A Rebel Born

HERNANDO I MISSISSIPPI 20 ÅR FÖRE INBÖRDESKRIGET

- Pastorn. - Herr Matlock.

Ni minns väl min systerdotter Mary Ann? Hon kom just hem från skolan.

- God middag, sir. - Ni har blivit en vacker ung dam.

- Vi måste bjuda honom på middag. - Absolut, Sam.

Det vore en ära, men nu har jag annat att stå i. Ursäktar ni?

Adjö, sir.

Goda nyheter, det är tvillingar. Se till att hon dricker teet och vilar.

Tack för att ni kom till stan, mor Thorn. Jag var rädd att förlora henne.

Ni får skinka efter slakten.

Behåll skinkan till familjen eller sälj den. Jag kan skaffa egen.

Tack.

- Måste jag umgås med hans vänner? - Det är för ditt eget bästa.

Jag vill välja min egen make.

Kommer ni till stan för att mätta magen, så bör ni mätta själen i kyrkan.

Helga sabbaten, står det i bibeln.

Min kyrka är ingen trälåda. Jag kan se solen gå upp och ned.

För mig är alla dagar heliga.

- Se er för. - Sköt dig själv, grabben!

- Vad gäller saken, Matlock? - Vi har en skuld att göra upp.

- Vi har redan betalat. - Jag har inget otalt med dig.

Försvinn, om ni vet ert eget bästa.

- Ingen går förrän din morbror betalat. - Hör ni illa, eller?

Nu är ni illa ute, båda två!

- In bakom trädet, grabben. - Elisabeth, ta hem Mary Ann.

Damerna verkar ha råkat i trubbel.

Snälle herrn, vi sitter fast och har suttit här längre än vi vill minnas.

Jag föreslår att ni avlägsnar er från platsen med hast.

Annars får ni en läxa ni sent ska glömma.

Forrest var namnet, frun. Nathan Bedford Forrest.

Fru Montgomery. Min dotter Mary Ann.

- Vi står i tacksamhetsskuld till er. - Jag hjälper alltid det täcka könet.

Jag skulle gärna besöka er någon gång.

Gärna, herr Forrest. Min Make William gick till Jesus för några år sedan.

Vi huserar hos min morbror, pastor Samuel M Cowan i Horn Lake.

Mary Ann, vi måste bege oss hemåt.

Adjö, damerna.

- Han är en stilig ung man. - Glöm honom, Mary Ann.

Det var på tiden att ni kom.

- Hur vet ni vem jag är? - Jag hör det pratas. Sätt er.

Det pratas om er med. Vissa säger helbrägdagörare, andra häxa.

- Jag vill veta vad ni gör och hur. - Jag är en helare, eller medicinkvinna.

Jag varken åderlåter eller amputerar.

Men jag känner till växterna här, vad de gör och vad jag kan göra med dem.

- Hur vet ni det? - Från min mor och min mormor.

Kvinnorna i min familj har varit helare i tusen år.

Jag lär mig av indianer och läkare.

Alla möjliga kommer till mig, mina omslag och brygder lindrar smärtorna.

- Jag följer jordens lag. - Jordens lag? Vad fasiken är det?

Jordens lag säger att alla har gåvor som vi ska bruka för att hjälpa varandra.

Människans lag säger att viss hudfärg är bättre och att män är bättre än kvinnor.

Det är inte rätt och det är därför alla är så jädrans olyckliga.

Därför följer jag jordens lag.

Jag har ett problem. Jag har träffat en söt, rar flicka jag vill gifta mig med.

Men hon är pastor Samuels skyddsling. Han tycker inte om mig.

Han tycker inte om mig heller. Vi är syndare på väg till helvetet för honom.

- Men jag vet mer än han. - Som vad?

- Brukar du titta på stjärnorna? - Jag älskar när de lyser upp himlen.

Alla stjärnor har sin plats, precis som pastorn och folket i samhället.

Emellanåt är det en komet som far över himlen.

Den lyser starkare och går sin egen väg. Du är den kometen, pojk.

Du ska inte bli en bonde med jord under naglarna.

