As primeiras 200 linhas.
ISTRIEN KROATIEN
- Det är en där borta. - Ja.
Där är en stor.
Det är tungt.
- Känner du det? - Ja.
- Hon kommer. - Hon kommer.
Det är...
Den är enorm!
Plocka upp den.
GORDON RAMSAY UNCHARTED
Jag är i Europa. I det vackra landet Kroatien.
Regionen kanske inte är lika berömd som sin granne, Italien.
Tack vare det är naturen och kulturen otroligt välbevarade.
Den här veckan ska jag utforska halvön Istrien.
Där kullarna och skogarna och Adriatiska havets kustlinje-
myllrar av färska lokala ingredienser.
Det är första gången jag är i Kroatien.
Jag vill utforska landets dolda kulinariska pärlor.
Vad vackert.
Den här motorcykeln tillhör en av Kroatiens bästa kockar.
David Skoko.
Han bad mig att möta honom vid vattnet.
- Hej, Gordon! - David!
Kom igen. Gå.
Var lätt på fötterna.
- Allvarligt talat? - Kom igen.
Jösses!
Du ser ut som en snöget.
- Det är ett minfält. - Försiktig.
Du sa: "Möt mig på stranden."
Det är min strand.
David Skoko är en kroatisk matstjärna.
Han är fjärde generationens fiskare.
Han har tillgång till skaldjur, är en kock i världsklass.
- och har har förvandlat familjens taverna, Batelina-
till en av Kroatiens bästa restauranger.
Vi brukar ses på ett kafé.
Jag är inte sån.
- Va? - Jag är en fiskarson.
Vad kan vi hitta här som jag inte ser?
Vi har den här örten. Det är strandsilja.
Den är god. Den smakar mycket.
Väldigt god.
- Visst är den söt? - Ja.
- Ja. - Välkommen till Istrien.
Jag studsade runt på stenarna för att ta mig hit.
Jag visste inte vad jag hade under fötterna.
Det är citronella.
Det är som salvia.
Här har vi glasörter.
Det är mer som ormbunksväxter.
Jag tror att vi kommer att hitta några pärlor den här veckan-
som jag aldrig har sett.
När jag sa att jag skulle till Kroatien-
kallade de det för Snövit.
Det är oexploaterat.
Istrien är vad Italien var.
Vi försöker använda allt som naturen har att erbjuda.
Vi försöker använda allt som fiskarnas nät drar upp.
Skräpfisk.
Vi väljer inte meny utifrån idéer utifrån fångsten.
- Tillgång? - Ja.
Vi har så mycket bra saker.
Men man måste anstränga sig.
Gå ut och hitta bra saker.
Om en veckan ska vi tävla mot varann.
- Jag är tävlingsinriktad. - Jag med.
David är en häftig, snygg kock.
Han har tatueringar. Han har Tom Cruise-frisyr.
- Vad ska vi fiska? - Det ska jag berätta.
Jag ska visa dig.
David är en av Kroatiens bästa kockar.
Gud vet vad han ska göra.
Fel håll, min vän.
Jag ser fram emot att tävla mot David när vi lagar mat nästa vecka.
Men det blir en tuff utmaning.
En sak i taget. Dags att åka och fiska.
Jag vill fånga ål.
- Ål? - Ja.
Det finns congerål här.
Det är klart att David vill fiska Congerål.
De är starka och enorma.
Precis som Davids kroatiska tävlingsinstinkt.
- Är den din? - Ja, det är min skönhet.
- Vilken vacker båt. - Tack.
Det ska bli så kul.
Du ska inte fiska från min segelbåt.
Du ska inte fiska från min segelbåt.
- Vi ska fiska med min pappa. - Sluta.
I den jollen?
Ja, på traditionellt sätt.
- Ja men vänta lite. - Det är kul.
Vi kan väl prata om bekvämlighet?
- Är det din pappa? - Ja.
- God morgon. - Välkommen.
Menar du allvar?
Ska vi fiska i den?
Jag trodde att vi skulle segla på en glamorös segelbåt.
Men nej. Skit.
Han vill att jag ska bli kroat snabbt.
Ska vi sätta segel?
Folk sa att Kroatien var som Italien.
