The Comancheros

Eftersom ni inte kan förlikas så fortsätter vi.

Stå med ryggarna mot varandra.

Det kanske roar dig att veta, monsieur, att jag aldrig trodde att du fuskade.

Kanske har jag inte ditt sinne för humor.

Det finns en kvinna som föredrar din uppmärksamhet.

Jag tänker göra det lätt för henne.

Rachel?

Margot? Nej.

När jag börjar räkna, tar ni tio steg.

Ni vänder er om och skjuter vid tio.

Om någon stannar eller vänder sig om innan nedräkningen är klar,

blir det min osmakliga plikt att skjuta honom.

- Lycka till. - Tack.

Ett, två, tre,

fyra, fem, sex, sju,

åtta, nio, tio.

Dåre. Om han inte stigit åt sidan så hade jag träffat honom i axeln.

Många av oss blir ledsna när du hängs.

Hängs? De har aldrig brytt sig om duellering förut.

Domare Beaubiens son har aldrig dödats förut.

Han kommer antagligen att få dig hängd innan veckan är över.

Tyvärr. Det kommer att göra folk mindre benägna att duellera.

Jag vill inte förstöra för alla andra.

När man har varit på hederlig mark

kan man inte fly som en simpel tjuv, eller hur?

Jo, det kan man.

TILL POLISEN I GAROLINA

DELSTATEN LOUISIANA UTLÄMNAR PAUL REGRET FÖR MORD

TILL ALLA TEXAS RANGERS

DELSTATEN LOUISIANA UTLÄMNAR PAUL REGRET FÖR MORD

Paul Regret, hytt 39.

Ja?

Jag skickade dig på ett ärende, Amelung.

Han är registrerad som Paul Regret, hytt nummer 39, inget bagage.

Du kunde träffat snyggingen utan att tvinga mig att ta reda på hans namn.

Jag tror att du bara vill förödmjuka mig.

Jag behöver ingen av er förrän imorgon.

13, svart. Ingen vinner.

- 23, tack. - 23.

Lägg era insatser, damer och herrar.

Lägg era insatser.

Fem, outside.

Nio, inside. Vinnaren, nio. Ingen där.

- Lägg era insatser. - Lägg era insatser, damer och herrar.

Kung, outside.

Sex, inside. Vinnare nummer sex. Det verkar vara din kväll, sir.

23, röd och hög. Vinnare!

Madame! Madame har vunnit.

- Tack. - Ursäkta mig, unga dam.

Nyttan av mitt vita hår är att jag kan tala med vackra kvinnor

utan att verka påflugen.

Ger du en gammal man den här valsen?

Tack, men den här dansen är redan tagen.

Det här är gentlemannen som har fått den.

Visst minns du att det här är vår dans, mr Regret?

Jag har dåligt minne, men inte när det gäller nåt viktigt.

- Ursäkta oss, sir. - Med avund, unge man.

Tack, mr Regret. Du räddade mig från ett trist öde.

Han är rar, men jag...

Jag är glad att jag var där när du behövde mig.

Hur visste du mitt namn?

Det var bara tur. Jag hörde servitören tala med dig.

Salongen är nog full av cigarrök

och högljutt prat om bomullspriser.

Det är salonger vanligen vid den här tiden.

Så synd. Jag skulle vilja ha ett glas vin.

Får jag föreslå min hytt?

Jag föredrar min egen.

Ska vi säga nummer 127 om en halvtimme?

Det var inte rätt av mig att komma hit.

- Rätt? - Jag är inte värd det.

Jag har inte haft tur vid borden.

Vem tar du mig för?

En lögnare, till att börja med. Om än en vacker sådan.

Ingen servitör har hittills kallat mig vid mitt namn.

Förlåt. Men när den rasande maken dyker upp

märker du att innehållet i mina fickor inte är värt ditt besvär.

- Tror du jag är en utpressare? - Eller vad som helst.

Vad du än är, så är trofén inte värd ditt besvär.

- Se på min hand. - Den är mycket elegant.

Den minsta stenen i ringen kan köpa och sälja dig, Paul Regret.

Varför skulle jag vilja ha pengar av dig?

Erfarenhet har lärt mig att noga syna en gåvohäst.

Ska jag tro att du värderade och valde ut mig av alla män på båten?

Var inte så inbilsk.

Det är ingen stor båt.

Vi har verkligen valt en underbar kväll att bli kära.

Var inte så förutsägbar. Det här har inte med kärlek att göra.

Tror du inte att kärlek existerar?

Jag tror att män och kvinnor världen över säger:

"Jag älskar dig", när de egentligen menar: "Jag lustar efter dig."

Du är en mycket ovanlig kvinna.

Det är ovanligt att vara uppriktig.