Du ska få ett stort hus, ett företag och leda män i strid en vacker dag.

- Jag vill ju gifta mig med Mary Ann nu. - En sak ska du veta om kristna.

- De älskar omvända syndare. - Och det är jag ju.

- Hette ni Woods? - Nej, Nathan Bedford Forrest med två R.

Vad jag förstår vill ni fråga om lov -

- att få gifta er med min oskyldiga, vackra systerdotter Mary Ann.

Ja, sir.

Stämmer det att ni är här för att anhålla om hennes hand i giftermål?

Det stämmer.

"Herren lät Adam falla i djup dvala."

"Han tog ett av hans revben och förslöt köttet däromkring."

"Av revbenet herren tagit skapade han kvinnan och förde inför mannen."

"Adam sade: Detta är nu ben av mitt ben och kött av mitt kött."

"Hon ska heta kvinna, för hon togs ur mannen."

"Därför ska en man lämna sina föräldrar för sin hustru. De ska bliva ett kött!"

Förstår du vad skriften innebär?

Då jag bara gått sex år i skolan och inte är bekant med Skriften förstår jag inte.

Gud talar här om äktenskapets allvar. Förstår du inte detta?

Jag vore en perfekt gemål för henne.

Jag skulle inte ens låta er umgås, än mindre gifta er!

- Vad tänker du, pojk? - Jag vore en utmärkt gemål åt henne.

Enligt ditt rykte är du en lögnare, en skrävlare och ett fyllo.

Mary Ann är en kristen flicka.

Ni har rätt, sir. Just därför avser jag att gifta mig med henne.

Mor, allt går precis som jag hoppades.

- Vill du verkligen gifta dig med honom? - Ja, det vill jag.

Minns du vårt samtal?

Mor, jag ska gifta mig med Nathan Bedford Forrest.

De kommande 20 åren utvidgade Nathan Bedford Forrest sitt företag -

- och blev en av söderns förmögnaste män.

1861, då krigets orosmoln väntade vid horisonten -

- började skattekriget mellan nord och syd påverka Forrests verksamhet.

- Tackar hjärtligast, fröken. - Abigail, hur mår er lilla?

Vi skickade vår läkare till er och hon hämtar sig fint efter fallet från hästen.

Frun, hon var dålig, men nu mår hon mycket bättre. Tack, frun.

Det var skönt att höra.

Nathan, jag oroas av pratet om den oroliga stämningen.

Vad tror du att den innebär?

Det handlar om pengar. Sydstatare vill förenkla, nordstatare vill komplicera.

Hur påverkar skattekriget vårat företag?

Ja, inte hjälper det. Jag får god lust att banka lite vett i dem i Washington.

Älskling, vi får inte brusa upp.

Varför grubblar du?

När vi ändå talar om ditt humör -

- skulle jag verkligen vilja att du följer med till kyrkan på söndag.

Församlingen vill träffa dig.

Precis som jag oroar de sig för din frälsning.

Jag behöver inte lyssna på heligt tjafs.

Livet är bättre som kristen, älskling. Gud älskar dig och vill frälsa dig.

Din oro för min själ är rörande -

- men varför läsa en obegriplig bok? Gud hjälper de som hjälper sig själva.

Ja, vi fokuserar på att hjälpa familjen.

- Ja, hårda tider stundar väl. - Varför tror du det?

Nordstatarna går inte att undervisa. De tror att Boston är universums mitt.

KRIG

Kort efter att Lincoln svors in som USA: s president 1861 -

- anföll separatiststyrkor Fort Sumter i South Carolina. Inbördeskriget var här.

Två månader efter stridernas början -

- besökte Nathan Bedford Forrest och hans son ett rekryteringskontor.

Mina herrar. Nu när Tennessee ska träda ur unionen -

bör man ta värvning i armén.

- Alla vill bryta sig ur numera. - På tiden. Dags att knäppa nordstatare.

- Vad säger du, Nathan? - Vi måste, Lincoln har invaderat oss.

Det är över till jul. En sydstatare kan slå ut fem nordstatare.

Nathan, ett ord mellan fyra ögon?

