Trespassers

Lyssna på mig! Vart tar ni oss nånstans?

Ni måste inte göra det här!

Ni måste inte göra det här! Ni måste inte!

Varför gör ni det här?

Vi har inte gjort nåt!

Vi har inte gjort nåt!

Varför gör ni det här?

Vad gör ni?

Snälla! Snälla! Snälla, gör det inte!

-Var är det? -Jag har ju sagt det.

-Berätta! -Det är i huset!

VÄLKOMMEN TILL MOJAVE HÄR FINNS SPACE SHIP ONE

De ska väl ta emot oss?

Ja, det var så de sa.

Dörren är visst öppen.

Hallå?

Vi ska checka in klockan tolv!

Vi får väl installera oss.

Hej.

Hej.

Du hade rätt om att det här är ditt drömhus.

De är fantastiska fotografer.

De jobbar som fotojournalister i Mexiko.

Jag har inte varit i ett sånt här sen college.

Ägarna höll tydligen på att framkalla nåt.

Det finns ett negativ kvar här. Kolla.

Å, de är här!

-Hej! -Hej!

-Du är här! -Jag har saknat dig.

-Jag vet. Vad långt hår du har. -Och du är jättesnygg.

-Snälla du. Du ser strålande ut. -Jag har gått på en juicediet.

-Gurkmeja, kol... -Jag svettar kulorna av mig.

-Kom in. -Wow!

Så här ska det se ut.

Älskling! Hälsa på Sarah. Min bästis från high school.

Hej! Trevligt att träffas.

-Hej. Joe. -Victor.

-Jag tog med den här åt er. -Å, tack så mycket.

-Ni känner ju varann. -Ja, allt är bra med mig.

Är sovrummen hitåt?

Ja, jag ska visa ert rum, så att ni kan ställa av er väskorna.

Det är lite rörigt...

Jag förstår ändå inte varför vi inte kunde åka hit själva.

Du vet varför.

Det är bra för oss att umgås med andra.

Kom hit.

Vi är verkligen ute i spenaten här!

Ja...

Vad är planen, Joey boy? Ska vi hitta nån skum strippklubb?

-Strippklubb? Allvarligt? -Ja, de kanske söker folk.

Jättekul.

Hur hittade ni det här stället?

Vi hittade det på nätet.

Vi hade tur.

Ska vi hålla utkik efter gränshoppare?

Men för fasen, älskling.

Jag skojar.

De kan få det, landet går ändå åt skogen.

Men jag tänker inte vara nykter när världen går under.

-Det skålar vi för. -Ja, för fan.

-Tack. -Då så.

-Skål. -Skål.

Men vad är att förvänta när en ny IT-kille får tillgång till databasen första dagen?

Ja, absolut.

Vilken massaker!

Men för fan, älskling?

Vi måste ransonera, så att det räcker hela helgen.

Vilken jävla dammsugare.

-Förlåt. Vill du ha en lina? -Nej, tack.

Det är bra, men ta det du.

Okej, jag fattar.

Jag fattar.

Jag var också en toffel förut.

Nej...du får inte röka inomhus.

Va...? Du skojar, eller hur?

Nej...

Hör du. Hej.

-Vad gör du här borta? -Jag tittar i den här boken, bara.

Visst är huset underbart. Jag önskar att jag aldrig behövde åka.

Njut av drömmen så länge den varar.

Ja, jag antar det.

Hur länge har ni varit ihop?

Hon skulle säga ett år, men jag skulle säga tre-fyra månader.

Jag är ledsen att vi tappade kontakten.

Det är okej, livet kommer i vägen.

Vi måste ju alla bli vuxna nån gång.

Ja, men att bli vuxen behöver inte betyda att inte prata längre.

Jag borde ha hört av mig, förlåt.

Det har varit ett så konstigt år för mig.

Jag vet, vännen.

Jag vet inte om du vill prata om det...

-...men jag är här. -Nej, det är bra.

Jag vill inte prata om det. Jag vill bara...

...ha kul och glömma att världen existerar en stund.

-Det kan jag göra. -Jag vet, det är därför du är här.

Vad har vi här, då?

Herregud, jag älskar det här albumet.

Ja. Ja. Är du redo...

...att dansa med mig?

Du kommer att älska det här!

Jajamän, ja.

Kom nu, dansa med mig.

Kom, nu!

