The Naked Gun

P.L.O.T.-ANORDNING

- Sätt fart! - Rör på er!

Kom igen!

Det är illa. Gör inget förrän vi fått klartecken från borgmästaren.

Du, hallå!

Hallå, lilltjejen!

Stopp!

Vad vill du, lillan?

Fimpa dig.

Bra jobbat.

Vem... vem är du?

Frank Drebin, Polispatrullen.

Nya versionen.

Helskotta!

Jag heter Frank Drebin, kriminalkommissarie i Polispatrullen,

en särskild avdelning inom LAPD.

Dagen efter bankrånet började som alla andra.

Jag vaknade i min tomma snutlägenhet,

stirrade på ett foto av min avlidna snutfru

och höll tillbaka snuttårarna.

En perfekt morgon? Visst.

Men jag anade inte vad stan hade i beredskap åt mig.

Vad fan?

- Hurra! - Snyggt jobbat, Frank!

1 000 GRIPNA BOVAR

Tack, allihop!

Vad är det här? Hylla honom inte!

Ni två! Mitt kontor, nu!

POLISPATRULL I HETLUFT

Tack vare er skällde borgmästaren ut mig i två timmar.

Några av bankrånarna som ni placerade på intensiven tänker visst stämma stan.

- Larv. De är ju kriminella! - Sån är lagen.

- Sen när har poliser behövt följa lagen? - Sen alltid.

- Och vem skulle gripa mig? Andra poliser? - Ja!

- Menar hon allvar? - Gör han?

Han... Nej.

Låt mig vara tydlig: De hotar att lägga ner Polispatrullen på grund av dig.

Var glad att du ens har jobbet kvar efter vad som hände på McDonald's i fjol.

De vägrade sälja Freedom Fries.

- Du grep alla i personalen. - Jag kunde inte tänka klart.

Jag var arg över Janet Jackson på Super Bowl.

- Det hände för tjugo år sen! - Inte för mig.

- Vi förstår, chefen. Ni har rätt. - Bra!

För jag kopplar bort er från bankrånet.

Jag sätter er på trafikolyckor. Det har skett en bilolycka i Malibu.

- Ja, chefen. Tack. - Och kroppskamerorna ska vara på!

Uppfattat. Kameran ska vara på.

Drebin, det är en ny dag hos Polispatrullen!

Allt förändras så snabbt här. Man kan visst inte fajtas mot stadshuset.

Nej, det är en byggnad.

Där har vi en riktig karl.

Såna som din farsa finns bara inte längre.

Tur att han inte kan se hur allt har blivit hos Polispatrullen.

- Kan jag få en minut, Ed? - Javisst.

Hej, pappa. Det är Frank Jr.

Jag vill vara precis som du, men samtidigt helt annorlunda och originell.

Så om du är stolt över mig, ge mig ett tecken.

Du kanske kan få mig att se en uggla eller nåt.

Hej, pappa.

Kapten ED HOCKEN

Det är jag, Ed.

Jag saknar dig!

Hej, farsan.

Ed och jag var framme vid bilolyckan i Malibu vid tvåtiden.

Ingenting ovanligt.

I den här stan är det vanliga ovanligt. Vanligtvis.

Vad fan?

- Så hur var dejten i går, Frank? - Jag klarade inte av att gå dit.

- Avbokade du? - Nej. Jag ville inte göra henne ledsen

så jag bad Barnes säga att jag hade blivit knivmördad.

Du är så romantisk, Frank. Men en änkling som du behöver också nån.

Jag är inte redo att öppna mig för kärleken igen.

De har väntat med bortforslingen. Olyckan skedde vid fyratiden i morse.

Inga bromsspår på vägen. Han körde bara rakt över stupet.

- Berusad? - Lite. Bara så att jag ska vakna till.

- Tjusigt åk! - Ja, en sån där ny elbil från EdenTech.

El, minsann?

Jag minns när det enda som var elektriskt var ålar, stolar

och Catherine Zeta-Jones i Chicago.

Tomma tablettburkar.

Vem var han?

Simon Davenport, 53 år. Ingen fru, inga barn.

Han har en syster i Hancock Park, men allt vi vet om henne är vad hon heter.

"Beth Davenport.

"Frånskild, 168 cm, 59 kilo.

"Temperamentsfull. Självutnämnt chokladmonster.

"Gillar friluftsliv, men kryper lika gärna upp i soffan med en god bok."

Okej, jag har sett tillräckligt. Skriv att det var självmord.

- Kör igång! - In med lyftkranen!

GRIP

POLISPATRULLEN

KONFIDENTIELLT

VÅRMUSIKAL ROLLISTA

- Ja, jag fick rollen! - Va? Hon kan ju inte ens sjunga!

- Kommissarien? - Ja, Barnes?

Du plockades ju bort från bankrånet, men jag behöver råd.

Det är så konstigt. Ingen av tjuvarna hade träffats eller visste vem de jobbade åt.

Lysande! Vet man inget, kan man inte skvallra.

Den som låg bakom det är smart.

Rånarna fick veta att de skulle få behålla kontanterna.

- Vem organiserar ett sånt bankrån? - De var nog ute efter nåt annat.

Ta hit en av dem. Vi kanske kan få honom att snacka.

Uppfattat. Tack.

Frank, du har besök. Jag bad henne vänta utanför, men hon bara klev in.

Ska jag skicka iväg henne?

Nej, det är okej. Jag tar hand om det.