Nathan, jag har känt dig länge och jag kände din pappa.

Han var en bra karl.

Han lämnade oss alltför tidigt 1837. Han var väl en bra smed?

Din mor gifte väl om sig?

Det kvittar. När du skriver under tar du värvning som menig i armén.

Det innebär att du hamnar i kapten Whites gevärsförband till häst.

- Vem är grabben? - Min son Willie.

- Vill du bli sydstatssoldat? - Jag vill jaga nordstatare med pappa.

De är visst fula och stinker stall. De umgås med Satan.

- Du har rätt, det har jag sett själv. - Var är ohyran?

Nathan, han är lite för ung enligt lag.

Hans ålder. Jag ser till att han kommer in.

Nathan Bedford Forrest värvades som menig i sydstatsarmén -

- men steg i graderna till sergeant då han red bra och var en god ledare.

God morgon, boss.

Jag är sydstatsofficer nu, med ett eget kompani.

- Ni sitter visst till häst, sir. - Ja, i kavalleriet.

Vill herrarna ta värvning?

- Får vi rida med er? - Visst.

Vapen, då? Får vi egna gevär?

Ni får inte bara egna vapen, utan drillas som riktiga soldater.

- Prisad vare herren. - Vem vill slåss för Jefferson Davies?

Vår frihet, då, sir?

Tala med Apollo om saken, så talar han om vad jag tycker om det.

- Ni kämpar bland de bästa i södern. - Vi blir hjältar allihop.

Jag är stolt att vara ert befäl.

- Ville ni tala med mig, sir? - Jag har goda nyheter, Apollo.

Ditt folk har velat diskutera villkoren och deras frihet.

Jag stänger min slavhandel idag.

Ursäkta, sir. Kan jag anta att ni ger oss vår frihet?

Ja, Apollo. Ni är fria.

Men sir... Ert företag, då? Pengarna?

Företaget får ta den förlusten.

Välsigne er.

De som vill, får stanna som arbetare och de som vill gå är fria.

Jag förstår, sir.

Det första slaget vid Murfreesboro i Tennessee. Den 13 juli 1862.

GENERAL SAMUEL COOPERS HEM RICHMOND I VIRGINIA

Vilken ära, senator Haynes.

Tack för att ni kommit ända från Tennessee för att tala med mig.

Jag uppskattar att ni tar er tid att träffa mig.

Ert brev fokuserade mycket på er oro -

- över att befordra Nathan Bedford Forrest till brigadgeneral.

Ja, general. Ni ska veta att det tynger mitt hjärta att komma hit idag.

Där hemma vill vi inget hellre -

- än att få en tvättäkta hjälte från Tennessee.

- Så ni rekommenderar inte befordran? - Definitivt inte.

Är han olämplig för graden?

Han är olämplig som befäl, oavsett grad i sydstatsarmén. Punkt.

Det var hårda ord, senatorn. Var god och förklara.

Det är inte hörsägen, jag har sett det själv.

Jag har haft nöjet att delta i två officersmöten med karln.

Det var möten där man tog fram strategier -

- och idéer för att skicka tillbaka nordstatarna till där de kom ifrån.

Ibland är mötena produktiva.

Under mötet, hela mötet, satt Forrest på ändan -

med benen i kors som en indian.

Han sa inte ett ord och bidrog inte alls till konversationen.

Det påminner om min förstfödde när han var fem år.

Precis, helt respektlös. Han ansåg sig inte behöva vara där.

Vad mer?

Vid det andra mötet hade Forrest med sig sina privata vakter.

Vissa befäl gör så.

General, hans vakter var svartingar. Helt svarta!

De var hans slavar, han är stolt över det. Han tilltalar dem vid förnamn.

Herrejösses. Det låter ovanligt.

De andra befälen vill inte arbeta med honom. De förstår -

- att det måste vara ordning på slagfältet.

Forrest är bara en gorilla.

Senatorn, jag lovar att se över saken.

Jag vill att ni, så snart som möjligt, tar in rapporter från de andra befälen.

De måste inte hålla med er ståndpunkt -

- men jag vill att de styrker era iakttagelser och er berättelse.