A Complete Unknown

Mina damer och herrar - Woody Guthrie.

...det kommer att avlasta Packers kicker Paul Hornung.

New York Giants får dra på sig bortastället.

Vita tröjor med röda siffror, blå hjälmar och silverfärgade byxor.

Giants har vunnit åtta matcher hittills. Som vanligt är Y.A. Tittle quarterback.

Tack.

Han sjöng en countrylåt, men kan vara katolik eller kommunist ändå.

Är det ingen skillnad mellan folkmusik och country?

Jag bad dig inte att stoppa honom i ett fack. Du svarar med en fråga.

Jag tackar för mig.

Jag går nu, hej då.

Vet du var det här stället ligger?

Det heter Greystone. Woody Guthrie är där.

Det är ett sjukhus, grabben.

- I Morris Plains. - Var är det? Uptown?

Nej, Woody är på andra sidan floden. I New Jersey.

- Jag kom precis från New Jersey. - Åk tillbaka, då.

Stå upp!

Mr Seeger, har ni nåt att säga innan jag avkunnar dom?

Jag har aldrig sagt eller gjort nåt omstörtande mot mitt land, herr domare.

Det är inte därför jag är här. Jag är här för att en politiker från Louisiana -

inte tyckte om sången jag sjöng.

Eller så gillar han inte dem jag sjöng den för.

En jury har befunnit er skyldig till kongresstrots.

- Jag vägrade nämna namn... - Vägrade svara på frågor vid förhöret!

- Ni kanske känner till en av mina vänner - Woody Guthrie.

Stor låtskrivare och amerikan. Woody är sjuk.

Jag har tänkt mycket på honom på sistone, för han sa en gång:

"En bra låt kan bara göra gott."

Och den låt jag hamnat i blåsväder för är en bra låt. Faktiskt en patriotisk låt.

Och jag tänkte att ni kanske vill höra hur texten går.

Nej, låt bli det där.

- Tystnad! Tystnad, sa jag! - Är det säkert? Det är gratis.

Titta, det klarnar upp.

Pete! Pete!

- Är du besviken? - Vad säger du om domen?

Det blev inte som vi hoppades, men vi är fria att kämpa vidare.

Jag erbjöd mig att spela en låt, men domaren ville inte höra den.

Men jag känner för att sjunga, så jag sjunger den för er. Ni kan texten.

Vårt land är ditt land

Vårt land är mitt land

Från Kalifornien

och till New Yorks öar

Ifrån redwoodskogar

till Golfströmmens vatten

Vårt land är skapt för dig och mig

- Är det allt du har? - Ja.

...det var fint att träffas

So long, det var fint att träffas

So long, det var fint att träffas

All sand och allt damm

tar mig åter hem

Det är dags nu att jag ger mig av

Hej.

Ursäkta, mr Guthrie.

Ingen kallar honom det, utom myndigheterna.

Jag är inte myndigheterna.

Då så. Kom hit.

Jag heter Pete, förresten.

Ingen tvekan om det.

- Och du? - Jag heter Bobby.

Nåt mer?

Dylan.

Woody vill veta mer om den där, Bobby Dylan.

Jag sjunger och spelar och skriver låtar.

- Ett par vänner till mig i Minneapolis... - Du är från Mellanvästern?

Ja, de visade några av Woodys skivor. De utgivna på Folkways.

Dina och Lead Bellys och...

Jag lyssnade på dem och blev helt golvad.

- Jag gillar dina också, Pete. - Gott så.

Hur som helst, min kompis Paul...

Han sa att du låg på sjukhus, så jag liftade hit.

- Varför det? - Jag ville träffa Woody.

Kanske få inspiration.

WOODY DAMMIGAST I DAMMOLNET

JAG ÄR INTE DÖD ÄN.

Stämmer jävligt bra.

Vi lät trycka upp dem till besökare.

Nu kommer mest släkten.

Woody vill höra nåt.

Är du blyg?

Oftast inte.

Den här har jag skrivit till honom.

Till dig.

Här är jag nu många mil från mitt hem

Jag vandrar på vägar som många gått förr

Jag ser på din värld, på dem som där finns

En trashank

en bonde, en kung och en prins

Hej, hej, Woody Guthrie, jag skrev dig en sång

Om en annan värld än den som funnits en gång

Så sjuk och så hungrig, så sliten, förödd

Den verkar

döende, och ändå är den knappt född

Hej, hej, Woody Guthrie Men jag vet att du vet

allt det som jag säger och långt mera än så

Fast jag sjunger högt min sång räcker den inte till

För det finns

inte många som gjort det du gjort

Så till Cisco och Sonny och Lead Belly med

och alla de andra som jämt med dig stred

En sång till hjärtan och händer hos dem

som kom

med allt damm och med vinden försvann

- Har du nåt emot...? - Nej då.

