Superman & Lois

-Detta har hänt... -Har du en egen stridsdräkt?

-Jag byggde ju pappas. -Jag kan inte berätta allt.

-Då får du tillbaka det här. -Gör du slut?

Det är öppen scen. Visa vad du går för.

Jag har velat berätta nåt för dig.

Du är Superman. Jag kan inte ha er i mitt och barnens liv just nu.

Jag vill inte ljuga varje gång våra familjer umgås.

-Är Ally Allston nån sorts gud nu? -Medaljongen gav henne krafter.

Resten av världen får förenas eller dö.

Nej!

-Det är över. -Inte alls. Det finns andra sätt.

Mitt liv har varit långt ifrån perfekt.

Mina föräldrar dog när jag var liten. Jag har haft svårt att hitta jobb.

Och dra inte upp mitt kärleksliv.

Det är förbannelsen av att födas ofullständig.

Man kan vara framgångsrik och ändå känna som att nånting saknas.

Jag skrev den här boken för att ge människor hopp.

För tomrummet går att fylla.

-Vem är den till? -Lucy Lane.

-Fin allitteration. -Jag och min syster är "LL" båda två.

-Du är väl inte Lois Lanes syster? -Jo, det är jag. Lois Lanes syster.

-Ingen lätt skugga att växa upp i. -Skyskrapor skuggar mindre.

-Och föräldrarna? -Pappa är som Lois.

-En naturkraft. Fyrstjärnig general. -Din mamma, då?

-Hon lämnade oss när jag var liten. -Det gjorde säkert ont.

Förlåt. Jag tar upp för mycket av din tid.

Jag undrar när du beslutade att du inte är speciell.

Vår enskilda existens innebär inte att vi inte är en viktig pusselbit.

-Du förstår inte. Jag är ingen alls. -Du är nån, Lucy.

Du kom i dag så att jag kan hjälpa dig att se det.

Varför ger ni er av? Lugna ner er.

-Ally kommer inte tillbaka. -Det vet du inte, Meghan.

Vissa av oss är inte villiga att inse det än.

-Jag hittar inte Ally nånstans. -Är hon i den inverterade världen?

Du får inte återvända dit. Du var borta i en månad.

Du lämnade mig ensam med våra två tonårssöner.

Ally kan absorbera dina krafter.

Okej, då får vi vänta på henne. Vi måste smida en plan till dess.

Om det inte sker nån katastrof så kanske du kan umgås med pojkarna.

De har också saknat dig.

-Vad tänker du göra? -Hitta Lucy och prata vett med henne.

-Hon kanske vet Allys planer. -Prata med pojkarna om Lana.

-De kommer att hata oss. -Hon tänker bara på familjens bästa.

Jag önskar att det bästa för dem vore att inte ta avstånd från oss.

Vill du äta frukost? Tofuröran är oväntat nog inte så hemsk.

Ledsen, jag måste jobba.

Dräkten klarade striden mot Ally.

Men det gjorde inte Superman eller Tal-Rho.

-Kan hon absorbera superkrafter nu? -Inte bara krafter.

-Jag tror att hon kan absorbera liv. -Det är illa.

-Jag undrar hur dräkten skyddade mig. -Kan jag hjälpa till?

Vet du vad? Jag vill ha en frukostburrito.

Ska bli.

Öppna senaste filen i dräkten.

Inte igen... Hedy, kan du öppna den senaste filen i dräkten, tack?

Javisst, John. Specificera vilken dräkt.

Vad fint. Vem är det?

-Det är bara jag. -Allvarligt? Visa mig.

Oj... Det strålar om dig. Har du skrivit låten?

Jag har jobbat på ett par som hjälper mig att hantera saker.

Jag har min alldeles egna Alanis Morissette.

Vem är Alanis Morissette?

Hon skrev den bästa göra-slut-skivan nånsin. Du skulle gilla den.

-När var det här? -I går med pappa.

-Han knuffade bara upp mig på scenen. -Varför har du inte sagt nåt?

