Mavka: The Forest Song (Мавка: Лісова пісня)

Sedan urminnes tider har den uråldriga ukrainska skogen -

burit på fantastiska hemligheter.

Bakom det Mörka berget, i skogens hjärta, gömmer sig Livets källa.

Den förser skogen och dess invånare med deras kraft och gnista.

Men en vinter, medan skogen sov djupt,

och väktaren ensam vakade över den,

bröt sig en människa in genom passagen i berget.

Det var sågverksägaren.

Han behövde en droppe från källan för att rädda sin nyfödda dotter.

Men sen återvände han med en hel armé -

i hopp om att få hela källan för sig själv.

Så började en fruktansvärd strid utan vinnare.

Alla förlorade.

Alla människor som tagit sig in bakom berget försvann.

Skogens väktare förlorade allt förutom ett eko av sin uråldriga styrka.

När skogens varelser vaknade på våren -

möttes de av de fruktansvärda konsekvenserna av människans förräderi.

Se vad våra fiender har gjort!

Av den anledningen kommer ingen människa -

att nånsin mer få sätta sin fot bakom det Mörka berget!

Det är den nya skogslagen.

Många år har passerat sen den dagen.

Ännu en vinter är över!

Jag har sovit så länge -

och jag hade en så vacker dröm.

Men det här är bättre än alla drömmar.

Det är äntligen vår!

Sumpe!

Det är den bästa stunden på årets bästa dag.

Det är dags att väcka skogen!

MAVKA - SKOGENS VÄKTARE

Se hit! Hyssja, alla ljuds mästare, på ingång!

Glad vår, Mavka!

Hyssja! Kan du flyga?

Det är stora nyheter.

De kommer kalla mig Hyssja, skyns erövrare!

Säg inget till Lesh. Då tror han att jag är tokig.

Publiken blir helt vild! Vi är redo att erövra världen.

Ta det lugnt, grabben. Hemmapubliken. Alla känner till oss här.

Jag är nervös. Tänk om det går dåligt i staden.

De har många andra musiker.

Du måste tro på dig själv, Nina. Låt musiken visa vägen.

Vad nu det ska betyda.

"Generös lön för viktigt jobb."

Inget för en blivande musiklegend, men -

- farbror Leo behöver pengar. - Lucas!

Din farbror. Han mår inte bra.

De har ringt läkare.

Ta dig hem, fort. Hoppas vi ses på marknaden sen!

- Kolla! - Vad är det där?

Var hälsade. Det var ett tag sen, kära bybor.

Det är jag, Kilina.

Dotter och enda arvtagerska till den avlidne sågverksägaren.

Han som blev uppbränd av skogsdemoner?

Ja. Tragiskt nog dog min far i en fruktansvärd skogsbrand.

Men det hade inget att göra med er vidskepelse.

Efter hans död lämnade min mor och jag denna plats.

Men sen blev jag föräldralös.

Så tragiskt.

Men nu är jag tillbaka för att göra vår by välmående igen.

Jag erbjuder alla ett jobb.

Ni får så mycket pengar att ni kan slappa resten av livet.

Att slappa är mitt drömjobb!

Jag ska bygga upp sågverket. Vårt virke ska säljas över hela världen.

Är ni redo att bli rika och lyckliga?

Ja!

Vad ska vi göra?

Allt ni behöver göra är att ta er över det Mörka berget och hitta...

Nej, hon är knäpp i huvudet.

Som sin far.

Men jag erbjuder en massa pengar.

Man kan inte köpa sig ett till liv.

Hälsa de onda andarna från mig.

Vad var det?

Såja, såja.

Hur är det?

En fälla! Förmodligen kvar från gamla tider.

Kallar väktaren på oss?

- Hur mår han? - Han kämpar på.

Men mina örter hjälper bara ett tag.

Leo behöver riktig medicin från staden, men -

det blir kostsamt.

Per-du-cabri-cocarum?

Ge det bara till apotekaren i staden. Han förstår.

Tack så mycket. Verkligen!

Goda nyheter, farbror. Lite perdi-caca-nånting, och -

så blir du som pånyttfödd.

Lucas! Vad håller du på med?

Slösa inte dina pengar på mig. Jag är gammal.

Jag har haft ett långt, rikt liv.

Lägg det på nån trevlig flicka. Stadga dig.

Så din gamle farbror kan gå bort i frid.

Du går ingenstans. Jag ska få pengar på nåt sätt.

Jag ska ordna så du blir frisk, farbror.

Jag ordnar det här!

Din familjs herrgård, madame. Så rustikt.

Det är ett motbjudande ruckel!

Ett gäng patetiska fegisar!

Mina planer är i fara -

bara för att de primitiva bondlurkarna är rädda för skogen!

