Down (The Shaft) (Down)

Millennium-huset i New York

102 våningar

73 hissar

Okej, föreställningen kan börja.

Det är min 25-centare. Kom igen.

- Det är helt fantastiskt! -Jag får se.

Ge mig en till. Tack, gode Gud, för att du skapade såna brudar.

- Är hon naken? -Hon tar av behån.

Jösses! Jag behöver en starkare kikare. Ge mig en 25-centare till!

- Det är den sista. -Hon tar av trosorna.

- De är två. -Två trosor?

Två kvinnor, din fåne. De ska suga av honom, båda två.

Jag får se!

- Fort. Det börjar regna. -Var är de?

Du har flyttat kikaren. Du siktar för högt. Till vänster.

Nu ser jag dem, nu ser jag dem. Fan! Ge mig en 25-centare.

- Jag har inga 25-centare. -Fan, fan, fan!

- Ja, använd fantasin. -65, kom.

- Andy här. Vad är det? -Var är ni, 65?

- Utsiktsplattformen på 86:e. -Vi ser er inte. Kolla kameran.

Nu ser jag felet. Nån Iustigkurre har hängt en plastpåse över den.

Jäkla turister!

- Ser ni mig nu? -Ja, det gör vi. Tack.

- De tittade på hororna igen. -Då är det torsdag. Tiden far iväg.

- Ta med fler 25-centare nästa gång. -Då vill jag också se naket.

- Den var stor. Några skador? -Nej, allt verkar okej.

Nästa stopp: plan 66.

De har en samling svenska videor där. Då menar jag inte Ingmar Bergman.

- Vem är Ingmar Bergman? -En skådis. Vänta, jag måste pissa.

- Ja, han var med i "Casablanca". -Ja, just det.

Hallå... Sluta!

Jävla dörr.

Jag sa ju åt dig att vara öppen!

Vad fan gjorde du? Kolla din lampa. Vem nitade du?

Det var hissen... Akta!

Akta dig själv. En vacker dag förgiftar jag din donut.

- Kommer du eller? -Ja.

Din morsa måste ha ätit mycket rött kött när hon väntade dig.

"Hissen gjorde det"...! Hur dum får man bli?

Hallå?

- Hej, Jeff. -Vad fan gör du där?

- Kom du inte fram till ytterdörren? -Jag hittade inte mina nycklar.

- Nycklarna med Porsche-märket? -Ja, just det.

- Skynda dig, vi är redan sena. -Var hittade du dem?

- Du anar inte hur länge jag letade. -Säkert, minst två minuter.

Rör på arslet. Bussen går om två minuter.

- Håll dig innanför fartgränsen. -Jag är fortare än blixt på anabola.

Jag kommer strax.

Du ser ut som skit. Och luktar skit.

- Det måste vara mitt rakvatten. -Grälade ni i går igen?

- Varför tror du att vi alltid grälar? -Jag kände det på mig.

- Vart ska vi? -Village. Bara rutinkontroller i dag.

- Vad spännande...! -Var glad att jag fixade jobb åt dig.

Jag är glad. Men de första månaderna var inte så spännande.

- Jag hade inte klagat i ditt ställe. -Du ville hjälpa mig upp i världen.

- Och nu åker vi hiss hela dagarna. -Om du inte gillar det, sluta.

- Börja laga Iäskautomater igen! -Sluta, huvudvärken knäcker mig.

Jag gillar jobbet. Varför tror du att jag inte gör det?

- Jag får på fan, så sjabbla inte. -Jag ska inte.

Det lovar jag dyrt och heligt.

Jag ska bli årets hisstekniker för din skull.

Klockan är 8.45 på VVNYS. Det är dags för nyheter och väder.

Vi har översvämningar på grund av regnet i Brooklyn.

Alla flygningar på JFK-flygplatsen sköts upp en timme efter radarfel.

Orsaken till felet är ännu okänd och man utreder det just nu.

Vädert/'änsten rapporterar om rekordmånga blixtnedslag inatt.

Håll mig i handen.

Tack.

