The Witches

HÄXORNA

När din far var en liten pojke som du och bodde med mig här i Norge

berättade jag också för honom om häxor så att han alltid skulle akta sig.

Det viktigaste du måste veta

om riktiga häxor är detta.

Lyssna nu väldigt noga.

Riktiga häxor klär sig i vanliga kläder och ser väldigt lika ut som vanliga kvinnor.

De bor i vanliga hus och har vanliga arbeten.

Det finns häxor i varje land över hela världen.

Och de har en ledare

en högt uppsatt häxa i varje land.

Och härskarinnan för alla häxorna

är den mest elaka någonsin.

Den stora häxdrottningen själv.

Häxor spenderar sin tid med att komma på sätt att döda barn.

Följande det stackars barnet som en jägare förföljer fåglar i skogen.

Jagade de dig?

Du sa ju att det var en olycka.

En vädligt otrevlig olycka.

När jag var yngre

reste jag över hela världen letande efter häxdrottningen

men jag hittade henne aldrig.

Jag tror faktiskt inte att det finns någon som har hittat henne ännu.

Men om ingen har hittat häxdrottningen hur vet du då att hon finns till?

Ingen har sett djävulen men vi vet alla att han finns

- eller hur? - Ja.

Vem vet, du kanske har en granne som är häxa.

När jag var liten

bodde jag brevid en flicka som hette Erica som blev tagen av en häxa.

Erica hade väldigt strikta föräldrar.

Men inte ens det hjälpte stackars Erica.

För när en häxa har valt sitt offer finns det bara ett hopp om att komma undan.

Man måste veta allt om dem som jag nu berättar för dig.

Jag varnar dig.

Erika, kom in nu.

Det som gör henne farlig är att hon inte ser farlig ut.

Man kan aldrig vara säker om det är en häxa eller en snäll gammal dam du ser.

Erica.

- Vad tycker du om min nya målning? - Den är fantastisk, pappa.

Gå till Larsen och köp en liter mjölk.

Ja, pappa.

Kom hem på en gång.

Riktiga häxor hatar barn.

Riktiga häxor är skalliga.

Men de har ju på sig dessa peruker som kliar som bara den

och ger dem utslag på huvudet.

- Vet du vad utslag på huvudet är? - Nej.

Det kommer från kliande under peruken.

Måste göra dem galna.

De ser verkligen hemska ut bakom deras mänskliga masker.

De skiljer sig endast åt från vanliga kvinnor

om du är skarp nog att kunna se den lila nyansen i deras ögon.

Riktiga häxor har inga tår.

Deras fötter är fyrkantiga

snuskiga stubbar där deras tår borde vara.

Så de har aldrig på sig spetsiga eller vackra skor.

Bara enkla, förnuftiga skor.

Kom ihåg allt detta.

Kanske om Erica hade vetat om dem...

Min stackars Erica.

Alla letade i veckovis.

Men häxor mördar inte barn med knivar eller pistoler.

Det gör bara folk som åker fast.

Och häxor åker aldrig fast.

De letade i när och fjärran.

Alla i stan letade

men hon hade helt enkelt försvunnit.

Jag var hemma hos Erica sex veckor senare.

Goddag, fru Larsen.

Kom in, Helga. Ta en bit kaka.

Jag var hennes bästa vän när allt detta hände.

På den dagen

medan Ericas mamma hällde upp kaffet

kom hennes pappa emot oss.

Det var som om han sett ett spöke.

Hans ansikte såg helt förstört ut

när han gick mot tavlan bakom mig.

Där

som om det alltid varit så

fanns Erica

inlåst i tavlan, tittandes på oss.

Mamma!

Pappa!

Jag tror dig inte. Såg du verkligen henne i tavlan, farmor?

Många gånger.

Men det konstigaste var

att lilla Erika förflyttade sig

om och om igen på tavlan.

Så en dag kanske hon matade ankorna

och nästa dag var hon inne i huset

tittandes ut genom fönstret.

Såg du henne röra sig på tavlan?

Ingen såg det.

Hon var alltid bara en figur

stillastånde i tavlan.

Allt eftersom åren gick åldrades även Erica.

Och bara för fem eller sex år sedan började den gamla kvinnan som Erica blivit

framåtböjd och svag i tavlan

försvinna.