- Jaha. - Här borta, kommissarien.

Jag avstod från kärlek när min fru dog,

men den här kvinnan hade alla delar på rätt plats.

Huvud, axlar, knä och tå.

Knä och tå.

Och en ända som kunde få en toa att böna om nummer två.

Förlåt att ni har fått vänta. Hur kan jag hjälpa till?

Du hade fel om Simon Davenport. Han skulle aldrig begå självmord.

- Davenport? Malibu-olyckans lik? - Det liket var min bror.

Jag menar, han var sig säkert lik. Bara mer slapp och uppblåst.

Nej, jag menar... Jag beklagar sorgen. Ta den stolen.

Nej tack, jag har tillräckligt med stolar hemma.

- Så, mrs...? - Davenport.

Miss Beth Davenport.

- Mr...? - Drebin.

Miss... kommissarie Frank Drebin.

- Jag tror att nån mördade Simon. - Jaså, varför tror ni det?

Han ringde i går kväll och sa att han var i knipa. Vi planerade att ses i morse.

Låter det som nån som vill begå självmord?

Nej, verkligen inte.

Varför skulle nån vilja göra så mot honom?

Tro mig, det finns alltid en anledning att döda nån.

- Hade han ett olidligt skratt? - Nej.

- Förlåt, jag är inte mig själv. - Det är okej, jag är inte heller ni.

Säg mig, vad arbetade er bror med?

Datorer. Han var programmerare åt Richard Cane.

Geniet som tänker rädda världen med sina elbilar.

Tala med honom först. Kolla sen om Simons körjournal matchar...

- Sakta i backarna. - Ursäkta?

Låt mig sköta polisarbetet, okej?

Jaha, jämt samma gamla visa när det gäller karlar som ni.

- Som jag? - Envisa gubbar som tror att de vet bäst.

Jag vet att ni är upprörd, men det här är mitt jobb.

Fimpade nån er bror, så hittar jag honom.

Det uppskattar jag. Men Simon var allt jag hade.

Förlåt om jag inte bara sitter och hoppas att ni gör ert jobb.

Det är precis vad jag vill att du gör. När jag vet nåt, så hör jag av mig.

Jag har en rad författaruppläsningar i veckan. Jag finns där.

Mördare Hora Läppstift

Författaruppläsningar?

Jag skriver true crime-romaner baserade på egna, fiktiva berättelser.

Jag förstår. Ni kanske skriver om det, men jag lever det.

Ursäkta mig, vi ska fira en födelsedag och jag är kontorets bästa sångare.

Jag ångrade mig. Jag tar den där stolen.

När hade nån senast talat till mig så?

Den sorts reprimand man brukar betala för i källaren under en tvättomat...

Hon hade såna där höfter som man ville sätta en rockring på och snurra och som...

Hörni, lägg av!

Jag var inte övertygad om att Davenport hade blivit mördad.

Men fallet hade börjat ge mig klåda, och när jag väl börjar klia

slutar jag inte förrän huden går sönder och läkaren tvingar mig att ha vantar.

Tack.

EDENTECH 20 ÅR

"EN VIS MAN VIDRÖR SIN HAKA" RICHARD CANE

- Rocken? - Champagne?

DRICKS

INSPIRERA

FÖRSVARA

Richard Cane blev förmögen på mikroprocessorer.

Han använde pengarna till att bygga en nätmarknadsplats

och ett grönt teknikimperium.

PUMPOR

Och plötsligt sätter björnen fart mot mig. Jag tar fram kniven,

och han kutar förbi mig mot en honungskupa ovanför vårt läger.

Den hade hängt där hela tiden utan att jag såg den!

Ah, du är här!

Kommissarie Drebin.

Samma här!

Richard Cane. Snälla ni, ta en promenad med mig.

Så, vad kan ni berätta om mr Davenport?

Simon var en lysande ingenjör. En av våra bästa.

Jag hade ingen aning om att han var så deprimerad. Självmord är fruktansvärt.

- Möjligt självmord. - Misstänker ni lönnmord?

Nej, en lönn skulle nog inte klara av det. Men jag utesluter ingenting.

Var det här ett projekt Simon jobbade på?

Nej, det här är en rödljusterapi-maskin som förhöjer testosteronet.

Mäns spermakvalitet är historiskt låg längs hela brädet.

Fascinerande. Jag har aldrig lagt min sperma längs ett bräde.

Jag använder en gammal Bon Jovi-tröja för sånt.

Jag hoppas att ni inte blir generad nu, men jag är faktiskt en stor beundrare.

- Jaså? - Jag läste om er insats vid bankrånet.

- Män som ni är ett utdöende släkte. - Män som jag?

Ja, handlingskraftiga män. Ni ber inte om lov för att fixa det ni vet är trasigt.

Det förvånar mig att just ni säger det, som är så förtjust i såna här manicker.

Jaså, uppskattar ni inte moderna tiders underverk?

Ta inte illa upp, men världen var bättre förr.

Jag håller med. Men säg det inte till nån.

- Cigarr? - Det ser så ut.

Jag menar, vill ni ha en?

- Rökning inomhus? - Tänker ni ge mig böter?

Tändsticksasken. Jag har sett den förr.

The Bengal. En nattklubb i min ägo för vissa ur stans elit.

Ett ställe där män kan vara sig själva, ta nåt gott att dricka

och som The Black Eyed Peas uttryckte saken: "Bli efterblivna."