På Amalfikusten har jag aldrig fiskat i en båt-
som är mindre än ett badkar.
Davids pappa la ut en lina i gryningen och hoppas fånga en congerål.
Se upp för krokarna.
Stora krokar.
Var försiktig. Den är farlig.
Jäklar.
Linan har hundratals krokar som är tre meter ifrån varann.
Står man fel blir man fångst istället för fiskare.
- Böj på knäna. - Ja. Jag fattar.
- Det är tufft. - Ja, bra för axlarna.
Det är en på den.
- Ja. - Den är stor.
Ja.
Att det drar är en indikation på att det är en conger.
Den är tung.
Dra upp den. Dra upp den.
Jag känner...
Som ett knäs omkrets.
De är tjocka, starka och kraftfulla.
- Där är en till. - Där är en till.
Ja, den är stor.
Jäklar. Jag känner mig...
Den är enorm.
Där är en till.
En congerål är stark. Man känner att den kämpar.
Den är tung. Jäklar!
Adrenalinet pumpar för att man drar. Man känner att den drar.
Här kommer hon. Den kommer.
Den drar som fan.
Linan rubbades inte.
David sa att ålarna kan väga nästan 14 kilo.
Det är större än nåt annat jag har dragit upp hittills.
- Den är enorm. - Den är stor.
Jäklar.
Oj, vilken skönhet.
Se vad stor den är.
Efter mitt kroatiska träningspass är jag redo för en paus.
Jag hoppas att jag orkar lyfta ålen från tallriken till munnen.
Vi har gjort congerålspastej.
Den är silkeslen och god. Lite smörig.
Jag visste inte pastej kunde vara så god.
Våra begränsningar i köket sitter bara i huvudet.
En fantastisk start på resan.
I slutet av veckan lagar vi mat tillsammans.
- Jag ska ge dig en tuff match. - Tack.
Nu vill jag gå av den här jävla båten.
Jag trodde aldrig att congerålen skulle sätta ribban.
Baserat på pastejsmaken lär han ha andra ess i rockärmen.
Det blir en tuff matlagningstävling.
Nu har jag varit ute på vatten. Nu ska jag vara på land.
Jag ska träffa några av världens bästa tryffeljägare.
Jag har hört att de är duktiga.
David sa att jag ska utnyttja regionen för att lyfta mina rätter.
Så jag slår på stort. Tryfflar.
Istrien är känt för att välja världens bästa tryfflar.
Jag ska träffa en tryffelexpert.
Och hennes två hundar.
Jag ska lägga vantarna på det kulinariska guldet.
- Visnja! - Hej, Gordon!
Hur mår du? Det här är vackert.
- Kul att ses. - Kul att ha dig här.
Vilket ställe.
- Är du uppvuxen här? - Ja.
Jag är tredje generationen-
- som driver tryffelverksamheten. Den är mitt liv.
Jag lever med den varje dag. Du får en speciell väst.
- Det är en jaktväst. - För jägare.
- Vi behöver en skyffel. - Okej.
Sen behöver vi hundarna.
Jösses!
Du skojar.
Se så snabba de är.
- Perfekt. Få igång dem. - Jävlar.
Våra orädda ledare har anlänt.
- Steve är svart. Broom är den bruna. - Broom!
Jag trodde att det skulle vara majestätiska hundar.
Men de ser ut som Paris Hiltons väskhundar.
Det här är speciella godsaker.
Ge det till dem när de hittar tryfflar.
Orden du behöver känna till...
betyder söka på kroatiska.
Kom igen. Nu går vi.
- Redo? - Absolut.
Nu kör vi.
Planen är...
...att de fluffiga pingisbollarna ska hitta tryfflarna under jorden.
När de signalerar ska jag ge dem en godsak och börja gräva.
Jag gillar den här typen av jakt.
Först letar de och sen sniffar de.
De kommer tillbaka.
Flera gånger. Ibland kommer de till samma plats. Ser du?
Ibland vill de inte ge oss den. De lägger sig på den.
Sätter de sig på den?
Ja, de sätter sig.
Hallå.
De river, de sniffar-
och sätter sig på den och vaktar.
No comments yet. Be the first to leave one.