The Chalk Line (Jaula)

NETFLIX PRESENTERAR

NYKTERHETSKONTROLL

Är du okej?

Jag gör mitt bästa.

Och vad är det?

FREDAG, 16 OKTOBER ALARM

Paula, se upp. Sakta ner. Det är nåt där.

- Det är nån där. - Simón.

Simón!

Hallå?

Är du okej?

Nej.

- Vänta. - Hallå, vänta. Hallå!

- Se upp! - Sakta ner! Stanna!

- Se upp! - Stanna!

- Är du okej? - Ja.

Är du okej?

- Jag ringer ambulansen. - Vi hinner inte. Hämta bilen.

Hon är illa däran. Vi borde ha inväntat ambulansen.

Tvärtom. Ni räddade henne genom att köra hit henne så snabbt.

Motorcykeln körde ju inte på henne.

Det är inte problemet. Hon var väldigt sjuk redan då ni hittade henne.

- Vad är det med henne? - Vi tar fortfarande prover.

- Och hennes föräldrar? - Vi försöker hitta dem.

Inga försvunna flickor har rapporterats in.

Pratade ni med henne när ni hittade henne? Sa hon nåt?

- Inget. - Nej, inget.

ALARM

Hur vet ni att hon heter Clara när hon inte pratar?

En sjuksköterska heter så. Hon reagerade när hon hörde det namnet.

- Har hon sagt nåt? - Inget.

- Varför pratar hon inte? - Vi vet inte.

Det finns många orsaker till att man är stum.

Hur blev hon så sjuk? Vad kan ha orsakat det?

Vi har flera obesvarade frågor.

Enligt läkarna hjälper behandlingen, det är det viktiga.

Snart kommer hon att vara i god fysisk form.

Vad hände?

Varför blev det så här? Hände nåt med de andra barnen?

Hördu…

Okej.

Vill du att vi stannar kvar?

Clara?

Ja? Heter du Clara?

Vi stannar här.

- Hur vet de hur gammal hon är? - De röntgade hennes handled.

- Hennes föräldrar, då? - De kan inte hitta dem.

- Har de sagt nåt mer? - Nej.

De vet inte mycket, och de har inte sagt mycket heller.

Herregud, vad kan ha hänt med den stackars flickan?

Hemskt.

Hade hon utsatts för övergrepp?

Nej.

Får hon stanna på sjukhuset ett tag?

- Hon är väldigt sjuk. - Hennes njurar fungerar knappt.

- De vet inte om det är genetiskt, eller… - Så hemskt.

Därför är det viktigt att hitta hennes föräldrar.

Man borde skära pungen av alla pedofiler.

Lägg den där åt henne.

- Ursäkta mig, mår hon inte bra? - Hon är nedsövd.

Varför är hon fastbunden?

Av säkerhetsskäl.

Simón.

Ni får inte släppa loss henne.

- Clara. - Förlåt mig.

Ni får inte vara här. Var snälla och gå.

FLICKANS FÖRÄLDRAR HAR INTE HITTATS

POLISEN UTREDER FORTFARANDE VAR HON KOM IFRÅN

Kom igen. Jag har bråttom.

Paula, jag kommer för sent.

Jag kommer.

Ska jag hämta dig för att besöka Clara?

Va?

Simón, ska jag hämta dig?

Ja.

Hade du inte bråttom?

Vill du ha lite?

Tack.

Vad?

Jag kan inte sluta tänka på flickan.

Hennes njurar börjar återhämta sig. Tillståndet har förbättrats tack vare er.

Hennes föräldrar, då? Nåt nytt?

Vi vet fortfarande inget.

Föreställ er att kritrutan är det här bordet.

Inne i den är allt bra. Men om vi tvingar ut henne…

Då går Clara över gränsen.

Clara mår inte bra på sjukhuset.

Hon behöver knyta an till nån och känna sig säker.

Det är ett stort ansvar, men hon börjar knyta an till er.

Vi vill utnyttja det för att försöka hitta hennes familj.

Det är mer komplicerat än med fosterbarn. De får oftast vänja sig långsamt.

Det hinner vi inte med nu. Hon är vår huvudprioritet.

Framförallt eftersom hon inte kan gå ut.

