Charlie's Angels

Kvinnor klarar vad som helst.

Det betyder ju inte att de borde göra det.

Kvinnliga bilmekaniker...

taxichaufförer, byggarbetare...

- Varför inte? - Nej.

Tjejer som du vill inte göra sånt.

Tjejer som jag?

Jag väljer själv vad jag vill göra.

Självständig.

Just det, sån är jag.

Härligt.

Fast nu sitter du ju och äter min mat och njuter av min utsikt.

För att jag vill.

Det var jag som ville ha dig här.

Jag ville att du skulle märka mig.

Inte du, Sabina. Den gåvan har du fått av Gud.

Jösses.

Men det man gör med det man har är ändå det viktigaste.

Det gäller alla. Män, kvinnor.

Vi vill kunna förverkliga oss själva.

Den världen vill jag leva i.

I min värld tjänar jag miljoner med dig vid min sida.

Men jag är så bra på så mycket.

Jaså. Som vad då?

I mitt yrke anses det faktiskt vara en stor fördel att vara kvinna.

Är man vacker, förväntas inget av en.

Är man det inte, blir man osynlig.

I mitt yrke...

är osynlighet och låga förväntningar...

väldigt praktiskt.

Helt klart hemmafru.

Det är inget fel med att vara hemmafru.

Men det är inget för mig.

- Jag kan inte portugisiska. - Jag vet.

Så ja.

Vet du en sak?

Det tar sju extrasekunder för män att avgöra om en kvinna utgör ett hot.

Otroligt, va?

Vem är du?

Jag är bara lockbete.

- Hur många? - Nio!

Dem tar vi!

Du stal biståndspengar från kvinnor, barn och flyktingar.

Förskingring.

Förskingring? Tjusigt.

- Du måste vara revisorn. - Vem är du?

Öppna.

Älskling.

Du svajpade höger! Jag är din flickvän nu!

Allt längst ner.

Du pallar inte det här. Du borde byta yrke.

Bosley!

Hej, änglar.

Det här ser väldigt lovande ut.

Enastående.

Australiske Jonny, då?

Det här ska du få ångra. Jag tänkte ge dig världen.

Du snackar alldeles för mycket, är superklängig och sjukt ivrig.

- Och du är helt fantastisk. - Jag vet.

Fyra månaders övervakning, två länder och mitt livs pinsammaste dejt.

- Är vi färdiga? - Det går till justitiedepartementet.

Alla era nya vänner också.

- Vi är klara. - Skönt. Då drar jag.

En veckas hårt festande i Thailand.

Det borde du testa, Jane. Stränder. Låta nån leka med din...

- Jag roar mig på mitt eget sätt. - Visst.

Sitter du hemma och slipar samurajsvärd?

Klär ut dig till Catwoman?

Är vågad och skippar glutenfritt.

Kul.

Vilka var det?

Det var änglar.

Men frågan är:

Vem är du?

ETT ÅR SENARE

Hej, Ingrid.

- Du är sen, mr Fleming väntar. - Börjar inte mötet kl. 9.00?

Jo då, mötet börjar kl. 9.00 - nu.

Har du umgåtts med mr Brok? Klart du inte har.

Han bjöd hem mig till sitt château, i Frankrike.

Där satt vi och jag frågade:

"Har ni hört talas om Humphry Davy?" Det hade han inte.

"Har ni hört talas om Joseph Swan? Alexander Lodygin?" Ingen aning.

Och då sa jag: "Men kanske Thomas Edison?"

"Självklart, han uppfann glödlampan." Eller hur?

Men det gjorde de andra tre också. Före Edison.

Men Edison var först på marknaden. Förstår du vart jag vill komma?

Vi har en produkt som kommer att revolutionera elmarknaden.

Men vi måste vara först. Det är nu det gäller.

Det sa jag till mr Brok, och han håller med mig - självfallet.

Tack för att du ville komma, Elena. Givande samtal.

- Jag har inte sagt något än. - Nu ska vi inte vara petiga.

Jag vet hur viktigt Calisto är.

Som programmerare är det mitt skötebarn.

Men som jag skrev i rapporten löper konfigurationen risk för bakslag.

- Vi vet hur farligt det kan bli. - Du vet ju inte vad jag vet.

Julio ligger fortfarande på sjukhus, han fick ett epileptiskt anfall.

- Och han utsattes bara... - Enligt vad som påstås.

Och Julio var korkad.

Med root-åtkomst kan jag fixa felet i blockkedjan, så det blir ofarligt.

Ingrid, cappuccino.

