Last Light

- Sam? - Mamma!

Hör du mig, pappa? Pappa!

Var är du, pappa?

Jag vill ha min son!

Jag måste hitta min son!

- Vad händer, mamma? - Han är blind. Han se inte!

Upp mot väggen!

Vänta!

LONDON TVÅ DAGAR TIDIGARE

Ska du önska dig något? Ja? Har du önskat?

- Ja. - Duktig pojke.

- Okej, vilket skarpt ljus. - Det brinner än.

Okej, nu kan vi skära tårtan.

Vilken smak tror du det är?

- Jordgubbe. - Ja.

- Helt rätt. - En stor bit till födelsedagsgrisen.

Här kommer tårtan!

Och där har du gaffeln. Har du den?

Liten eller stor bit?

Den är åt pappa. Den ser god ut i alla fall.

- Vi får se. - Hur smakade den?

Jättegott.

- Är det dags? - Ja. Vill du ha din present?

- Vill du? - Ja, tack.

En sekund bara.

Här får du, grabben.

Wow! Lewis Hamiltons F1 W06 Mercedes.

Pappa fick leta på internet för att hitta en.

Tack. Jag älskar den.

- Ursäkta, vill du fota oss, tack? - Visst.

Är ansiktet rent? Såja.

Grattis på födelsedagen, Sam.

- Mamma. - Skämde jag ut dig?

Ja. Du skämmer alltid ut mig. Och Sam.

- Gjorde jag? - Ja!

- Förlåt. - Det är okej. Det är över nu.

Var är det?

Jag tror det är dags nån lär sig köra.

- Nej, Andy. - Varför inte?

Min pappa lärde mig när jag var i hans ålder.

Han klarar det. Eller hur, Sam?

- Absolut. - Okej. Kom.

- Allvarligt? - Det blir jättekul.

Jag visste jag skulle dö ung.

Kom. Lugnt och fint.

- Akta huvudet. - Mamma...

- Okej, vi gör det. - Och... Sådär.

Jag är dina ögon, okej?

Vi bara kör rakt och långsamt ett tag.

Jag släpper ratten-

och nu släpper jag bromsen.

- Då åker vi. - Okej...

Såja. Du kör helt själv, Sam. Precis så.

- Långsamt rakt fram. - Kör han?

- Han kör. - Ja. Lite till vänster.

- Herregud. - Kan vi köra snabbare?

Håll i er.

F1-stjärnan Sam Yeats vill köra snabbare. Då kör vi.

Du kör, älskling! Du kör på riktigt!

- Jag kör. - Ja, det gör du.

Grattis på födelsedagen!

Okej.

Andy?

Jag ska bara... En minut.

Mr Yeats, frid vare med dig.

Och med dig.

Ursäkta att jag stör. Mr Al-Rashid behöver dig i Luzrah omedelbart.

Varför? Vad är problemet?

Vi kan inte berätta. Du måste följa med oss nu.

Jag förstår.

Han har aldrig gjort så förr. Aldrig.

Bara... kallat mig till sig utan förvarning.

Vad det än är, måste det vara allvarligt.

Ja. Och du måste fixa det?

Företaget är enormt. Det måste finnas andra som kan lösa det.

Nej, Elena. Det gör det inte.

- Andy, din son ska opereras! - Jag kommer vara där.

Vi ses i Paris.

Jag kommer vara där.

Pappa?

Ska du åka?

Jag skulle läsa Skattkammarön för dig innan läggdags.

Ja, Sam. Jag måste åka.

Det är kris på jobbet och jag måste försöka hjälpa dem.

Så du följer inte med till Paris?

- Till operationen? - Klart jag gör.

Det är tisdag, du opereras på fredag.

Det blir fantastiskt.

Och jag kommer vara där för din pappa-

- är inte lika dum som din mamma tycker han är.

Jag älskar dig, pappa.

Och jag älskar dig. Jag kommer vara där.

Okej? Jag lovar.

Får jag åka till Edinburgh?

Givetvis... inte.

- Vad händer där? - En stor klimatdemonstration.

- Ska det inte vara en sån här också? - En "sån", ja.

Konstigt att jag försöker öppna folks ögon.

Konstigt att åka till Skottland-

- när en demonstration ska hållas där du bor.

En massa onödiga utsläpp. Moraliskt oansvarigt, rentutav.

Men jag förstår varför du är intresserad.