- Vi vet. - Jag har varit helt ärlig mot er.

Jag har talat om precis hur det ligger till.

Fundera på det. Accepterar ni börjar vi med pappersarbetet.

Paula, har läkarna godkänt det här?

Ja.

Jag tycker nog att flickan bör vårdas på sjukhus av utbildad personal.

Hon mår inte bra där, och vi fick den här möjligheten.

Det blir bara några dagar. Låt oss se.

- Har du tänkt igenom det? - Ja. Det har vi båda två.

Då är det väl bestämt?

- Hon kommer ikväll. - Ikväll?

Ni ska få vara ifred. Ni har fullt upp.

Ja.

Simón.

Simón.

Hon har sett kritrutan.

God morgon, Clara.

Vill du ha?

- Vill du ha? - Ja.

Mumsigt?

Jättegott.

Så gott.

Yoghurten är jättegod.

- Som alltid. - Ja.

God natt.

Clara, kan du följa med mig?

- Allt finns med i hennes teckningar. - Hon har nog ritat sen hon var jätteliten.

Följ med mig ut och lek.

Vill du inte det?

Clara, jag ska sudda ut den här.

Låt bli, Gloria.

Vänta i köket.

- Det där är inte nödvändigt. - Jo, det är det.

Kom nu.

Titta på mig. Här borta.

Jag räknar till tre, och sen suddar vi ut kritstrecket.

Ett.

Två.

Var inte rädd. Och…

Tre.

Gjorde du dig illa?

Kom igen. Låt henne arbeta.

Andas.

Clara!

Sluta.

Clara.

Jag vet att du förstår mig, och jag vet att du kan prata.

Du sa "buma" tidigare.

Vad betyder "buma"?

Snälla du.

Vad säger du? Jag förstår inte.

Var ligger ditt hus?

Hus, kreide.

"Kreide?" Vad betyder det?

- Kreide. - Kreide.

Var ligger ditt hus? Långt borta? I närheten?

Vem bor du med?

- Mamma. - Du bor med din mamma.

- Mamma. - Och vem mer? Bor du med din pappa?

Clara, vem bor du med?

Om du inte pratar med mig suddar jag ut kritstrecken.

Clara!

Hej.

Jag ska inte tvinga dig att prata.

Jag vet att du är rädd för att gå utanför kritstrecken, men…

Vi måste inte göra det.

Så länge du är hos Simón och mig kommer inget ont att hända dig.

Jag lovar.

Vi stannar här.

Vad är det här?

Till mig?

Den är vacker.

Jag älskar din present.

- Kolla in alla grejor. - Trampa inte på kritstrecken.

Vi trodde att hon inte kunde prata.

- Ja, vi med. - Vi blev alla så överraskade.

- Vad sa hon? - Slumpartade ord. Nästan oförståeliga.

Psykologen tror att det blir bättre.

Hon sa "mamma". Hon måste ha bott med henne.

- Och pappan? - Hon nämnde inte honom.

Ska ni lära henne att prata?

Vi måste nog först vinna hennes förtroende…

Det fattas ett glas.

- Ja, just det. - Nej, jag går.

Tack.

- Förlåt. Jag är alldeles förvirrad. - Ni gör stora framsteg.

Tack vare Paula. Flickan avgudar henne.

- Ainhoa vill så gärna träffa Clara. - Vill hon det?

Det kanske är bra om hon leker med andra barn.

Vi kan titta förbi innan matchen. Vi kan äta frukost vid nio.

Okej.

Du var kanske lite för intensiv.

Gå nu och lek med henne.

Hon ville träffa Clara innan vi gick.

- Tänk vad hon har vuxit. - Ja, det är otroligt.

Du ser ut att må bättre.

Jag gläds med dig, Paula.

- Lite mer rostbröd? - Nej, se på mig, jag spricker nästan.

Flickor. Kom och ät frukost.

Flickor.

Vad är det?

- Hur mår hon? - Bra, jag släppte av henne hemma.

Kom.

Du ska få se vad jag hittade.

De låg i marmeladen.

Sju, inklusive den som Claudia nästan svalde. Titta på burken.

- Den ser ju okej ut. - Precis.