Tills en morgon

då hon var helt borta.

Menar du att hon dog?

Vem vet?

Konstiga saker händer i häxornas värld.

Nej men, klockan är ju nästan nio.

Farmor har berättat för mig om häxor, mamma.

Och skrämt upp dig just innan du ska lägga dig och sova.

- Godnatt min älskling. - Är allt bra, mor?

Allt är jättebra. Gå ni och ha det trevligt tillsammans.

Hejdå, mamma.

Sådär ja.

- Godnatt, min son. - Godnatt, pappa.

Inga mer historier nu, OK?

Nej då.

- Godnatt. - Kom igen, farmor. Bara en till historia.

OK då, bara en liten till.

Häxor är väldigt grymma

och de har ett otroligt luktsinne.

En riktig häxa kan lukta sig till dig från andra sidan gatan i kolsvart mörker.

Hon skulle inte kunna lukta sig till mig. Jag har just duschat.

Åh jo, det skulle hon minsann.

Ju renare du är desto lättare är det för en häxa att lukta sig till dig.

Det kan ju inte stämma.

Jo, det kan det visst.

Hon känner bara lukten av smuts på ett smutsigt barn.

Men på ett rent barn kan hon lukta sig till barnet.

Nu kommer jag aldrig mer att duscha och jag kommer att skylla på dig.

Nåja, gör det bara inte för ofta.

En gång i månaden är nog säkert.

Så en häxa kan lukta sig till mig just nu?

För mig luktar du hallon och grädde.

Men för en häxa luktar du väldigt äckligt.

Vad då för sorts äckligt?

Som hundbajs.

Det tror jag inte på.

Du tror mig inte?

Inte bara det, för en häxa luktar du

- som färsk hundbajs. - Det är inte sant.

Det finns ingen anledning till att bråka. Det är bara sanning helt enkelt.

Så om du ser en dam på gatan som håller sig för näsan när hon går förbi dig

så kan hon ganska så säkert vara en häxa.

Och nu är det nog dags att lägga oss.

Godnatt, farmor.

Mamma?

Pappa?

POLIS SP845

Fru Eveshim? Kan vi få komma in ett ögonblick?

Tyvärr har jag dåliga nyheter.

Ja, kom in bara.

Vänta här.

Kom hit.

Kom hit till mig.

Kom nu.

Kom så myser vi tillsammans.

Sätt dig på mitt knä, OK?

Sådär ja.

Till mamma och pappa med kärlek, Luke.

- Ska vi ta med oss dem till England? - Ja.

Ja, det gör vi.

Jag tycker att de är jättefina.

Det gör jag verkligen.

En otrolig talang här som jag inte hade någon aning om.

Tack.

Efter olyckan

tog jag inte med mig Luke till Amerika på en gång.

Vi åkte till England där jag ägde ett hus.

Och han började skolan som hans mor och far

hade valt åt honom innan de...

Innan de kom och hälsade på mig på deras semester.

- Förrutom att de kliar sig mycket i huvudet. - Jag såg en dam igår med lila ögon.

Hejsan, min unga man.

Vilken fantastisk trädkoja.

Har du byggt den helt själv?

Min far och jag byggde den.

Jag har något till dig här.

Något jag tror du kommer att tycka om.

- Hoppa ner så ska jag visa dig. - Nej.

- Va? - Nej, tack så hemskt mycket.

Den är värd mycket pengar.

Det här är privat mark.

Det finns inget att oroa sig för. Jag ville bara ge dig den här.

Jag hittade honom på min promenad.

Han är inte farlig alls.

Ser du?

Småpojkar älskar ormar.

Här. Han är din.

- Farmor! Farmor! - Vänta, vänta, vänta, jag lämnar honom här

och om du vill kan du komma ner och ta honom själv.

Men de slingrar sig bort rätt snabbt.

Om man inte säger till dem att inte göra det.

Farmor!

Du kanske vill ha choklad istället.

Farmor!

Hon kan inte höra dig.

Vad heter du?

Heter du Luke?

Jag visste väl det.

Varsågod, Luke, en stor chokladkaka.

- Om du ka... - Luke.

Luke, det är dags för middag.