-Du har fullt upp som borgmästare. -Jag önskar att jag hade varit där.

-Var det på Manito's? -Ja.

Men pappas...person...var inte där.

-Hur kunde han ta med dig dit? -Jag tror inte att du förstår.

Nej, det gör jag inte.

-Ska vi ignorera familjen Cushing? -Vi går ju i skolan med Sarah.

Lana vill inte att Sarah ska veta sanningen om oss än.

-Det är väl upp till Sarah? -Hon överreagerar.

Lana måste ljuga för att bevara vår hemlighet.

Är det fel om hon inte vill att Sarah ska behöva göra det?

-Kan hon nånsin ångra sig? -Jag vet inte.

Vi måste bara respektera hennes val och ta avstånd från dem.

På den ljusa sidan så har vi sysslor vi kan utföra tillsammans.

-Hur är det den ljusa sidan? -Jag gillade att hjälpa min pappa.

Kom till ladan om tio minuter.

Jag vill hjälpa mer, men det här är allt jag har från min tid med Ally.

Ni var bara en handfull vid portalen. Sa de var alla andra befann sig?

Jag fick bara veta det Ally ville att jag skulle veta. Låter det bekant?

Jag kan förklara.

Lana trodde att Clark var på uppdrag i en månad, men jobbar inte för oss.

-Men han vill det. -Ursäkta?

Han vill jobba här utan att det verkar som nepotism.

Så han har jobbat på en artikel för att imponera på mig?

-Har du hittat Lucy? -Kanske.

-Jag har hittat Erin Wus stuga. -Skickar ni ett team?

Jag vill hämta min dotter innan det dyker upp beväpnade team.

-Bara jag och Lois. -Och jag.

-Det här är familjeangelägenheter. -Fler än ni är inblandade.

Jag drack teet och såg människor dö i portalen.

-Jag kunde ha dött och är inblandad. -Hon har rätt.

-Och hon kan hjälpa oss. -Visst.

Men kom inte i vägen. Kom till bilen.

-Vi sänder från Paris... -Höj ljudet.

...där Ally Allstons följare samlas för att höra hennes tal till världen.

Ofullständiga människor av denna värd.

Som ni ser är vi hela.

Snart ska vi bli gudar allihop.

Vi har bara en sak kvar.

Att förena de båda världarna.

Jag kommer med kaffe.

När tänkte du berätta?

I dag kanske. Jag blev färdig med den i går.

-Är du en superhjälte nu? -Nej, jag vill bara kunna hjälpa dig.

-Börja med att montera isär den. -Va? Nej.

-Att bära dräkten innebär livsfara. -Jag vet vad jag gör.

-Varför behandlas jag som ett barn? -För att du är 15 år.

Jag hjälpte dig med din dräkt. Är jag för ung för att ha en egen?

-Du kan dö i dräkten. -Jag kunde ha dött i vanliga kläder.

När dubbelgångaren slog till. Men jag räddade livet på dig då.

Jag måste få göra mer än titta på. Du behöver mig.

Jag behöver dig levande.

Monterar du isär den, eller ska jag?

Jag bygger saker. Jag förstör dem inte.

-Det kan vara sista chansen med Lucy. -Tänk om hon inte lyssnar.

Vi måste se till att hon gör det. Du stannar här, Beppo.

-Inte i bilen. -Jag öppnar rutan.

Hon kan hjälpa oss som vår utkik. Det behövs enligt praxis.

-Han kan inte mena allvar. -Oväntat att du ens fick följa med.

Ge oss en timme. Händer nåt så larmar du försvarsdepartementet.

-Var är min dotter? -Ni måste gå.

-Lugn, Wu. Anderson lurade hit dig. -Och dog för Allys medaljong.

Lyssna inte på henne. Hon ljuger.

-Lucy. -Ni borde inte vara här.

Inte du heller. Superman har förstört medaljongen.

-Så säger du för att få som du vill. -Det ni väntar på kommer inte.

Ally kommer. Vi ska förenas och äntligen bli hela.

