Seinfeld

Tuggummi är en märklig uppfinning. Inte flytande, inte fast, inte mat.

Vad är det? Det är ingenting.

Det håller igång käken.

I plugget blev lärarna rasande om de kom på en med tuggummi.

Som vuxen kan jag förstå det, för man verkar så nonchalant.

Var andra världskriget en viktig händelse? Visst.

Landsteg en människa på månen 1969? Visst.

Det köper jag!

Är hon lycklig?

- Vem då? - Kassörskan.

- Ruthie Cohen? - Vet du vad hon heter?

- Jag har aldrig pratat med henne. - Det är därför hon är lycklig!

God morgon, mina herrar.

- Vad är detta? - Senaste erbjudandet från The Alex.

- Den stinkande gamla biografen? - Den luktar bättre nu.

- "Spartacus"? - Det är en sällsynt arkivkopia.

Tolv extraminuter, cinemascope.

Går ni klockan ett får ni höra Jeffrey Haarwood.

- Vilken Jeffrey? - Haarwood.

Han hjälpte till med kläderna och har mycket att berätta.

Varför betala för en film jag kan se på tv?

Varför gå på restaurang när du kan lägga nåt i mikron?

Varför gå till parken och flyga med drake när du kan ta ett piller?

- Jag ska träffa Lloyd Braun här. - Varför det?

Han använder sina kontakter för att få biografen k-märkt.

- Han sabbade ju Dinkins kampanj. - Sen fick han ett nervsammanbrott.

Han var några månader på ett hem. Men han mår mycket bättre nu.

Jag tog honom under mitt beskydd. Han behöver ändå vårt stöd.

- Behandla honom som en i gänget. - Sammanbrott, va?

- Hej, Kramer. - Lloyd!

- Jerry, George. - Hej, Lloyd.

- Hur är det med dig? - Bara bra, George!

- Tuggummi? - Intressant paket.

Det är från Kina. Smaka på en bit. Det är det godaste du smakat.

Ja, vi ska smaka och säga hur gott det är!

- George? - Nej tack.

- Var fick du tag på det? - Från en vän i Chinatown.

- Jag kan fråga var han fick det. - Nej, det behövs inte.

Lloyd är fullt kapabel att hitta tuggummit!

- Okej. - Det är jättegott!

Ruthie Cohen gav mig fel växel. Visst betalade jag med 20 dollar?

Nu har jag äntligen kommit på vad tuggummit smakar. Lite beskt!

- Vad är det för sort? - Lloyd Braun gav mig det.

Hur mår han?

Han fick ett nervsammanbrott. De spärrade in honom!

Jag gjorde ju slut med Lloyd. Det var väl inte mitt fel?

När vi gjorde slut babblade jag osammanhängande i flera månader!

Mamma sa alltid: "Varför kan du inte vara mer som Lloyd Braun?"

- Till sist blev han som du. - Jag måste gå.

- Följer du med på "Spartacus"? - Jag ska till mina föräldrar.

- De är väl bortresta? - Det är därför jag åker dit nu!

- Georgie! - Mr Lazzari.

- Så du är på besök? - Jag ska lämna några julklappar.

Tjusig bil. Le Baron?

Ja, 83:a. Den har varit Jon Voights.

- Skådespelaren? - Ja...

- Får jag titta under huven? - Visst, du kan allt om bilar.

- Deena, se vem som är här. - George Costanza, är det du?

Ge mig en kram.

- Du är lika söt som på high school. - Vilken tokig tid.

På tal om tokig, hörde du om Lloyd Braun?

The Alex byggdes 1922 under biografpalatsens gyllene era.

Små reparationer 1941, 47, 52, 58, 63...

- Och nyligen fram till i dag. - Du går verkligen in för det!

Grädden på moset är en k-märkning. Hoppas Lloyd Braun kan ordna det.

- Tror du verkligen det? - Lloyd Braun klarar allt han vill!

- Du borde hälsa på honom. - Är han här?

Lloyd!

Vi har reserverat platser så vi kan sitta ihop.

Jerry och jag måste sitta längst fram.

Han har glömt sina glasögon...

Tack ändå. Vi ses efteråt.

Konstigt. Jag är kanske galen, men Jerry har väl inga glasögon?

Du är inte galen! Han har bara glömt dem.

Inte galen!

Varför kunde vi inte sitta där bak?

Jag ville inte att Lloyd skulle tro nåt. Det känns obehagligt.

Så synd om dig...

- Stackars Lloyd... - Han är spritt språngande galen.

Jag kan inte ta så lätt på det efter vad som hände med pappsen.

Vad hände med honom?

Han fick ett nervsammanbrott i fjol. Det är därför jag tar hand om honom.

Såna görs inte nuförtiden!

- Har han inte bilverkstan längre? - Det blev för mycket för honom.

Jag måste åka. Jag ska vara nånstans!

Nu räcker det!

Pappsen!

- Synd att du glömde glasögonen. - Jag vet inte vad jag tänkte på.

- Gillade du tuggummit? - Han älskade det!

Det finns inget lyse på damtoan.

- Hur är det? - Jag satt för nära filmduken.

Jag behöver ett varmt bad.

Varför måste han alltid vattna?

Det blir översvämning! Han kan väl använda en kvast?

Jag gör vad du vill!

Ta på dig glasögonen. Lloyd kommer snart.

Han tror att du har glasögon. De är från hittegodset på The Alex.

Jag tar inte på mig dem!

Då tror han att ni båda inte ville sitta med honom! Det var ju bra.

Jag var här i förmiddags.

Jag betalade med 20 dollar men fick bara växel på 10.

- Det tror jag inte. - Jag kan bevisa det.

Jag klottrade på sedeln. Har du en med stora läppar är det min.

- Kan du öppna kassaapparaten? - Bara om du köper nåt.

- Då köper jag tuggummi. - Hej, George.

- Du gillade ju inte tuggummi. - Titta då.

- Jag gav den till dig! - Jag har lite bråttom.

Bra... - Ursäkta mig.

Jag tänker inte glömma det här!

- Jerry, se vem som är här. - Lloyd!

Jag har mer tuggummi.

- Vi kan väl tugga lite? - Okej...

Det här är vad julen handlar om, tre kompisar som tuggar tuggummi!

- Lloyd tror han kan ordna mer. - Han är flitig.

Han klarar säkert allt han vill.

Importören finns i Chinatown. Jag kan presentera er.

- Det behövs inte. - Lloyd vill göra dig en tjänst.

- Jag vet det. - Om du inte vill...

Jodå, det är snällt av dig. Jerry är tacksam.

- Eller hur, Jerry? - Visst, Kramer.

- Vad sägs om Elaine i dag? - Det var helt otroligt!

- Hon klädde nästan av sig. - Jag såg inget.