Jag har läst din rapport. Andra har också läst den.

Vi är av en annan åsikt.

- Har mr Brok läst min rapport? - Nu ska jag vara väldigt tydlig.

Fem års produktutveckling räcker, nu marknadsför vi Calisto.

Det är ofarligt och färdigt och det säger vi till mr Brok.

Och du säger ingenting till mr Brok.

Elena, du är alldeles för intelligent för att fortsätta envisas, inte sant?

Bra.

- Jag vet vem Humphry Davy var. - Duktigt.

- Du tappade nåt. - Det är inte mitt.

Jag skräpar inte ner, så det måste vara ditt.

Ta det.

TOWNSEND-BYRÅN

Bosley, 001.

Du din gubbstrutt. Skulle du bara få smita iväg?

- Inte behövde du göra nåt. - Inte bara jag.

Grattis!

Grattis!

Bonjour!

Buenos dias, señor!

- Alla är här. - Gratulerar till pensionen.

Tack, Bosley.

Du också. Bosley, tack.

- Hörrudu! - En strålande karriär ska firas.

Jag har till och med gjort i ordning en liten minneskavalkad. Håll i dig!

Ung Oxfordstudent.

- Jag har grävt i arkiven. - Det var ingen förklädnad.

- Vad mycket skoj du har haft. - Det var tider, det.

- Var hittade du den kostymen? - I Monte Carlo. Det är sant.

När du öppnade europeiska filialer blev Townsend-byrån internationell.

Ingen av oss hade varit här utan dig. Särskilt inte jag. Tack ska du ha.

Jag är mycket rörd. - Tack ska ni ha.

Säg några ord. Håll tal!

Håll tal. Håll tal.

Ärligt talat så är jag överväldigad.

Jag är tacksam...

för allt vi uträttat tillsammans.

Charlie var inte säker på -

- att vi kunde bli lika framgångsrika som han varit här i Kalifornien.

Men vi lyckades...

i en värld som inte var redo för änglarna.

I 40 år har jag rekryterat och tränat dem.

Och jag är så oerhört stolt över dem.

Bosleys, se till att skydda dem.

Det ska vi, min vän.

För mig är det nu, som Charlie sa, dags att lämna scenen.

Apropå Charlie...

- Hej, Bosley. - Hej, Charlie.

Om du tittar dig omkring -

- ser du de män och kvinnor som ska föra ditt arv vidare.

Ditt ledarskap och din hängivenhet saknar motstycke.

Vi kan aldrig återgälda dig för allt.

Så vi köpte en klocka i stället.

En klocka?

Tack, Charlie.

Njut av pensionärslivet. Det är dig väl unt.

Nu skålar vi!

Du kan festa, du.

Att få dricka dagtid är det bästa med jobbet. Det och du.

- Skål för Bosley! - Bosley!

Skål för er allihop!

This speech is my recital I think it's very vital

To rock a rhyme that's right on time It's Tricky...

Tack, det räcker så. Nu kommer han. - Är vi klara?

Det där var sjukt bra. Du gav verkligen järnet.

Vi har två lediga platser.

Tyst nu, Langston.

Ge honom en varm applåd.

Vår grundare, vår välgörare:

Alexander Brok.

Mr Brok, ni har lagt ribban högt för innovationer.

Och nu har jag, med lite hjälp av mina medarbetare, infriat kraven.

I dag bad jag Hamburgs elbolag...

att stänga av elen hit.

Men vi är långtifrån strömlösa.

Mr Brok, får jag be om root-åtkomst?

Hej, Alexander. Root-åtkomst beviljas.

Calisto, tänd ljuset.

Calisto, aktivera systeranordningarna.

Calisto, full effekt.

Vi kan förse hela världen med el.

Det blev alltså sällsynta jordartsmagneter.

Ja. Inuti en cyanidkristallsmatris.

Kyanit.

Får jag...? Ni har väl följt säkerhetskraven?

Absolut. Calisto kommunicerar endast med strömkretssystem.

Strömmen når varken människor, husdjur eller växter.

Smart och ofarligt.

Men för att vara fullkomligt ärlig vill jag ändå påpeka en liten sak:

De kan även tillverkas i pastellfärger åt damerna.

Vi har nått vårt mål:

Ren och hållbar energi åt alla.

Calisto är framtiden.

Äntligen har jag den i min hand.

Det har ni gjort bra. - Bra gjort.

Nu ska vi fira!

Ta av den och linda hårdare.

Paris är väl inte så tokigt?

Tog du den ljusa lägenheten?