Tryck. Tryck på knappen

God morgon, killar. Tack för att ni stannade. Trafikstockningarna...

Jag var tvungen att stanna. Frugan är på profylax-kurs där uppe.

- Ja, en liten Freddie är på ingång. -I vecka 37.

Andas in. Andas ut.

Lugnt och fint.

Okej, det var allt för i dag. Vi ses nästa vecka igen.

- Han har sparkat som fan hela veckan. -Det låter som hans pappa.

Jag är glad att han inte är kvar.

Lättaste graviditeten jag haft. Han sover hela dagarna.

- Är du säker på att du väntar barn? -Ja, annars är det en jättetumör.

Hon är helt sjuk. Du är inte sann!

Kom nu, tjejer.

Jag ser inte fram emot att föda.

- Tänk på alla som inte får hjälp. -Ja, vi har tur.

- Åker vi inte fort? -Är det normalt?

- Vi har ett problem. -En av expresshissarna igen.

- Vad då, igen? -Det måste vara fel på lamporna.

Tredje gången på en vecka.. Alltid falsklarm.

- Den slutar snart blinka. -Min fru tar alltid dem.

- Jag ringer teknikerna. -Vad var det jag sa?

De köper hissar för miljoner, men har inte råd med hyfsade lampor.

- Vad fan hände? -Vi har fastnat.

- Jag sa att det gick för fort. -Jag har vrickat foten.

- Tryck på Iarmknappen. -Det funkar inte.

- Telefonen är död. -Vad ska vi göra?

Ta det lugnt. Jag är säker på att de vet att vi sitter fast nu.

- Din man jobbar här, va? -Ja, han får ut oss på nolltid. Lugn.

De spelar som mesar och ger basketen dåligt rykte.

De slår Knicks när som helst med ögonbindel och en hand på ryggen.

Duane här. Va? Vilken?

Nej. Ingenting här. Mellan 21 och 22? Okej.

- Vad var det? -De måste ha lagat lampan.

- Det börjar bli varmt. -Luften tar slut.

Hjälp, vi sitter fast!

- Vet de verkligen att vi är här? -Ja, självklart. Oroa dig inte.

- Vi är på 22. Bröt du strömmen? -Jag gör det nu.

- Säkerhetssystemet tar över. -Vi öppnar dörrarna nu.

- Min fru tog den hissen. -Lugn, teknikerna får ut dem nu.

Är det verkligen rätt nyckel? Den går in, men den funkar inte.

Säg inte att din fru sa det i natt.

- Det är rena bastun. -Nåt är fel.

- Få ut oss, hjälp oss! -De hör oss inte.

- Släpp ut mig! -Det måste de höra.

- Stäng av larmet. Stäng av! -Jag kan inte!

Herregud!

Duane, vi har problem med dörren.

- Vad då för problem? -Den sitter fast. Vi hittar på nåt.

- Har ni rätt nyckel? -Självklart,

- Tim! Är du galen? -Min gravida fru är där.

- Allt är under kontroll. Ingen panik. -Jag är lugn. Akta dig nu!

Ge mig yxan.

Vad fan...?

Den åker ner!

Ursäkta!

Duane, Tim här. Hissen åker ner. Jag trodde att du bröt strömmen.

Det gjorde jag. Jag fattar inte. Jag larmar vakten i receptionen.

Uppfattat. Expresshissen. Vi bjuder alla på kaffe.

Ursäkta.

- Varsågod. -Tack, Peggy.

- Du där! -Är nåt galet?

- Vad håller du på med? -Vad är det om?

Tre burgare för 24 dollar. Tror du att jag är för dum för att se det?

Det har blivit fel. - Kassaapparaten måste lagas!

- Försöker du blåsa mig? -Hon bad om ursäkt. Bråka inte.

- Vad fan angår det dig? -Du är otrevlig.

Håll käften, jävla idiot!

- Vad sa du? -Måste vara en döv idiot.

Din pastrami blir kall.

- Ja, dra åt helvete, pucko. -Här är kvittot. Kaffet bjuder vi på.

- Varför stoppade du mig? -Han var större än du.