Snyggt!

Kom igen, tjejen.

Hallå!

Fan, jag har saknat dig.

Visa mig.

Vi kan väl...vända oss om.

Fortsätt.

Fortsätt.

Hör du, vi behöver inte göra det här.

Håll tyst. Fortsätt, sluta inte.

Gör det, gör det.

Vad är det för fel? Vad är det?

Gillar du det här?

Dö ung och lämna ett vackert lik?

-Jag har redan för många ovanor. -Skyll dig själv.

Då så.

Fick du en ordentlig titt?

Vad ska vi göra åt vår lilla...situation?

Göra?

Vi ska inte göra ett skit.

Vi ska hålla käften.

-Så inget hände, alltså? -Inget hände.

Jag blev alldeles för full och hamnade i säng med fel tjej.

Slut.

Slut.

Tja...njut av utsikten, då.

-Hur blev de? -Bra.

Jag är rätt duktig.

Vill du se?

Ja.

Tönt.

Förlåt att det blev så konstigt tidigare.

Jag menar... Jag vet att de tycker att jag är skum.

Förlåt att...

-Vad fan var det? -Varför skulle nån vara här?

-Inte fan vet jag. -Jag ser inte vem det är.

Det är därför man öppnar dörren.

Va? Nej, öppna inte dörren!

-Det är ingen fara. -Fan!

Du är inte Melissa! Förlåt, jag trodde att det var hon, är hon hemma?

Nej, det är hon inte.

-Är Michael här, då? -Vi hyr huset av dem, så de är inte här.

Jaha, jag förstår.

-Är allt som det ska, Sarah? -Vem är det?

Det är min man.

Jaha, så du är Sarah? Trevligt att träffas, Sarah.

Förlåt att jag knackar på så här sent

men jag bor här bredvid och min bil gick sönder en bit ner på gatan.

Och jag tänkte: "Vilken tur, Melissa bor runt hörnet."

Så jag undrar om jag kan få använda telefonen?

Min pojke är hemma med barnvakten, och nu är jag nästan...

...en timme sen, för jag försökte ju laga bilen...

Jag måste verkligen få tag på honom.

Visst. Här, ta min mobiltelefon.

Det är tyvärr ingen täckning här ute.

Mitt i öknen.

-Mitt i ingenstans. -Visst.

Jag lovar att det tar två sekunder

och sen sticker jag härifrån.

Kan du...kan du vänta en stund, bara?

Snälla du... Snälla, jag...

-Det går så snabbt. -En sekund, bara.

Det är mitt i natten. Är det verkligen det här vi vill?

-Du hade väntat dig samma sak. -Jag väntar mig aldrig nåt, av nån.

Hon känner ju tydligen ägaren. Hennes bil är sönder och hon har barn hemma.

-Skitsnack. -Hjälp nån, för en gångs skull.

-Gå ut och laga hennes bil, då. -Vi borde inte ha öppnat dörren, ens.

Ett samtal.

Två sekunder.

Du är en ängel, tack.

Förlåt att du fick vänta.

Vet ni...

Att hitta riktigt goda människor i dagens värld

är som att hitta en diamant i ett hav av glas.

-Telefonen är där borta. -Tack så mycket.

-Hej. -Hej.

God kväll. Ursäkta mig.

Hej. Vad gör vi nu, då?

Hon ska bara ringa, så vi väntar.

Okej.

Men om du är trött kan du gå och lägga dig, du behöver inte vänta.

Nej, det är lugnt. Jag hänger med dig. Kom.

Minns du när vi sov över hos varann?

Mina föräldrar hatade det, för du åt upp all vår mat.

-Ni hade ju bäst snacks. -Det är sant.

Mår du bra?

Ja, det är lugnt.

Du behöver inte vara här. Du kan gå nån annanstans.

Säg inte åt mig vad jag ska göra.

-Det gör jag inte. -Jo, det gör du uppenbarligen.

Är det lite trubbel i paradiset?

Förlåt, jag ville inte tjuvlyssna. Jag råkade höra er, bara.

Min man och jag bråkade en hel del och det blev ganska stökigt.

Vet ni hur vi tog oss igenom det? Hur mycket vi än hade bråkat under dagen

så bad vi alltid tillsammans på kvällen.

Man måste vårda det som är bra.

"Intet är bättre för människan under solen än att hon äter, dricker och är glad."