Chicago Fire

-Sänk bron! -Det är emot vår policy.

-Det fanns ingen tid att vara artig. -Carver la hand på honom.

I.A.D är här. Du vill nog se det här.

Carver är friad. Jag är glad att jag kunde hjälpa 51:an.

Låtsas inte att du har gjort oss en tjänst. Vi vet vad du går för.

-De tar Martucci nu. -Är Pryma där?

Den är i benet, den detonerade inte. En granat från ett raketgevär.

-Carver, du går med. -Var är Stella?

Vi ska ta oss ut härifrån.

-Ta skydd! -Skydda honom!

Stella? Svara!

Stella!

Enhet tre, gå in!

-Där kan finnas fler sprängämnen. -De vet vad de gör.

Stella! Carver! Ropa om ni hör mig!

Capp, få ut honom. Tony, hjälp till.

Carver, Kidd! Säg nånting!

Hallå? Här inne!

Stella? Stella! Stella, hör du mig?

Ligg still, rör dig inte.

Det är granatsplitter.

Vi har hittat alla, vi behöver två bårar.

Andas.

-Finns det ett utgångshål? -Inte vad jag kan se.

Var inte orolig, Stella. Vi har dig.

Så, jag har dig. Vad hände?

Hon tog hela smällen.

Åk. Vi ses på akuten.

-Pryma? -Han lever, tack vare dig.

Kom igen, kom igen.

-Hjärtfrekvensen slår väl nya rekord. -Den är hög, men det ordnar sig.

Jag har svårt att andas. Lungkollaps?

Jag tror inte det. Det är nog bara chocken.

Ur vägen! Flytta på er!

-Går det bra därbak? -Kör bara.

-Tryck på såret. -Ja, förlåt.

-Vill du ha nåt mot smärtan? -Ja, allt du har.

Jag kan inte...titta på det.

De började skjuta, så hörde vi ett högt "woosh". Sen inget.

-Var det granaten? -Ja.

-Vi väntade på smällen... -Som inte kom.

Nån ropade på sjukvårdare och Kidd och Carver gick in.

Jäklar.

Tack.

-Carver, vill du ha kaffe eller nåt? -Tack, det är bra.

Det måste ha varit en sjujäkla scen därinne.

Det var det.

Säg till om du behöver nåt.

Vi finns här för dig.

Hon...kommer att bli bra.

De ska operera nu för att ta ut splittret.

Det är ett djupt sår, men de säger...

...att hon inte har allvarliga inre skador.

Tack, gode Gud.

När tror de att hon återhämtar sig?

Hon vill nog jobba nästa skift, men kanske om några veckor.

Bilarna får stå resten av skiftet. Hör av dig när du vet mer.

Kom, allihopa. Vi åker tillbaka till stationen.

-Du ville prata med mig? -Kom in och sätt dig.

Du får skriva skaderapporten, det var bara ni två därinne.

Det var en högprofilerad insats så media har redan fått nys om det.

Huvudkontoret vill ha rapporten så snart som möjligt.

-Jag skriver den nu. -Vänta, jag är inte klar.

När nåt sånt här hände på min tid så fick man några sömnpiller-

-och en klapp på axeln, sen nämnde man det aldrig igen.

Sen kom man på att det inte var bästa sättet.

Du blev inte skadad, men det är ändå en traumatisk upplevelse.

Alla skulle förstå om du är ledig några skift.

Så att du kan lätta på trycket, bli klar i huvudet.

Tack, men jag jobbar hellre. Om det är okej.

Ingen tvingar dig till nåt. Om du ändrar dig i morgon bitti-

så kvarstår erbjudandet.

Bra. Då kan du gå.

Här, jag hjälper dig.

Jag är helt väck från smärtlindringen.

-Vad ger de mig? -Hydromorfon.

Inte undra på att jag inte kan känna mina ben.

Har du suttit här hela dagen?

Jag går ingenstans.

-Var hittar jag Stella Kidd? -Runt hörnet där.

-Är du redo för det här? -Ja, för tusan.

Du tog hand om mig när jag hade svårt att sova. Nu har du problem...

Jag mår bra. Jag har energi nog att lyfta en truck.

-Tro mig. -Sexigt.

Jag får nog bara lyfta papper. Fortfarande sexigt?

Ja, när du gör det.

-Ta en paus om du behöver det. -Absolut.

-Hej! -Ja, jag är tillbaka.

Tack för alla välgångsönskningar och presentkorgar.

Men om ni tänker spela mig ett spratt så kan ni glömma det.

-Sånt har jag inte tid med. -Varför tror du att vi...?

Nu ska jag stämma av med Boden.

Sen är jag officiellt tillbaka.

Ska vi säga till Capp att skippa bombvästen till morgonmötet?

-Eller låta honom göra bort sig? -Ingen säger nåt.

Nån borde filma det.

-Är det mina nya slangar? -Nej, det är till Brett.

Ja, den är äntligen här.

-Vad är en överlämningsbox? -Du får se.

-För vapen? -Nej.

Har det nåt med trolleri att göra?