Sätt fart, Frol!

Ja, på en gång. En sekund bara.

Gör mig en tjänst och för bort dessa bondtrasor.

Hur kan de bära så hemska saker?

Hatar dem. Gör dig av med dem! Vilket fruktansvärt smaklöst skräp.

Dumma, obildade, vidskepliga dynga.

Frol!

Herregud, det är så gammaldags!

Gör mig inte upprörd. Det är dåligt för min hy.

Visst, madame.

Klumpiga idioter!

I den här kistan finns...

Var försiktiga med den.

Vad vill du?

- Det här jobberbjudandet. - Glöm det!

Vem var det? Frol!

Om jobberbjudandet? Kom in, bara.

Hej, jag heter Lucas. Ni ska visst betala bra.

Javisst. Om du klarar jobbet.

- Det gör jag. Jag klarar vad som helst. - Bra.

Eric, Derek. Följ med honom.

Och vad ska jag göra?

Hitta trädet som har såna här löv.

I skogen bakom det Mörka berget.

Vad händer? Väktaren har kallat på alla.

- Det har inte hänt sen jag var en planta. - Jag sover hellre.

Väktaren!

En hälsning till den nya våren, och alla skogsinvånare.

Är alla här? Mavka, väckte du allihop?

Hon och Sumpe vältrar sig säkert bland krokusarna.

Ledsen, jag är sen. Jag hjälpte lodjursungen ur en fälla.

- Fruktansvärt! - En gammal fälla!

- Jag trodde alla togs bort efter striden. - Nymfer!

Ni är skogens försvarsstyrkor. Vem av er missade den här?

Bra jobbat, Mavka. Du har skämt ut oss inför väktaren.

Då så. Hör upp, skogsvarelser.

Naturens högsta andar viskar att farliga tider närmar sig.

Därför, vid midnatt i natt,

i skogens hjärta, kommer andarna välja en ny väktare.

Men det är ju din uppgift, Lesh.

Jag har så lite krafter kvar.

Väktarens börda har blivit för tung för mig.

- Slutar Lesh som väktare? - Ska människorna attackera igen?

- Vem kan skydda oss? - Hör upp!

Hyssja, skyns erövrare, kan bli väktaren.

En tjattrig väktare. Precis vad vi behöver.

Jag hörde det där!

Vem som helst kan ju bli väktare.

Även du, menar du? Nej, nej, Mavka.

Du må vara skogens söta, rena själ.

Men du är alldeles för snäll för detta jobb.

Det är jag inte.

- Jag mår så dåligt. - Ondina, är du okej?

Du ser! Så lättlurad och snäll.

Det räcker!

Allt kommer avgöras vid midnatt i skogens hjärta.

Det sägs att bakom Mörka berget

kan vattennymferna och trädandarna kittla ihjäl en.

Man skrattar, och sen...

Vi tror inte att det finns monster i skogen. Vart ska vi nu?

Genom den här, tror jag.

Är vi här för att jaga?

Jag jagar inte.

Jag har skoj.

Det är ofattbart. Idag, av alla dagar.

Det var inte meningen, jag snubblade. Jag är så klumpig.

Jag brukade kallas Klumpige Lucas.

Vi gör dig till Den blåslagne Lucas.

Min bror tycker att du ska gå vidare själv.

Markera trädet på kartan om du hittar det.

Okej.

Jag tänkte ändå föreslå det.

Jag känner deras rädsla.

Lugn, bara.

Allt är bra nu.

Vad skrämde er?

Människor? Här? Jag måste berätta för de andra.

Vänta.

Kom, Sumpe. Jag tar itu med människorna själv.

Vi ska visa dem hur snäll jag faktiskt är.

Var i hela skogen är det här trädet?

Tro bara på dig själv, Lucas. Låt musiken visa vägen.

Vad nu än det betyder.

Det är så vackert.

Tack, jag...

En skogsdemon!

Hur mår människan?

Är det här nån sorts mänsklig magi?

Det kommer massa konstiga, visslande, raspiga ljud härifrån. Och jag...

Hyssja! Har du redan lärt dig att landa storken? Så bra.

Jag är på helspänn. Skogen har just invaderats av...

En människa!

- Jag vaktar honom. Hämta nymferna! - Nej!

Vi kan nog få ut honom utan deras hjälp.

Då skulle jag bli Hyssja, den förste människoförvisaren. Det klingar ju bra.

En ond ande! Stick, jag varnar dig! Jag har svart bälte i kamp-polka.

Patetiska människa!

Du inkräktade på vår heliga skog och ville skada

- dessa ädla bisonoxar! - Nej! Så var det inte.

Det var bröderna Goljat. Jag räddade bisonoxarna.