Passages

Säg åt honom att gå in lite tidigare. Han var lite sen.

Gå in lite tidigare, okej?

Ja, kanske lite långsammare, men gå in lite tidigare.

Är allt klart? Är alla på sina platser?

Okej, tack.

Tystnad!

Tagning, statister.

Tagning, Théo.

Okej, stopp.

- Bryt, bryt! - Bryt.

- Kom med mig. - Tillbaka till era platser, tack.

När du går nerför trappan ska du inte göra så här med armarna.

När du går nerför trappan ska du slappna av i armarna.

Slappna av.

Kom ner med armarna hängande, okej?

Bra. Kan du prova en gång till?

- Härifrån? - Ja.

Igen.

Okej, en gång till, och sätt händerna i fickorna.

- I fickorna? Här? - Nej, i fickorna.

Okej, igen. Vi gör det så där.

Ja, det ser jättebra ut.

Okej, vi tar om det. Till era startpositioner, tack.

- Då börjar vi. Tagning, statister. - Stopp, stopp, stopp!

- Vad gör du med händerna? - Förlåt.

Du ska hålla i glaset. Varför är det tomt?

Sätt bara andra handen här.

Och håll i glaset. Det är allt du ska göra.

Hur håller du i glaset? Utmärkt. Prata med varann och ha roligt.

Kameran rullar.

- På era startpositioner. Cigaretter. - Stopp!

Det är inte att du måste gå nerför trappan. Du vill gå ner.

Det handlar inte om trappan, utan om att du ska ta ett glas och ha roligt.

Det är bara en förflyttning, inte nåt stort dramatiskt ögonblick.

För att du inte kan ta några enkla steg. Alla väntar på dig.

Ta bara några steg. Bara gå nerför trappan.

Så svårt är det inte!

Jag vill inte att du...

visar oss dina fysiska problem. Bara gå nerför trappan.

Ta in stället. Du känner till det sen länge och du gillar det.

Du går in och beställer ett glas.

Du tar en cigarett. Du gillar den för det är ditt favoritmärke. Okej?

Bra.

- Allt bra? - Ja. Och med dig?

Kom du för att äta pistaschnötter?

Ja. Vill du gå nånstans sen?

- Vart då? - Jag vet inte. Hem till dig eller mig.

Nej, jag har ingen lust just nu.

- Varför inte? - För jag har bara inte lust.

- Inspelningen är ju slut. - Just därför. Jag har insett en del saker.

Vi får ta det sen. Vi är här på fest nu. Jag vill ändå gå hem själv.

- Vad då för saker? - Om oss två. Jag vill inte längre.

- Menar du allvar? - Ja, det gör jag.

Ursäkta.

Hej, jag vill ha en öl, tack.

Stackare...

- Han var söt. - Ursäkta?

Killen som du avvisade är väldigt snygg. Visst är han?

Jo, kanske det.

Förlåt om jag stör. Jag tänkte att du ville prata.

- Älskling, kom så dansar vi. - Nej, jag har ingen lust.

Ingen lust? Det är min fest och min man vill inte dansa med mig.

- Jag kan dansa med dig. - Vill du det?

Okej, hej då. Då går vi.

- Var inte så tråkig. Vi firar ju. - Jag har jobbat hela dagen, Tomas.

- Jag känner bara inte för att dansa. - Inte jag heller!

- Försök att ge mig lite stöd. - Javisst, herr Freiburg.

- Jag måste gå. - Kom igen.

- Jag måste upp tidigt i morgon bitti. - Nej, du är så jäkla jobbig.

Vi ses sen.

Tänk inte för mycket.

Det är okej. Lyssna bara på musiken.

- Vad heter du? - Agathe.

- Jag heter Thomas. - Jag vet vem du är.

Alan, han med tummarna i virtuellt läge.

Han gillar relationer bakom skärmen.

Fryser ni inte? Inte det?

Jag hade ingen täckning så jag fick ingen leveransrapport.

Jag sket i det och tänkte att det var ändå inget för mig.

God morgon!

Vi gick hem till Erica och jag somnade där.

Förlåt, jag borde ha ringt.

Martin?

Vet du vad jag gjorde i går kväll?

Nej, men vad det än var så låter du väldigt uppspelt.

Jag hade sex med en kvinna.

Snälla, får jag berätta om det?

Javisst.

Jag kände nåt som jag inte känt på väldigt länge och...

Jag vill inte höra det här.

Det var upphetsande. Det var nånting annorlunda.

Det är sjukt det som sker mellan oss.

Jag menar allvar.

Du hatar mig, visst gör du det?

Måste vi göra det här nu?

Låt bli min väska!

Låt bli min jävla väska!

Sluta nu, Tomas.

Det är min väska. Låt bli den.

Ditt as.

Jag ska på mitt pass.

- Gå inte! - Släpp mig.

Du...