Det är en låda att lägga sin nyfödda bebis i.

Har vi inte redan en lapp på dörren?

Jo, men lådan är temperaturreglerad och har ett inbyggt larmsystem.

Oj. Jag tog för givet att den var färdigmonterad.

Ni kan väl hjälpa mig att sätta ihop den?

Den är för övergivna bebisar.

Ge mig instruktionerna.

Han lovade ringa, men det gjorde han inte så därför ringer jag igen.

I slutet av veckan? Bra. Då väntar jag, tack.

-Vad var det om? -Jag försöker få tag i Emmas chef.

-Han är tydligen extremt upptagen. -Vad vill du honom?

Förklara varför Emma är olämplig att jobba med internutredningar.

-Vill du verkligen bli inblandad? -Jag vill inte, jag måste.

En psykopat ska inte få avgöra om folk ska få jobba eller inte.

Carvers utredning är ur vägen, det är dags för det samtalet nu.

-Om han nånsin ringer tillbaka. -Bara...

Du har rätt, men var försiktig.

Förlåt, jag borde ha knackat. Jag tvättar händerna i köket.

Det är ingen fara, vi duschar och sover ihop.

Du vet vad jag menar. Hur som helst så är jag färdig.

Hur funkade det med Walback när jag var borta?

-Bra. -På riktigt?

Ja, hur så?

Han är överdrivet positiv, du låter sarkastisk när du hälsar.

Jag trodde att det skulle skära sig mellan er.

Nej, vi kom bra överens. Ledsen att göra dig besviken.

Han är en bra styrkeledare, men han är ingen Stella Kidd.

Varför känns det som att du driver med mig?

Stegbil 81, automatlarm. 438 Fillmore Street.

-Är vi på rätt ställe? -438 Fillmore.

Vi kollar.

Så.

Brandkåren! Hallå, är det nån här?

-Brandsläckningssystemet gick igång. -Det luktar inte rök.

Vips, och så var vi färdiga.

-Hör ni det? -Ja, det kommer härifrån.

Jag har den.

Det är nån i fläkttrumman.

-Få ut mig! -Var lugn.

-Vi är från brandkåren. Vad heter du? -Jag måste ut, jag kan inte andas.

-Hur kom du in? -Från taket.

Jag rengjorde fläkten och trillade i.

-Då triggades larmet. -Att såga igenom trumman tar tid.

Det är trångt. Hur skyddar vi honom samtidigt?

Vi lyfter ut honom samma väg. Mouch, du har koll härnere.

Gallo, Carver, vi går upp på taket.

-Håll ut, vi kommer. -Skynda er.

-Jag kommer ner och hämtar dig. -Skynda dig, snälla.

Är vi redo?

-Klart. -Carver?

Vänta, jag gör om knopen.

Den håller, kom igen nu.

-Okej, vänta lite. -Håll.

-Jag har dig. Jag har dig. -Håll!

Jag trär det här över dina handleder. Håll fast så drar vi upp dig.

Vad har hänt? Jag fick en notifikation på mobilen.

Larmet gick när killen som rengjorde fläkten trillade i.

-Vi lyfter ut honom nu? -Vad? Vem?

En ung kille, han rengjorde fläkten.

Vi har stängt idag, ingen jobbar.

Det har varit många inbrott i kvarteret de senaste veckorna.

Ägaren anlände nyss, jag rapporterar in en 10-1.

Så du jobbar inte här?

-Skulle du göra inbrott? -Jag vill bara ut härifrån, snälla.

-Är du beväpnad? -Nej, jag svär.

-Dra upp henne, han är kriminell. -Kidd kan hantera det.

-Gallo! -Hon bestämmer själv.

-Klart! Dra upp mig! -Uppfattat.

Vänta.

-Hitta inte på nåt dumt. -Jag tror att min fot är bruten.

Jag sitter med honom.

-Hej, chefen. Har du tid? -Kom in.

Jag ville inte störa dig med det här, men...

...jag har ingen annan att vända mig till.

Jag vet inte vad du vet om vad Emma Jacobs ställde till med här...

-Jag vet en del. -Jag vill prata med hennes chef.

Han bör veta att hon utövade utpressning mot sin förra chef.

Men han ringer inte tillbaka.

-Vill du att jag hjälper till? -Jag hoppades på det.

Jag vet att han tar ditt samtal.

Jag vet att Emma Jacobs är ett känsligt ämne för dig.

Det handlar inte om gammalt groll. Jag vill se till-

-att hon inte har möjlighet att förstöra människors liv.

Hon kunde ha sabbat Carvers karriär. Det här handlar inte om hämnd.

-Bra, hämnd är en återvändsgränd. -Jag håller med.

Ringer du honom?

-Det gör jag. -Tack, chefen.

-Hur gick första utryckningen? -Den var skum.

-Vad är det där? -Åratal av italienskt stekflott.

-Du fick klättra? -Alltid lika kul.

Jag berättar mer sen, jag måste prata med Carver.

Slog du i huvudet när jag var borta? Jag kände inte igen dig idag.