Ally förenades men är inte hel. Hon har blivit en parasit.

-Vad pratar du om? -Hon suger i sig andras energier.

-Ally vill ha kraft. Inte hjälpa er. -Hon är den enda som har hjälpt mig.

Därför väntar jag. Inget ni säger kan ändra på det.

-Vad gör du? -Jag lämnar dig inte igen.

Vad som än väntar så möter vi det tillsammans.

-Din bror verkar upprörd. -Han får ju inte träffa sin tjej.

Så där.

-Kan jag göra nåt åt det? -Frågar du mig om råd?

-Sonen som gjorde alla besvikna? -Det är inte vad du är.

-Jag är misslyckad i två världar. -Ni hanterar världen så gott ni kan.

Ni kan gottgöra för det, båda två.

Tror du det?

Vem som helst kan fatta dåliga beslut.

Det som visar ens karaktär är det man gör efteråt.

Du har verkligen försökt gottgöra för det.

Betyder det att du inte är arg på mig längre?

Jag var aldrig arg, Jonathan.

Som förälder bryr man sig om sina barn så oerhört mycket.

Jag vill skydda er från allt.

Men jag måste låta er göra era egna misstag, som alla andra.

Och det är jättesvårt.

Jag lovar att jag alltid kommer att finnas här när du gör det.

Alla hatar mig. Jag får aldrig spela football igen.

-Jag har ingen framtid. -Det kommer att ordna sig.

Vi hittar en lösning för dig och din bror.

Vi borde nog titta till honom.

Apropå det...

-Mrs Cushing? -Du kommer olägligt.

Det tar bara en minut.

Sarah betyder allt för mig.

Sarah vet det men hon gjorde slut med dig.

Ja, men jag kunde inte berätta sanningen för henne.

Jag ljög för henne hela tiden, men nu...

Du får fortfarande inte berätta nåt.

-Men jag älskar henne. -Det handlar inte om kärlek.

Om Sarah vet din hemlighet så är hon i fara.

Jag kan skydda henne. Jag har krafter.

Inte ens Superman kan skydda alla. Din mamma har berättat allt.

Tag Harris kidnappade Sarah för att komma åt dig.

-Det var inte mitt fel. -Hon kan aldrig vara säker med dig.

-Snälla, ge mig en chans. -Att göra vad?

Vi har tillräckligt med problem så tänk på vad du kräver.

Om du verkligen älskar Sarah så håller du dig borta från henne.

Ursäkta att jag störde.

Lucy, det är perfekt.

Det duger och jag har inrett med secondhandmöbler.

-En ny början. -Det är det.

-Lois och din pappa är nog stolta. -De vet inget än.

-Varför inte? -De skulle inte förstå.

Vad kan de inte förstå? Du hittar dig själv och har ett jobb.

-Du bor inte i en resväska längre. -Det var en fin resväska.

Du klarar det. Vi har hjälpt dig att växa. Visa familjen det.

Det är mest Lois. Hon tror att hon är min mamma.

Din syster försöker rädda dig för att fylla hålet i sitt eget liv.

-Jag kan hjälpa henne. -Nej, nån kan råka illa ut.

-Jag skulle aldrig skada din familj. -Min syster skulle nog skada dig.

-Det är jag inte rädd för. -Lois tror dig aldrig.

Hon gör allt för att motbevisa dig för hon måste alltid ha rätt.

Din syster vill vara sanningens förkämpe. Det här är sanningen.

Det måste hon väl inse?

-Vad är det för fel på dig? -Du hittar inget.

-Bara bilnycklarna och den här. -Deras sätt att anropa Superman.

-Var är nyckeln, pappa? -Inte här. Du får ta mig med dig.

Säg åt honom att låsa upp dem.

Du tvingade honom till det här. Du drogade honom och ljög.

-Jag var tvungen. -Varför går Ally före familjen?

-För att hon bryr sig om mig. -Vi bryr oss och jag älskar dig.

Du ljuger. Sen mamma stack har jag varit ett problem i ditt liv.