The Walking Dead

Hej.

Jag vet att du är här.

Jag är också fortfarande här.

Men det kanske du redan visste.

Det har dock inte blivit lättare.

Solen fortsätter gå upp.

Dagarna går och jorden fortsätter snurra.

Tiden bara fortsätter framåt.

Veckor, månader och år passerar...

...medan man försöker förstå alltihop.

Ibland går vi sönder, bara för att släppa in ljuset.

Man försöker hitta sin plats.

Man försöker se framåt mot en bättre framtid.

Men sanningen är...

...att vägen framför oss bara har blivit mörkare.

Det har blivit allt svårare att se.

Man kan känna sig så vilsen, så ensam...

...och man längtar så desperat efter nåt som kan visa en vägen.

Men till och med nu...

...efter all denna tid omgivna av mörker...

...finns det fortfarande ljusglimtar.

Små lysande fyrar...

...som kallar på oss.

De räcker inte för att lysa upp vår väg...

...men de räcker för att få oss att fortsätta framåt.

Att fortsätta försöka...

...fortsätta kämpa...

...och fortsätta drömma.

Det är vad jag gör varenda sekund av varenda dag...

...för din skull, och för vår.

Jag har inte gett upp...

...och det kommer jag aldrig att göra.

Kom igen.

- Judith! - Jude!

- Jude! - Här är jag!

Är du oskadd?

Jag hörde dem ropa. De behövde hjälp.

Vår lastbil övermannades av dårar.

- Miss Grimes här räddade våra liv. - De behöver fortfarande vår hjälp.

- Vi kan inte, det vet du. - Men...

Jag fuskade lite inom matlagningskonsten en gång i tiden.

Med lite hjälp kan den här bocken bli en fin Osso Buco.

Stuvning.

Vi lagar stuvning. Det räcker längre och åt fler.

Är ni fler?

- Många fler, med murar och... - Judith!

- De tillhör en större grupp. - Dårarna är fortfarande här.

Inkommande!

Det är fler på väg. Vi måste härifrån.

De behöver mat, vatten och medicin.

Får inte de följa med så följer inte jag med.

- Kom igen. - Menar ni det?

Kom igen.

Det växer upp igen.

Finns det nåt här som inte faller samman?

- Ni har vår lojalitet, min drottning. - Jerry...

Gift med kungen och mor till prinsen. Det är bara att acceptera.

Har jag inte gjort det efter alla dessa år så lär det knappast ske.

Åh nej...

Henry!

- Ni måste härifrån. - Jag ska ingenstans.

Kan nån ge mig tejpen? - Om du håller så virar jag.

Hur ser det ut, Jerry?

Det är lugnt. Snyggt jobbat, kompis.

- Är alla oskadda? - Ännu ett rör brast. Henry löste det.

Med dessa enkla medel? Bra gjort, min son.

Pappa, vi håller ihop allt med plast och tejp.

- Men vi håller ihop det. - Vi behöver bättre verktyg.

Och nån som vet hur man använder dem.

- Vi har redan diskuterat det här. - Nej, du har diskuterat det.

Jag blir sen till middagen, så vänta inte på mig.

Jag uppskattar din passion och ärlighet-

men ta dig inte ton mot mig.

Ja, sir. Förlåt.

Han har inte fel. Det här stället blir bara äldre. Det blir han också.

Jag vet.

Men det är nog fler som vill gå som lärling hos Earl Sutton i Hilltop.

Om han nu inte har pensionerat sig.

Vi löser det. Det här är hans hem och han vill laga det.

Det är snart marknad. Vi behöver honom här.

Du behöver honom här. Och efter marknaden behövs han till nåt annat.

- Du kommer alltid att behöva honom. - Jag vill bara...

Jag vill att han ska vara trygg.

Hilltop känns så avlägset. Mer avlägset än nånsin förr.

- Det har inte varit sig likt sen... - Jag vet.

Men ibland får man låta saker gå sönder för att släppa in ljuset.

Jag vill åter påminna om att det vi gör är ett grovt brott...

- ...mot rådande säkerhetsförordning. - Vi vet.

Kom igen.

- Vi tar oss en titt. - Jones Springs var säkert värre.

Du sa samma sak om Coalport när vi kom till Jones Springs.

Coalport var en fossiliserad stad av skit.

Ni är trygga här, jag lovar.

Hon lovar att vi är trygga här.

- Herrejävlar... - Vill ni ha lite vatten?

Det här är Alexandria. Det är mitt hem.

- Hej, pappa! - Gracie, stanna där.

Det finns en till i vagnen, en kvinna med en huvudskada.

Alex och övriga sköterskor har jour. Jag tar henne till sjukan direkt.

Jag följer med henne.

Vad är det som pågår?

Fem okända, inga vapen, en är på väg till sjukan.

