Brazen

NETFLIX PRESENTERAR

LÖSENORDSKNÄCKARE

BÖRJA TOTALSÖKNING

ACCESS GODKÄND

FANTASY INCORPORATED

FANTASY INC. ADMINISTRATÖR DESIREE

Jag hör dig inte.

Högre.

Det var allt för tillfället.

Jag loggar ut. Från din Desiree.

Hon hade inte förväntat sig att dö den kvällen.

Sara Bowman var noga med allt, och att dö stod inte med på hennes schema.

Vad hon visste hade hon inga fiender.

På det hela taget var hennes liv inte vidare anmärkningsvärt.

Men ändå låg hon där i en blodpöl.

Sättet hon dog på var våldsamt.

Som om en galen person hade utfört dådet.

Vem ville döda den oansenliga Sara Bowman?

Sen slog det henne.

Tänk om hon inte var oansenlig?

Tänk om hon hade ett hemligt liv?

Har vi inte alla det?

För vissa är hemligheten mörkare och farligare.

Då började inspektör Stanton gräva i det,

för personen som mosade Sara Bowman

kanske var precis lika oansenlig som hon.

Tack.

Största publiken vi har haft på hela året.

-Skriv på, Grace. -Jag kan inte låta bli.

-Du är bäst. -Tack.

Kathleen?

Jag kommer med nästa flyg.

Ändrade planer. Familjen.

Till flygplatsen, tack.

Hej.

-Hej. -Hej.

-Jag väntade dig inte så snart. -Du sa att det var brådskande.

Ja. Stannar du kvar?

Jag vet inte. Gör jag det?

Jag… Ja, självklart. Kom in.

Okej.

Oj! Vårt barndomshem ser verkligen ut som förr.

Tänk på alla pjäser vi brukade sätta upp här.

Vi bjöd in ungarna i området, minns du?

Du skrev pjäserna, Grace. Jag poppade popcornen.

Kaffe?

Vin?

Visst.

Varför lämnade du honom? Fanns det nån annan?

Tror du inte att jag skulle kunna lämna honom av mig själv?

-Ge mig den. -Jag fixar det.

Ge mig den. Tack.

Kath, varför bad du mig komma hit? Allvarligt talat, är du okej?

Behöver du nåt? Behöver du pengar? Det hade förklarat årgången.

Oj! Du förändrar dig visst aldrig.

Det har jag aldrig behövt.

Det har jag.

Och jag mår bra.

-Och jag mår bättre och bättre. -Det är ju toppen.

Det senaste var ju att du var beroende av piller och att du stack från din son.

Nej. Jag hade inget val. När jag ville skiljas

ville Jonathan ha bort mig, och han lät mig inte ta med Kevin.

Man har alltid ett val.

-Jag tog mig ur pillerberoendet. -Toppen.

Och tack vare min utbildning fick jag ett jobb. Jag undervisar på high school.

Teater och engelska. Jag är bra på det.

Och jag ska försöka få vårdnaden om Kevin.

Jag vet att Jonathan är rik och har kontakter.

Jag tänker inte låta honom vinna den här gången.

Enligt honom är kvinnor förbrukningsvaror. Han hoppas att jag ger upp.

Det får jag inte.

Te och kaffe, mellanstora.

-Hit med pengarna! Kom igen! -Vänta lite.

Plocka upp dem! Sätt fart!

-Ge mig din plånbok och din mobil. -Okej.

Nej!

Hördu, var är mitt kaffe?

Jag ser det. Tack.

Hej. Betalade han?

-Nej. -Jösses.

-Han betalar aldrig för nåt. -Fan.

Du hamnar alltid i bråk. Bara så att du vet.

-Då har jag väl rätt jobb. -Kanske det.

Nu ser vi till att få hem dig.

-Du har en vecka ledigt. -Jag kan renovera köket färdigt.

Be inte mig om råd angående kakel.

-Du vet att du har åsikter. -Jag har redan tagit beslutet åt dig.

Spanskt kakel. Slut på diskussionen.

Vi äger huset ihop,

och jag behöver ditt godkännande för att få ett lån på min halva.

-Räcker det? -Ja, till advokatkostnaderna.

Jag jobbar på lite andra saker också, så…

Vilka saker då, Kathleen?

Jag har bevis på att Jonathan stjäl från familjestiftelsen.

Blir det offentligt är han körd.

-Kathleen, det är utpressning. -Varför är du så helylle plötsligt?

Du tjänar massor på att skriva om kvinnor som mördas.

Nej.

Om du hade läst mina böcker hade du vetat att de handlar om exploatering av kvinnor,

om kvinnohat och patriarkatet, om hur lite vi gör för att skydda de mest sårbara.

-Okej? Så gör som du vill. -Okej. Grace.

Grace, Jonathan kommer att försöka få mig att framstå som en dålig mor i domstolen…

Den pillerknaprande mamman som övergav sin son.

Jag är så rädd att jag ska förlora honom.