Det finns mycket roligt i Edinburgh.

Vad ironiskt med en massa klimatdemonstrationer-

- och så rusar du iväg för att tjäna din oljekung.

Det är inte så man använder "ironiskt".

Ja, "för jävligt" är nog bättre.

Det är jobbigt nog, Laura.

Jag fattar att det är jobbigt att missa taxfree-

- för du flyger med privatjet, men för mig-

- är det jobbigt att folk dör på grund av det dystopiska helvete-

som ni försöker skapa.

Se efter huset.

- Mamma dricker när du är bortrest. - Det gör hon inte.

Var snäll mot mamma, okej?

- Och inget festande. - Jag lovar inget.

Det ska inte lukta som en pub.

- Ha så kul när du räddar världen. - Och du när du förstör den.

Ledsen att jag drar in dig i detta, Andy, men jag behöver din hjälp.

Det ingår i jobbet.

Varför alla vakter?

Det är bara förebyggande. Allt är okej.

Hur mår Elena?

Sam ska opereras på fredag, så bara jag hinner till Paris...

Om det inte finns nåt vi kan göra...

Al Shizal-raffinaderiet är en enda röra.

System och maskiner lägger av.

- Allt går fel. - Vad säger forskarna?

Att vi behöver din molekylärvetenskap för att fixa det.

Når är fel med oljan. De har aldrig sett nåt liknande.

Ni har stängt anläggningen?

Och vi blöder stora summor pengar.

Jag och Al Shizal-teamet står till ditt förfogande.

Detta är vad vi vet i nuläget.

Jag kollar på vägen dit.

Jag är orolig, Andy. Nåt hemskt har hänt.

Vi reder ut det.

Tack, Andy. Jag visste jag kunde räkna med dig.

Varsågod.

Brittiska regeringen har skickat en representant.

- Brittiska regeringen? - Hon kommer följa dig.

Mika Bakhash, Andy Yeats.

- Angenämt. - Detsamma.

Varför skickar de en representant?

Internationella distributionsnät kräver att våra partner informeras.

Mr Al-Rashid sköter våra intressen i regionen med lämplig diskretion.

- Vilka är era intressen? - Samma som era, antar jag.

Om Luzrah har problem med försörjningen-

blir konsekvenserna omfattande.

- Och Storbritannien... - Får sin olja från Nordsjön.

- Det hänger inte ihop. - Orsak och verkan, Andy.

När en dominobricka faller så följer resten.

Hoppas så inte blir fallet.

Du känner Farooq från säkerhetsteamet.

- Kul att ses, Farooq. - Detsamma.

Miss Bakhash, Farooq.

Trevlig resa.

- Håll mig uppdaterad, Andy. - Givetvis, Khalil.

Miss Bakhash.

Andy.

Mr Rashid ville att du skulle ha en säker linje.

- Du är i Paris om två dagar. - Ja. Utmärkt.

Två dagar?

Då får jag försöka låta bli att hänga över dig för mycket.

Självbehärskning är inte din starka sida, va?

LUZRAH OLJA & ENERGI

Det här landmärket består av över 18.000 delar av metall,

2,5 miljoner bultar och 40 ton färg.

Under ligger en bunker som under andra världskriget-

användes som militär radiostation.

- Jaså? - Ja, mamma. Eiffeltornet.

Vad smart du är.

Vad fan är nu detta?

Släpp av oss här. Vi kan gå resten av vägen.

Förlåt, frun, alla är galna idag.

- Tack. - Tack, frun.

Ha det så bra i Paris.

Okej, hoppa ut nu, gubben.

Sjukhuset är bara nåt kvarter bort.

Vi går resten. Det är inte långt.

Helvete...

Okej.

Hur mår du? Är du redo?

Jag förväntas säga ja, men nej, inte riktigt.

Inte jag heller.

Men vi har två dagar på oss att bli redo, och vi är tuffa.

- Ja. - Okej.

Då går vi.

Patienten är här. Sam.

Han är åtta år.

Han har svårt nedsatt syn.

Tidig näthinneinflammation på grund av muterad RPE65-gen,

som är ärftlig.

Behandlingen är experimentell, men enkel:

Vi tar patientens näthinneceller.

Sen kommer reparationen-

- där vi isolerar och ersätter den muterade genen.

Sen kommer den känsliga delen:

Implantation av ontogenetiska celler i näthinnan.

Gå gärna fram.