Incredibles 2

Akt 82-712.

Agent Rick Dicker förhör.

Namn, tack.

Tony. Tony Rydinger.

Vad hände?

Den här tjejen i min klass... Jag såg henne på idrottstävlingen.

- Du heter Violet, va? - Det stämmer.

Jag visste vem hon var, men hon var förändrad - lugn och säker.

Och cool och söt. Jag föreslog bio.

- Fredag? - Fredag.

Sen tittade jag på tävlingarna.

Strax efteråt hände värsta grejen på parkeringsplatsen.

Herregud!

Skåda Undergrävaren!

Jag är alltid under er!

Som om inte det räckte, såg jag de där stövlarna.

- Ni två stannar här. - Ska vi göra det? Det är olagligt.

- De såg ut som superhjältar. - Han kommer undan.

En håller folk borta och en passar Jack-Jack.

- Ska vi inte...? - Du hörde!

Studsa upp mig!

- Jag håller folk borta! - Stanna här, din fluglarv!

Jag tänkte sticka, men det var nåt bekant med en av rösterna.

Flickan blev arg och kastade sin mask.

Och det var hon!

Tony! Hej! Det här är inte som du tror.

Det var helt sjukt. Jag fixade det inte, så jag stack.

Det känns inte bra.

Jag borde nog sagt hej eller nåt. Hon kan inte hjälpa att superhjältar är förbjudna.

Och jag ogillar inte starka tjejer. Jag är rätt säker i min manlighet.

- Vad är det där? - Har du sagt det här till dina föräldrar?

- De skulle tro att jag dolde nåt, du vet. - Visst, grabben.

Jag gillar tjejen. Jag ska ju gå ut med henne på fredag.

Nu blir det bara konstigt.

- Jag vill bara glömma det jag såg. - Det kommer du att göra, grabben.

SUPERHJÄLTARNA 2

Kom igen!

Känn er undergrävda!

Undergrävaren, vi möts igen.

Toppen! Nu måste jag greja med honom också!

Incredible!

Känn på tryckluften!

Hej då!

Nej, nej, nej!

Håll er undan, allihop!

Jag tänker inte sitta barnvakt!

Jag får inte stopp på den. Och Undergrävaren kom undan.

Vi måste hindra... Bob, tåget!

Fryzo! Ja!

Vi måste stoppa den före vägbron!

Jag försöker hålla den borta från husen.

Damen!

Tack, unge man!

Va?

Violet!

Stopp!

Stanna, allihop!

- Var beredd, pappa! - Dash!

- Violet! Vem passar Jack-Jack? - Det gör Dash!

Violet, ta honom!

- Den är på väg mot stadshuset! - Mamma behöver hjälp!

De har dykt upp igen! Det här är vår chans. Följ efter Fryzo!

Hjälp mig med pannan!

Det borde räcka.

Vad gör ni här? Ut, den exploderar snart!

Vi hinner inte!

Vi klarade det!

- Rör er inte! - Vad har vi nu gjort?

Ursäkta mig, mr Fryzo.

Förlåt, men jag ska egentligen inte vara här.

Vilket känns fel, eller hur?

Ni kanske skulle vilja ändra på den lagen?

Superhjältarna Fryzo, mr Incredible och Elastaflickan orsakade ytterligare skador.

Undergrävaren är på fri fot.

- Vi började inte. - Ni satte inte stopp för det heller.

Fick ni stopp på Undergrävaren? Hindrade ni honom från att råna bankerna?

- Nej. - Fångade ni honom?

Nej.

Bankerna var försäkrade. Vi har enheter som sköter sånt här.

Om ni inte lagt er i hade allt skötts på ett ordnat sätt.

- Skulle vi ha låtit bli att göra nåt? - Utan tvekan.

- Du var inte till nån hjälp. - Är ni illa ute ska ni inte förvärra det.

Det där gick inte så bra.

Pappa, det är nog inte rätt tillfälle att berätta det här-

- men det hände nåt annat i dag... med en kille och min mask.

Du, Rick... Violet tror att en kompis, en kille som heter Tony-

kanske såg henne i dräkten utan mask.

- Pratsam typ? - Vet inte.

- Han heter Rydinger i efternamn. - Tony Rydinger.

Jag kollar upp det.

Bob, Helen... Hör på ett tag.

- Projektet är nerlagt. - Va?!

Politiker begriper sig inte på människor som gör gott bara för att det är rätt.

Det gör dem nervösa.

De har varit ute efter superhjältar i åratal. I dag fick de stöd för det.

Hur som helst är det slut nu.

Två veckor till på motellet är allt jag kan ge er. Det är inte mycket.

- Du har gjort massor. - Det glömmer vi inte.

Det har varit en stor ära att få arbeta med er.

- Tack för allt, och lycka till. - Tack detsamma.

Har du tvättat händerna?

Med tvål?

Torkade du dem?

Va?! Är det bara grönsaker? Vem beställde det?