-Jag trodde inte att du skulle komma hit. -Så klart jag kommer.

Vi är ju systrar. Jag ställer upp om du behöver mig.

Jag hade ju velat att du skulle ha behövt mig tidigare, men…

Maka på dig.

-Det är inte… -Maka på dig.

-Men det åskar eller blixtrar ju inte. -Jaså, inte?

Okej, men sno inte hela täcket.

Gamla vanor sitter i.

Det kommer att bli bra. Det är okej.

Jag är så glad att du är här.

Jag är här.

FANTASY INC. ADMINISTRATÖR

DESIREE KATHLEEN MILLER BREEZEWOOD

AKTIVERA PROXYFILTER

EMAIL@KATHLEENMBREEZEWOOD

3390 CORDELIA STREET HEMMA

Hördu! Du med sågen!

God morgon.

-En till så är jag klar. -Mät två gånger.

Såga en gång.

Hej!

-Hej. -Ta inte illa upp.

Grinden var öppen, så jag tänkte komma över och hälsa.

Jag gillar huset. I ett annat liv hade jag nog varit mäklare.

-Tack. Jag säljer det inte. Det är mitt. -Jaså? Det är mitt favorithus i kvarteret.

Jag tog med kaffe till dig. Nybryggt.

Tack. Jag har slutat med koffein.

Okej.

Du är alltså en koffeinfri husägare med en geringssåg.

Trevligt att träffas, grannen.

Min syster bor här bredvid. Hon heter Kathleen. Känner du henne?

Ja, vi brukar hälsa. Jag heter Ed Jennings.

Hej. Grace Miller.

-Vänta lite. Jag är strax tillbaka. -Okej.

INSPEKTÖR ED JENNINGS

-Va? Jag tänkte väl att det var du. -Ja.

-Ditt foto finns överallt på böckerna. -Jag signerar gärna om du har en penna.

-Visst. Så gör man ju. Varsågod. -Så gör man ju.

Men jag kanske borde be om din autograf,

inspektör Ed Jennings, mordroteln i Washington D.C.

-Förföljer du mig? -Nej, jag googlar dig.

Inspektör Ed Jennings, som knäckte ett gammalt fall

och grep exmaken till den mördade kvinnan.

Grattis!

-Jag gör bara mitt jobb. -Ta åt dig av äran. Det är förtjänt.

Det jag fick var en vecka ledigt.

-En hel vecka ledigt! -Ja.

Jag tänkte lära mig hur man sågar hörn.

Oj! Sen kanske vi kan lösa ett mord.

-Fiktion, va? Du ska väl inte döda nån? -Det får jag inte berätta.

Nästa veckas uppsats ska handla om Hamlet.

Hur skulle han känna sig i vår digitala tidsålder?

@HamletTheDane skulle ha älskat Twitter.

Att twittra eller inte twittra, det är frågan.

SHAKESPEARES SONETTER

Den var bra. Okej, det ska uppsatsen handla om.

Ha en bra dag.

Rand, lämna inte in den för sent.

Rand, hallå.

Hörde du? Lämna inte in för sent.

Vad håller du på med? Vad är det som pågår?

Du är ju vanligtvis jätteduktig när du väl anstränger dig.

På sistone…

-Vill du prata om nåt? -Nej. Lämna inte in för sent.

Uppfattat.

-Mrs Breezewood… -Hej, Grace.

-Du, Kath… -En annan gång, då.

Du vet den gulliga broderade toppen du har?

-Den är ärmlös. Får jag låna den ikväll? -Ja, ta den, du.

Ska du nånstans?

Jag stötte på din granne. Vi ska ses senare.

Han jobbar på mordroteln, så vi passar ju perfekt ihop.

-Du var då snabb. -Bara för konsultation.

Visst. Du kan väl gifta dig med honom, så blir vi grannar.

Kath, har du byggt ett säkerhetsrum?

Inte riktigt. Jag förklarar senare.

Men du borde gå ut ikväll och ha kul. Jag ska betygsätta uppsatser.

Nej! Du lagar maten. Du är den enda i familjen som kan det.

Okej. Vi ses sen. Hej då.

ÖRNENS HEMVIST SANNING, ÄRA, UPPOFFRING

ANSLUTER…

-Hej, älskling. -Hej, mamma.

-Hur mår du? -Bra.

Vet du vad? Din moster Gracie är här, och hon ser fram emot att träffa dig.

När då?

-När du ska bo här. -Okej, Kevin måste gå. Det är middagsdags.

-Säg "Hej då, mamma". -Hej då, mamma.

Jo, Kevin… Jonathan…

Hallå.

Nej, ikväll passar inte bra.

Okej. Men bara en.

KAFÉ & BAR - RESTAURANG ÖPPET DYGNET RUNT.

Visst. Okej.

-Vi går igenom det vi vet. -Okej.

Polisen går in i rummet som är låst inifrån.

-Fönstren är låsta. -Kroppen ligger mitt i rummet.