- Han behövde en läxa. -I det civila slår man inte folk då.

- Vad gjorde vi i Kuwait-kriget? -Vi slog små killar i för stora skor.

Lägg dig inte i mina ensaker. Jag är en vuxen man...

Nästa gång jag vill höra din åsikt skakar jag på din bur.

Hoppas du är försäkrad...

Jag behöver ingen försäkring. Men det gör du.

- Varför hjälpte du mig inte? -Jag trodde du var en vuxen man.

- Gick det bra? -Det ringer i skallen, låter som...

- Min telefon. -Du får en tablett.

Jeff här.

- Nu är det akut. -Hon hämtar en tablett.

Inte med dig. I Millennium-huset. New Yorks mest kända landmärke.

- Ja, det är väldigt högt... -Skyskrapor är höga. Kom nu.

Chip! Min dator uppför sig skumt.

Som jag när jag bjöd ut dig?

- Värre. -Omöjligt.

- Det ser ut som ett virus. -Satan! Inte nu...!

- Plocka den jäveln. -Ja, jag ska se vad jag kan göra.

- Härligt varm stol. -Närmre än så kommer du inte.

- Ska du ha kaffe? -Nej, jag har fått vad jag ska ha.

Jag ska ha en kopp.

Miss Evans! I dag har du tur. Stick till Millennium-skrapan.

En hiss har fastnat där.

Men jag jobbar ju på artikeln om kvinnlig rösträtt. Det var 1918.

Lite inaktuellt, va? Inga protester! Jag vill ha 400 ord klockan sex.

- Och gör dem saftiga. -Jag kissar på dem.

- Vad har hänt här? -Några kvinnor fastnade i en hiss.

Hon är nog den sista. Stackars tjej.

- Jag är hos dig. -Var är mitt barn?!

- Var det barn också? -Inte när de gick in i hissen.

Vad heter du? Du kan prata med mig. Jag är sjuksköterska.

Blev det en pojke eller en flicka? - Lugn, jag gör bara mitt jobb.

- Födde de barn? -Två av dem.

Och Iuftkonditioneringen gick inte. De höll på att kvävas i värmen.

De såg jäkligt bleka ut. Du ska prata med honom här.

Jag heter Dunkins. Driftchef. Det är hemskt det som hände.

- Ni skyller inte alla ungar på oss? -Nej, Gud bestämmer var vi föds.

Men det är mitt ansvar att få igång hissarna fortast möjligt.

- Var fastnade den? -Mellan plan 21 och 22.

- Kom den ner själv? -Ja, när vi stängt av strömmen.

Normalt kallas ni inte hit för sånt. Vi är utbildade på att få ut folk.

- Ofta är det bagateller. Säkringar. -Luftkonditioneringen verkar funka.

Hoppas det finns en bra förklaring. Det blir dyrt även om vi inte stäms.

- Herrarna är från hissfirman. -Milligan. Jag är vd här.

Hur lyder domen? Hur snart kan vi få igång hissen?

- Mycket snart. Inom en timme. -Jag vill ha en rapport före kvällen.

- Inga problem. -Trevlig typ...!

Jag förstår honom. Hissarna fraktar drygt 30000 människor om dan.

- De förlorar skjortan när de stannar. -Snart drar han det på vår lön.

- Jim följer er till driftcentralen. -Mark, kommer du?

- Det här är högt! -Du lider väl inte av höjdskräck?

Jo, men jag skrev inget i ansökan.

- Falkar. -Som ska ta duvor.

De trivs skitbra här. Det är nåt med termikvindarna. Här är det.

Hemskt det som hände med din kollega polacken.

Svårt att fatta. Han var så glad och ändå tog han livet av sig.

- Man lär aldrig känna nån riktigt. -Det är nog sant.

Jag vet inte mycket om datorer, men vi hade fyra blixtnedslag i natt.

- Kan blixten ha slagit ut styrningen? -Kanske.

- Flygplatsen var stängd i två timmar. -Det här är den senaste tekniken.

Elektrostatiska fält och strålning slår inte ut datorer längre.