Jag. Det är nyttigt och du ska äta det.

- Ska vi prata om det? - Vad?

Elefanten i rummet.

- Vilken elefant? - Tydligen inte.

- Du pratar om i dag. - Ja, vad hände i dag?

Alla gjorde misstag. Ni barn skulle till exempel passa Jack-Jack.

Sitta barnvakt, medan ni gjorde det viktiga...!

Vi har pratat om det här. Ni är inte gamla nog att bestämma såna saker.

Vi är gamla nog att hjälpa till. Det brukar du säga, pappa.

Jo, men "hjälpa till" kan betyda många olika saker.

Vi ska ju hjälpa till om nåt händer. Är du inte glad över att vi hjälpte till?

- Du var ju stolt över oss. - Det var jag... är!

Vi vill slåss med skurkar!

Nej, det vill ni inte!

- Du sa att det var annorlunda nu. - Och det var det, på ön.

Jag menade inte...

- Så vi får inte använda våra krafter mer. - De definierar vem jag är.

Vi säger inte...

- Va?! - Nån på TV sa så.

Kan vi inte bara äta medan det är varmt?

Gjorde vi fel?

Nej.

Vi gjorde inte fel.

Superhjältar är förbjudna enligt lag, rättvist eller inte.

Lagen ska vara rättvis. Vad lär vi våra barn?

- Att respektera lagen! - En respektlös lag?

Är lagar fel, ändrar andra lagar på dem. Annars blir det kaos.

Vilket är precis vad vi har.

- Jag tyckte att det var rätt coolt. - Vad?

Att hela familjen bekämpade brott.

Det var coolt.

Men det är över. Världen är som den är.

Vi måste anpassa oss.

Är allt dåligt?

Allt är bra.

Får jag gå från bordet?

Hur länge ska vi bo på motellet, pappa?

Inte så länge till.

- Vad ska vi göra? - Jag vet inte.

- Dicker kanske hittar nåt. - Han är borta, Bob.

Tanken att bli superhjältar igen var en fantasi.

- En av oss måste skaffa ett jobb. - En av oss?

- Du jobbade länge på Trygandia. - Jag hatade varenda minut.

Jag vet att du led. Jag kanske ska jobba, och du ta hand om barnen...

Nej, jag gör det. Jag måste det.

- Var är kavajen och slipsarna? - De brann upp...

...när jetplanet förstörde vårt hus.

Vi kan inte räkna med nån annan nu, Bob. Vi är ensamma och kan inte vänta på...

Ingen livräddare i tjänst. Bada på egen risk.

Vart tog du vägen i dag? Du missade allt det roliga.

Jag vet när man ska lämna en fest.

Jag är lika olaglig som ni och visste att snuten skulle släppa er.

Ja, trots Bobs ansträngningar.

Jag hörde att de lagt ner projektet.

- Hur länge stannar ni på motellet? - Två veckor.

- Erbjudandet står kvar. - Det är generöst, men vi är fem.

- Vi kan inte göra så mot er. - Vår dörr står öppen.

Men allt är inte dåligt.

När ni greps blev jag kontaktad av en kille som representerar den här pampen.

- Winston Deavor. - Han vill prata med oss om hjältegrejen.

Jag har kollat upp honom. Han är äkta vara, upplärd av Dicker.

Mer superhjältekrångel... Vi kom precis från polisen, Lucius.

- När? - I kväll. Jag ska dit nu.

- Ha det så kul! Jag passar. - Han vill ha oss alla tre.

Älskling, vi kan väl höra vad han vill.

Ni har adressen. Vi ses där.

- Ska vi ha superdräkterna på oss? - Ja.

Kanske de gamla dräkterna.

Jag tror att han är nostalgisk.

- Vart ska ni? - Luften är ovanligt frisk i kväll.

- Om Jack-Jack vaknar... - Jag vet.

Era besökskort. Den här vägen.

Du är en stor beundrare.

Jag är en stor beundrare. Fasen!

Jag älskar superhjältar!

Krafterna, dräkterna, de mytomspunna kamperna.

Winston Deavor. Kalla mig Win. Trevligt att träffas.

Fryzo!

Elastaflickan!

Mister Incredible!

Mister Incredible, Incredible

Incredible

Han jagar skurkar Pow, pow, pow!

Och vem är det som jämt har koll

När chansen att klara't är nära noll?

Fryzo! Fryzo!

Fryzo!

Det här är så kul! Och det här...

- Hej, superhjältar! Förlåt, jag är sen. - ...är min sena syster Evelyn.

Jag skäller på mig själv, så du behöver inte.

Imponerande.

Min far var så stolt över att jag hade lite koppling till er.

Han kallade er "den sista försvarslinjen". Han var er största supporter.

Han donerade till superhjältar.

Han ordnade pengar till Dynamo-statyn. Han kände flera superhjältar-

- och hade telefonlinjer till Gazerbeam och Fironic om nåt skulle hända.