- Inga vapen? Är ni säkra? - Bergsäkra.

De överlämnade vapnen frivilligt och lät sig muddras.

- Och vad gör de här? - Det var mitt beslut.

Det är inte upp till dig.

Jag tog beslutet. De behövde hjälp.

Judith, du vet reglerna. - Det gör ni allihop.

Men nu är de här och en är illa skadad.

Siddiq kollar henne, men...

Inget illa ment, men vi borde nog avgöra deras öde gemensamt.

Det blir snart mörkt.

Imorgon bitti kan rådet förhöra dem och rösta.

Okej, sätt dem i förvar.

- De ska rösta imorgon. - Kom igen.

Den var för pojken.

Det här är för mannen du har blivit.

Du beter dig som om vi aldrig ska ses mer. Jag är hemma till marknaden.

Den vill jag inte missa.

Som min far sa när jag lämnade mitt hem:

Visa respekt, ta ansvar, var vänlig och var försiktig.

Det ska jag, pappa. Jag lovar.

Det skulle kännas bättre om Jerry eller jag följde med.

Du måste ta hand om saker här. Marknaden är viktig.

Om vi kan sammanföra samhällena och få dem att samarbeta igen-

så skulle det förändra allt.

Vi klarar oss. Han klarar sig.

Han ser världen som den borde vara, inte som den är. Han är en drömmare.

Jag undrar var han har fått det ifrån.

Det är inget fel med det. Den här världen kan behöva fler drömmare.

Och några fler av de som plockar ner oss på jorden igen.

Vem i Hilltop ska göra det för Henry?

Jag har några idéer.

Det tror jag säkert, min drottning...

Som ni ser av uppslutningen var det länge sen vi såg nya ansikten här.

Vi är ett rättvist samhälle med vettigt folk, men vi är inte veka.

Och det kommer inte att förändras idag.

Så låt oss börja. Vem av er är ledaren?

Vad får er att tro att vi har en?

- Kände ni varann sen tidigare? - Nej.

Det var Magna och Yumiko från början.

Sen kom Connie, Kelly-

jag och Bernie.

Fy fan... Ursäkta.

Det var Bernie vi förlorade igår.

Det har förstås funnits fler.

Men precis som Bernie...

De klarade sig inte.

- Vilka var ni innan? - Jag, innan allt det här?

- Jag var musiklärare. - Servitris på en vägkrog.

Hon säger att hon var journalist, men hon är bara blygsam.

Hon avslöjade en massa vidriga politiker och satte dem bakom galler.

- Och du? - Jag gick i skolan.

Och hetsade upp mig för korkad skit som kändes som jordens undergång.

Och vilka är ni nu?

En kämpe.

Hon säger att hon är min skyddsängel, men egentligen är det tvärtom.

Jag antar att jag fortfarande är musiklärare.

Utbildning upphör aldrig-

- inte ens när man ställs inför monster och förödelse.

Vad har ni gjort för att överleva?

Det jag var tvungen att göra. Allt jag var tvungen att göra.

Hon säger att hon aldrig gav upp. Själv växte jag upp.

Jag... jag tror inte att jag gjorde nåt särskilt.

Jag vet inte vad jag gjorde för att förtjäna det.

I början hade jag bara tur. Jag var på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Sen träffade jag rätt människor.

Grejen är, och det är lustigt...

Om man innan allt det här hade sett oss sitta vid samma bord-

- så hade man kanske tänkt att vi jobbade ihop.

För vi har verkligen inget gemensamt-

- bortsett från det faktum att vi andas.

Och det betyder en hel del numera, eller hur?

Tack. Om det var allt så föreslår jag att vi röstar.

Jag har en fråga.

Ordföranden ger ordet till ledamoten och säkerhetschefen.

Som samhälle vill vi vara vänliga.

Vi vill vara generösa och göra gott.

Men som vi vet-

- kan beslut som det vi nu ska fatta stå oss dyrt.

Kan du visa mig din vänstra hand?

Vad gör du, Michonne?

Skaffade du den på en vägkrog?

Dra åt helvete.

- Vad är det? - Vill du berätta?

- Michonne, har du nåt att säga... - Det är en fängelsetatuering.

De fyra punkterna är väggarna.

Den i mitten är du - fången.

Ett grovt brott.

- Bara för att hon var fånge... - Jag kan förklara.

- Jaså, du vill berätta sanningen? - Ja.

- Och du har inget att dölja? - Ingenting.

Lägg då kniven på bordet.

Jag minns, och det vet jag att ni också gör.

Så varsågoda att rösta. Jag stöder ert beslut.

Hörru!

- Får jag fråga dig en sak? - Nej.

- Hade inte du gett upp med den där? - Jo.

Men jag tror fortfarande att det finns folk därute som vi inte vet om.

Jag tror att Michonne har fel om överlevarna. Jag tror att de är goda.