...misstänkt för samröre med FNL...

Little Richard.

B-sidan på Long Tall Sally.

- Så du gillar rock'n'roll? - Jag gillar allt, Pete.

Utom kanske...

...Patti Page och Doggie in the Window och Vaughn Monroe.

- Johnny Cash är bra. Har du hört honom? - Javisst.

- Och så gillar jag Hank Williams. - Det är grejer, det.

Ja... och om man pratar om rock'n'roll, måste man prata om Buddy Holly.

Men du ser dig som folkmusiker?

Nja, jag ser mig inte direkt som folksångare eller folkmusiker.

Visst gör jag folkmusik, fast i modifierad form.

Inte i modifierad form, bara liksom...

En bra låt, en riktigt bra låt kan få jobbet gjort utan krusiduller.

Utan trummor och elförstärkta instrument.

Ja, men ibland låter det bra.

Hej, Tosh.

Det här är Bobby. En medresenär.

Han har hälsat på Woody och har ingenstans att sova.

Jaha... - Hej, Bob.

- Toshi. - Hej.

Vi har äntligen borrat genom berget och har vatten som ett schweiziskt hotell.

Här kan du sova.

Jag snarkar och Toshi sparkar ut mig hit, så jag vet att det är bekvämt.

Toaletten ligger där borta. En ny mulltoa som inte luktar...

- Jo, det gör den. - Jätteilla!

Gå och lägg er. Förrädare. Allihop.

- Kan du gå ut och röka? - Ursäkta.

Om du fryser kan du ta indianfilten.

Ska han inte lägga sig?

Han är uppe i varv, han träffade en av sina idoler i kväll.

Inte mig. Woody.

Han spelade en jäkligt bra låt.

- Här kommer din pannkaka. - Tack.

Längre har jag inte kommit.

En bra början.

Ni som inte kan gå så djupt får bli sopraner.

Ni ska sjunga...

Pröva.

Jättefint, jättesnyggt!

Lägg till basstämman.

- Tack. - Pete Seeger!

Jag ska få ut dig på scen. Det ska jag.

- Joan, lycka till! - Miss Baez!

- Det är hon! - Miss Baez!

Det är Joan!

Vänta! Kan jag få en autograf?

"Baez får en att ta fram ordboken för att leta fram nya superlativ."

New York Times, Joanie. Bob Shelton är en beundrare.

- Fem minuter, Joan. - Bob Shelton är här igen, sitter i baren.

John Hammond också.

- Joanie... Columbia Records. - Jag har skivbolag och manager.

Columbia är inget skivbolag, det är Mount Rushmore.

Tony Bennett, Johnny Mathis, Doris Day, Miles Davis...

De har alla, utom en folksångare.

Albert.

Var snäll och gå.

Andra flickor plinkar på gitarren och ler.

Men inte Joanie. Hon spelar nedstämd, tittar på sina skor, gör män tokiga.

Vi ses, John.

Joan Baez!

- Miss Joanie, det var suveränt. - Tack, Pete.

- Det här är min vän Bobby. - Hej.

- Bra jobbat. - Tack.

Nu ska en specialinbjuden gäst presentera kvällens öppna scen.

Fly inte, hatten går inte runt i kväll.

En röst vi redan känner och älskar.

Pete Seeger!

Såja...

För nån månad sen träffade Woody och jag en ung man.

Han råkade liksom ramla in och sjöng en sång för oss.

Vi blev helt golvade.

Woody och jag fick känslan av att vi såg en ny väg öppnas.

Den unge mannen har spelat här och var, och nu är det dags för Folk City.

En stor applåd för Bob Dylan.

Tack ska ni ha.

Tack, Pete. Det är... mycket att leva upp till.

Ja...

Hoppas det går bättre än i East Orange, New Jersey.

Jag är från New Jersey!

Vad säger ni om Joan Baez?

Fina grejer.

Hon är fin.

Sjunger fint.

Kanske lite för fint.

Det här är en liten låt jag har skrivit. Hoppas att ni tycker den är bra.

Den borde vara bra för nån.

Visst är han bra? Jag företräder honom.

Vad betyder klockan två för dig?

För John Hammond betyder det jävlarimej klockan två!

Och nu är hon fem över tre!

Har du en pickadoll, Albert? Det ser så ut.

"En korsning mellan korgosse och beatnik."

"Mr Dylan ser ut som en kerub och har en kalufs"...

- Sluta, Albert. - ..."en kalufs under en Huck Finn-keps."