Jag gillar självständiga kvinnor,

men jag vill också ha rättigheten att välja min egen.

Mr Regret.

Du tycker om självständiga kvinnor och jag gillar män som inte kan köpas.

Jag tror att vi har missbedömt varandra.

Det tar tre dagar till Galveston.

Ska vi börja om?

För en ny början.

Vad?

300 dollar för en kostym.

Där jag kommer ifrån kan vi klä 30 män för den summan.

- Vem är du? - Jag heter Cutter. Jake Cutter.

Kapten, Texas Rangers.

Skräddaren kommer att bli arg när han inte får sina pengar.

Fast han får mycket reklam.

När du bär en 300-dollarskostym i galgen.

- Du kan inte göra så här. - Nu ska vi se.

Här står det Monsewer Paul Regret.

- Mr Paul Regret på engelska? - Ja.

- Du är arresterad. - Jag har inte begått brott i Texas.

Nej, men du dödade en man i Louisiana.

Jag tar dig till högkvarteret där en sheriff från Louisiana hämtar dig

och tar dig tillbaka till New Orleans och galgen.

Vi är mycket tillmötesgående mot andra delstater här i Texas.

Många vill gå med i unionen.

Det är några hundra i guld i jackan.

Ger det dig några idéer, min vän?

Jag har vad man kan kalla för en svaghet.

Jag är ärlig. Klä på dig 300-dollarskostymen.

Och jag är inte din vän.

Ge mig en minut att prata med nån. Det är viktigt. En flicka.

Var godhjärtad, min vän.

Jag har försökt förklara att jag inte är din vän.

Men jag vill inte bli anklagad för att inte vara medkännande.

Hon skulle helst inte behöva se de här.

Göm dem i hatten.

Försök inte med några tricks med den här lantisen.

- Hon är borta. - Det verkar så.

Hon sa att det var för evigt.

Det är visst inte bara lantisar som flickor ljuger för.

Jag ska vända upp och ner på Galveston. Jag ska hitta henne.

Du glömmer nåt, Monsewer.

Jag var först.

Regret.

Monsewer Paul Regret.

- Tar resan fem dagar? - Just det. Hoppa upp.

- På den här mulan? - På mulan.

- Att rida den kommer att sinka oss. - Så tråkigt.

Men om du försöker fly så hinner jag lätt ifatt dig.

- Vad ska vi äta? - Nånsin varit ute i friska luften?

En portion bacon, bönor, en kaffekanna och en stekpanna?

- Alla bekvämligheter. - Ja, alla bekvämligheter.

Jag avskyr mulan redan. Han ser sur ut.

Han heter Mabel.

Kom igen, Mabel.

Ta fram kaffet.

Det finns i din sadelväska.

Ta fram det.

Okej.

Om du inte vill att fläsket ska bli bränt.

Kapten Jake.

Min vän, du är en modig man.

Snart fattar du att jag inte är din vän.

Kapten Jake.

Det är så tröttsamt att kånka på den här sadeln.

Kan du tro på mitt hedersord att jag inte rymmer?

Monsewer, du är lustig du.

Vad tycker du är så intressant med det här eländiga området?

Jag ägde boskap där borta.

- Var du en ranchägare? - Ja.

2 000 longhorn.

Körde indianerna bort dig?

Nej. De var inte till problem då.

Det blev de först för några år sen.

Nåt gör dem oroliga nu.

- Var det torkan? - Min fru dog.

Det var oturligt.

Jag gav ranchen till några trevliga personer.

Folk som hade arbetat för mig.

Personligen skulle jag inte kunna gifta mig.

Man skulle nog alltid vara nyfiken

på nästa kvinna man möter.

Många känner så.

Det gjorde jag också.

Vänta.

Det där är ett indiantecken.

Du kommer att leva längre om du följer mig.

Jag tror att vi hittar den lilla flickan där inne.

Kände du dem?

Red många nätter med dem.

Jag var på barnets dop.

Jag antar att det är allt vi kan göra för dem.

Jag avskyr att göra så här...

Jake, vilken fin häst du har.

Hej, Jake. Har du bytt häst?

Varför rider du en mula?

För att jag gillar mulor. Har du några invändningar?

- Nej, sir. - Eller du? Eller du?

Nej, inte jag.

- Hej, Tobe. Majoren ville träffa mig. - Han kommer strax.

Hur stavas "Louisiana"?

L-o-u-i...

- Varför vill du veta? - Jag skriver brev till min pappa.

"Kapten Jake reste för att hämta

"en fånge efterlyst i delstaten Louisiana.

"Han kom tillbaka med en mula, kluven skalle och utan fånge."

Jag kanske har ett "PS" för din pappa.