Det är okej, Tomas. Vi är båda trötta.

Vila dig lite. Ta en tupplur och slappna av.

Jag klarar mig.

Det blir alltid så här när du avslutar en film. Du glömmer bara bort det.

- Det är för att jag är lat. - Va?

- Det är för att jag är lat. - Ja.

Drömkroppen!

- Man måste ju underhålla den. - Fy fan...

Agathe?

Agathe?

Agathe, får jag prata med mig nån minut?

Du har två minuter på dig.

Vad är det?

- Vad är problemet? - Inget. Du är är toppen.

- Varför undvek du mig i går kväll, då? - Nej, jag undvek dig inte. Jag bara...

Jag har bara inget att säga. Inget mer.

Du pressar mig och kräver att jag ska förklara mig.

Det är slut. Jag ville inte ge dig dem framför alla.

- Du kan behålla dem. - Nej, det är dina nycklar.

- Ta dem, baby. - Kan du kalla mig nåt annat än det?

Nej.

- Får jag inte kyssa dig? - Nej.

Du är verkligen en slampa.

Hej, ursäkta att jag stör.

Lämna dem där nere när du går. Vi tömmer resten av stället.

Praktikanterna ska också gå. De vill ta en bild med dig.

- Går det bra? - Om vi kan göra det fort.

Nu går vi! Kom igen, Timo.

Kan du ta en bild på oss? Tack.

- Ska vi ställa oss här? - Så att ni alla får plats.

Är alla med?

- Är det bra så? - Lite närmare. Jag vet inte vad du heter.

Okej, le nu.

- Här. Jag tog två. - Tack.

Bra, jag har bokat bord.

- Tack. - Hej då, Tomas.

- Vi ses. - Hej då.

- Är du fotograf? - Nej, hon bad mig bara följa med.

- Vart ska vi, Erica? - Till Triplette. Glöm inte nycklarna.

- Följer du inte med? - Nej, jag ska jobba.

Okej.

- Vi ses nån annan gång. - Visst. Trevlig kväll!

Agathe?

Tyst, du är för högljudd.

- Förlåt. - Tack.

Den är rätt torr.

- Nattinatt. - God natt.

Kan du verkligen säga att du är kär i mig?

Vi kanske borde ta större risker och inte alltid vara så försiktiga.

- För att du är kär i nån annan. - Det har jag aldrig sagt.

- Hon gör mig bara upphetsad. - Du är kär i henne.

- Tror du mig inte? - Det har jag aldrig sagt.

Säg att du är glad för min skull.

Du får göra vad du vill, allt som gör dig upphetsad.

- Säg bara inte hur jag ska känna mig. - Jag säger bara hur jag känner mig!

- Okej. - Okej?

Jag älskar att se dig växa.

Jag älskar att se dig leva ditt liv, okej?

Du är min broder, Martin.

Jösses, den var ny.

Broder...

Jag säger bara att du skulle kunna hjälpa mig.

- Hur ska jag hjälpa dig? - Genom att vara med mig.

Genom att ha tålamod.

- God kväll. Hur är det? - Bara fint, tack.

- Första bordet till vänster. - Tack.

Hej, raring.

- Allt bra? - Ja.

- Var är Tomas? - Han håller på och redigerar.

- Så ohyfsat. Hej, jag heter Martin. - Ahmad.

Ahmad är en ny kund. En duktig författare.

- Clément pratar jämt om dig. - Jaså?

- Han berättade om din ateljé. - Vi kanske kan besöka den.

När ni vill.

Vad skriver du om?

Jag har inte skrivit så mycket, så jag vet inte om jag har nåt ämne.

Jag försöker skriva om sånt jag kan.

Hans roman är otrolig. Jag sålde den just, så vi firar.

- Vill du ha en martini? - Gärna.

- Jag läser den gärna. - Det ska du få.

- Hur länge har du bott i Paris? - I sex år.

- Gillar du att bo här? - Ja, verkligen.

- Gillar du att bo här? - Ja, det är min stad.

- En till whisky? - Ja, gärna.

Är ni hungriga?

Låt oss äta.

- Är du också hungrig? - Ja, jättehungrig.

- Vad jobbar du med nu? - Jag är redaktör på en litteraturtidning.

- Vad handlar din nästa bok om? - Jag tänker inte skriva en till bok.

- Varför inte? Du är ju framgångsrik. - Jag ser mig inte som en författare.

Jag skrev bara boken för att jag var helt anonym och ingen visste vem jag var.

- Så jag kände mig fri. - Visst. Det köper jag inte.

- Han kommer att skriva en till bok. - Prata inte för mig, Clément.

- Så klart du kommer det. - Just nu vill jag göra andra saker.

Vad då för andra saker? Jag är bara nyfiken.

- Vill ni ha nåt mer? - Ja, en till gin och tonic, tack.

- Har jag ett svar så får du veta det. - Tack.