The first 200 lines.
- Sätt fart. - Lystring, tack.
Det här är ett rån.
Ge mig nycklarna. Nu.
Ner på golvet. Du också.
Lägg dig ner, tyfusgrabben.
- Gör inte det här, grabbar. - Är du döv?
Vad gör du?
Det är inte för sent.
Det finns tid.
Du...
Du har mycket att leva för.
Håll käften, annars skjuter jag dig.
- Stå stilla. - Jag känner dig.
- Jag ser dig. - Stanna där.
Jag är precis som du.
En grabb härifrån.
Det finns hopp.
Vem är du?
Det spelar ingen roll.
Jag älskar dig.
- Ingen har nånsin sagt det till mig. - Jag vet. Kom hit.
Du är världens bästa BOA.
Du... Hallå?
Din pappa skulle skämmas över dig.
Fru Verkaik, du måste ta upp det.
Eddy gör det inte för skojs skull.
Eller hur, Eddy?
Dessutom har jag inga påsar.
Fru Verkaik, regler är regler.
Jag kan inte göra nåt åt dem.
Varsågod.
150 euro?
Hur ska jag ha råd med det?
Fru Verkaik, jag försöker hålla ordning på gatorna.
Barn leker här.
Fru Verkaik, snälla.
Fru Verkaik, gråt inte.
Okej, då.
Kom nu, Eddy. Vi går hem.
Jag vet, pappa. Jag gör mitt bästa.
Nolla!
32-0-50.
32-0-50.
POLISEN
- Hej. - Hej.
- Tack. - Varsågod.
- Ska vi ta ett glas? - Visst.
- Schyst. - Inte med dig.
Ingen fara.
Hej, Dilan.
Bruno!
- Det är herrarnas omklädningsrum. - Ta på dig byxor.
Min kusin gillade det.
Hon är mer som min kusin.
- Hon bor i Volendam. - Ramon?
- Hej. - Snarare en styvkusin.
- Jag hade den här. - Min drömfångare.
Behöver du inte den?
Jo... Nej!
Den skyddar dig mot inkräktare i ditt sovrum.
Inkräktare i sovrummet?
Nej! Min mamma kom in i mitt sovrum.
Jag sa: "Gå ut." Hon sa då: "Betalar du hyra här?"
Hur som helst... Har du lust att ta ett glas sen?
Menar du...
I personalmatsalen?
Ja, i matsalen. Som vänner.
Pinsamt.
Förlåt.
Ska vi gå?
Personalmatsalen?
Hon lämnar dörren vidöppen,
och du säger: "Ja, matsalen blir bra."
Lär dig att förstå kvinnor.
Låt mig sköta snacket. Jag vet vad damerna vill ha.
Latino rosso skulle ha gjort det annorlunda.
Inte konstigt att hon gjorde slut.
Sätt dig, älskling.
Din mat är klar. Den är precis som du vill ha den.
Det är musiken som jag och pappa dansade till.
Ramon.
Nån är på väg att bli gravid.
Jag satte på den bästa spellistan
och du lockar in mig med din utsökta mat.
- Jag behöver inte ens mina ögon. - Wilfred.
- Ta för dig. - Wilfred.
Ramon.
- Ramon. Du är här. - Hej.
Hur mår du? Jag och din mamma har fixat lite.
Tunga saker. Jag försökte få plats med allt.
- Wilfred. - Han fattar.
Vi är vuxna och gör sånt som vuxna gör.
Jag ska nog gå nu.
Nej, gå inte.
Ät upp din mat.
Det här är ditt hem också.
Det var därför jag bad dig ringa i förväg.
Jag har också ett privatliv.
Jag kunde ha varit naken.
- Det hade väl varit schyst? - Lägg av.
Jag kom för att hämta saker i förrådet.
Ha en trevlig kväll, Wilfred.
- Jag älskar dig. - Jag älskar dig med.
Trist att han går.
Va? Maten var väl till mig?
Vad gör du?
Jag är snart klar, jag lovar.
Har du nånstans att sova?
En plats att sova på? Har du nånstans att hålla tyst?
Det stinker piss här.
Ja.
Polisen. Upp med händerna.
Jag får vara här.
Sära på benen.
Mer!
Händerna ner. Upp!
Ner. Upp.
Jumping jacks. Knäböj.
Herregud, Kevin!
Det är du.
Förlåt.
- Du är så jobbig. - Jag kunde inte låta bli.
- Jag kunde ha skadat dig. - Försök.
Lugn. Du är fortfarande min lillebror. Idiot.
Men...
Har jag fattat det rätt?
Det här ska bli en plats där ungdomar hålls borta från droger.
Skratta på. Du får vänta och se.
Blir det en lång väntan?
Om du inte har nåt positivt att säga får du komma på nåt positivt.
Jag har något. Följ med din lillebror.
Lägg av! Ett Lexorbord? Var fick du tag på det?
Jag var tvungen att vara kreativ.
Dessutom behöver du ett bra bord.
Du vet hur ungar hanterar sån här saker.
Du är galen.
Tänk när allt är klart.
Soffor, saccosäckar och PlayStation. Det här stället blir grymt.
Ja. Pappa hade varit så stolt över dig.
Jag ska namnge stället efter pappa.
Okej.
Det ska bli en mötesplats för ungdomar som pappa brukade säga.
- Här kommer de inte köras bort. - Ja, av såna som du.
Häng med mig.
- Häng med och se hur det är. - Du är galen.
Vi slår vad. Om jag förlorar så får du bestämma.
Om jag vinner så ska du följa med mig på jobbet en dag.
Okej.
Om jag vinner så måste du ta emot mina pengar.
- Lätta pengar. - Okej.
Måndag morgon, halv nio.
Jag är i tjänst då. Nattskiftet.
Stäng munnen. Du äter marshmallows som om du ska locka barn.
De kan sitta i vilken container som helst.
Ska jag avlossa ett skott? Då lär de komma ut.
De måste leda oss till kokainet. Även om det så tar en vecka.
- Det har gått en jävla vecka. - Skitstövel.
- Dra åt helvete. - Det har gått en timme.
Du känner till spaningens tre regler.
Inte?
Satt du och sov under utbildningen?
Ett: Observera.
- Två: Registrera. - Ja, masturbera.
- Reagera. - Dra åt helvete. Helvete.
- Vem fan är det? - Det är till mig.
Vad menar du?
- Tjena. - Hej.
- Med mycket peppar? - Visst.
Tack. Exakt.
Vad gör du?
- Det händer inget. - Ja, men...
Jag kallar på förstärkning.
Vänta. Vänta på förstärkningen.
- Snabbt, bryt upp låset. - Ja.
- Sätt fart. - Det är ont om tid.
- Jack. - Va?
Jack, var inte dum nu.
Fyll den.
Snabba på. Vi måste sätta fart.
Fan.
Fan.
Kapa. Vi måste göra det snabbt.
- Var är de? - Snabbare.
Håll inte på.
Vi måste dra.
Stå stilla.
- Jag plockar in er. - Hur gammal är ni? Tolv?
Jag är 14.
Stanna! Skåpbilen. Fan.
Trist.
- Lät du nycklarna sitta i? - Jag var tvungen.
Dra åt helvete.
Fan.
- Kom. - Slappna av.
- Min macka. - Jag har rätt att tiga.
- Det säger alla. - Visst.
- Hoppa in. - Bra jobbat, kollegor.
Ska du skita? Upp med händerna.
"Var är mina nycklar?"
Vi fick 100 kilo. Det bekostar många nya skåpbilar.
No comments yet. Be the first to leave one.