var ett bra val.

-Position? -300 meter.

-Rodret felar! -325!

Jag ska till Hubbards gård och ta en titt på skördetröskan.

Okej, vi blir kvar här.

Hur långt bort är Hubbards gård?

-Namnen? -Natalie Johnson och Henry Johnson.

-Och vi kommer ifrån...? -Planeten kryptonierna förintade.

Vill du verkligen gå på din gamla skola? Det kan bli förvirrande.

-Jag klarar mig. -Om du träffar dubbelgångare då?

-Då låtsas jag inte känna dem. -För de är inte samma personer.

-Den enda jag känner här är du. -Vi får inte väcka uppmärksamhet.

Som när du flyger omkring i en stridsdräkt med Superman?

Natalie... Jag hämtar dig när skolan är slut.

Visst, Henry.

-Jonathan... -Mamma!

-Du måste gå nu, Candice. -Jag är hemskt ledsen.

-Jag han förklara. -Var har du tröjan?

Jag vill inte höra den dumma ursäkten som din hjärna hittar på.

Klä på dig och kom ner. Vi ska prata allvar nu.

Javisst.

Jag känner till konsekvenserna. Låt mig prata med honom.

Vi kan säkert reda ut alltihop.

Han anlände precis. Javisst, sir.

-Är det om ubåten? -Det har inte uppskattats här.

-Jag försökte bara rädda liv. -Det förstår jag.

Du räddade en nordkoreansk atomubåt.

Och de fick tillbaka den. Kunde du inte ha landat på amerikansk mark?

-Jag vill inte lägga mig i... -Geopolitiken.

Vi verkar ha fortsatta problem med att kommunicera med varandra.

Jag fick den här tjänsten eftersom jag visste allt om dig-

och dina räddningar.

Men nu inser jag att jag inte vet nånting om dig.

Det är inte sant, kapten Anderson.

-Men kanske lite sant. -Vi behöver inte vara bästisar.

Men vi måste vara uppriktiga precis som du och general Lane var.

-Det var inte så lätt. -Det är så befälen ser det.

-Det angår inte mig. -Nej... Inte än.

Men om du inte kan intyga-

-att amerikanska intressen går först så får arbetsförhållandena förändras.

Jag kommer att göra allt jag kan för att hjälpa Försvarsmakten.

-Det är inget intygande. -Det blir inte bättre.

-Clark, du måste komma hem. -Jag måste gå.

Vad är så...viktigt nu?

Är allt som det ska? Var är Candice?

-Visste du att hon var här? -Jag körde hem dem efter träningen.

-Gå till ditt rum. -Så gärna.

Det som hände var att jag kom hem-

-och hittade vår omyndiga son halvnaken i sängen med Candice.

Men Jonathan... Hur tänker han?

Han är 15 och var ensam hemma med sin flickvän.

-Du förstår nog vad han tänkte. -Menar du...? Nej.

-Jag gjorde inte sånt i hans ålder. -Då bråds han på sin mamma.

-Ska jag prata med honom? -Nej, han slingrar sig bara.

Vad tror du Jordan gör just nu? Han ville inte säga nåt i morse.

-Han hade en överraskning åt Sarah. -Kommer han undan med det...

...så kan vi vara farföräldrar om nio månader.

-Du verkar inte fatta. -Nej, men jag försöker göra det.

-Var inte så där nu. -Berätta vad som besvärar dig.

-Är det Natalie? -Nej! Det här besvärar mig!

Du lämnade en 15-åring ensam hemma för att ha sex.

-Du verkar klandra mig. -Och du verkar inte bry dig.

-Inte nog för ett nödanrop. -Nu hackar du.

Det är för nödsituationer. Inte för att prata om ungdomsstrul.

Du kan åka till Lana utan mig.

-Visst. -Visst!

Är du färdig nu?

Snart. Ge mig en stund.

Jag vill inte förstöra nåt men ögonbindeln kliar.

Här.

Oj... Hur tände du allihop?

-En trollkarl avslöjar inget. -Men du är ingen trollkarl.

Jag ville göra nåt fint för dig.

-Är allt som det ska? -Jadå.

Polisen grep oss här och jag har mensvärk.

Det visste jag inte.

Det är inget jag brukar messa om.

Vill du åka hem?

Förlåt. Vi kan göra om det när jag inte mår lika dåligt.

-Visst. -Okej.

Här får du en tröja.

Jag vill presentera dig.

Vad vill ni göra med pengarna från Galaxy Holdings?

Enkelt. Vi bygger nåt bättre.

Infrastruktur, samhällssatsningar och en ny lekpark åt barnen.

-Precis vad vi behöver. -Tack.

Det snackas om infrastruktur och parker-

-men lärarna har inte fått löneförhöjning på fem år.

Det var fem år sen lärarna fick påök. Vad tänker du göra åt det?

Jag kan titta närmare på det.

Det Daniel menar är att han brinner för skolan.

Om lärarna förtjänar löneförhöjning så ser han till att de får det.

Så ska det låta!

Jag har redan anställt de bästa.

Kan jag få lite mer räkcocktail? Det är utsökt.

Det här är vår vän Daniel Hart!

Ursäkta att jag är sen.

Ingen fara. Du missar inte så mycket. Var är Lois?

Hon jobbar.

Du är en usel lögnare. Har ni grälat, eller?